Diabeteslabbet

Vad gör man när insulinet redan är taget – men ditt barn med diabetes typ 1 inte är ett dugg intresserat av att få i sig maten? Och vad händer när barnet lär sig att ”Om jag inte äter den här maten kanske jag får något annat mycket godare istället?”  

Att små barn kan vara krångliga i sitt ätande är något som många föräldrar kämpar med. Men när varje måltid också innebär insulindosering, blodsockerkoll och risk för hypoglykemi – då blir dynamiken en helt annan. I det här avsnittet pratar vi om något som många föräldrar till barn med typ 1 kämpar med varje dag: maten. 

Dietisten och forskaren Elisabeth Jelleryd försöker förstå hur små barn med typ 1 äter – och hur deras föräldrar navigerar genom måltidssituationerna. Vi får goda råd av psykologen Elsa Håkansson – och så får vi följa med hem till familjen Lundvall där måltiderna inte sällan är en balansakt mellan bra näring och bra blodsockernivåer.  

Diabeteslabbet är en kunskapstörstande podd från Svenska Diabetesförbundet. Podden produceras av Splay One med stöd av Diabetesfonden.  
Läs gärna mer på alltomdiabetes.se 
Kontakta redaktionen på [email protected]

Vad gör man när insulinet redan är taget – men ditt barn med diabetes typ 1 inte är ett dugg intresserat av att få i sig maten? Och vad händer när barnet lär sig att ”Om jag inte äter den här maten kanske jag får något annat mycket godare istället?”  

Att små barn kan vara krångliga i sitt ätande är något som många föräldrar kämpar med. Men när varje måltid också innebär insulindosering, blodsockerkoll och risk för hypoglykemi – då blir dynamiken en helt annan. I det här avsnittet pratar vi om något som många föräldrar till barn med typ 1 kämpar med varje dag: maten. 

Dietisten och forskaren Elisabeth Jelleryd försöker förstå hur små barn med typ 1 äter – och hur deras föräldrar navigerar genom måltidssituationerna. Vi får goda råd av psykologen Elsa Håkansson – och så får vi följa med hem till familjen Lundvall där måltiderna inte sällan är en balansakt mellan bra näring och bra blodsockernivåer.  

Diabetslabbet är en kunskapstörstande podd från Svenska Diabetesförbundet. Podden produceras av Splay One med stöd av Diabetesfonden.  
Läs gärna mer på alltomdiabetes.se 
Kontakta redaktionen på [email protected]

De flesta av oss har lärt oss att det finns två varianter av diabetes: typ 1 och typ 2.
Men vad händer när ingen av diagnoserna riktigt stämmer? När sjukdomen ter sig som en typ 2, men dyker upp redan i tonåren? Eller när flera personer i samma familj insjuknar, generation efter generation?
MODY är en mycket ärftlig, genetisk form av diabetes som många lever med utan att veta om det. Hur kommer det sig att den ofta missas? Om det pratar vi med Nael Shaat, en av Sveriges främsta experter på MODY. Vi hör också hur det var för Linda Eriksson som var 13 år när hon fick sin diabetes typ 1 – men efter ett tufft år med insulinbehandling  visade sig diagnosen vara helt fel! Och så hälsar vi på hos forskaren Malin Fex, som försöker förstå exakt vad det är som går fel i generna hos personer med sjukdomen.  

Diabeteslabbet är en kunskapstörstande podd från Svenska Diabetesförbundet. Podden produceras av Splay One med stöd av Diabetesfonden.  
Läs gärna mer på alltomdiabetes.se 
Vill du kontakta redaktionen? Mejla [email protected]

Hur kommer det sig att vissa personer kan leva med diabetes typ 1 i 50, 60, 70 år – utan att utveckla några allvarliga komplikationer? Trots att de under många år bara fick insulin en gång om dagen, och dessutom bara kunde mäta sitt blodsocker genom att lämna ett urinprov till läkaren? Peter M Nilsson är senior professor i klinisk kardiovaskulär forskning vid Lunds universitet och har länge studerat vad som inom forskningen kallas för ”escapers”. Vad kan de som har levt länge och tagit sig igenom gamla tiders behandling av diabetes typ lära oss för att fler ska kunna skyddas? För även om behandlingen av diabetes typ 1 och prognosen är enormt mycket bättre idag än för 70 år sen, är den ännu inte perfekt. 

Vi hälsar också på hos Rolf Kärne. Han har haft typ 1 i över 70 år och har hela livet väntat på att kroppen ska börja säga ifrån – men har än så länge inte utvecklat en enda komplikation.  

Diabeteslabbet är en kunskapstörstande podd från Svenska Diabetesförbundet. Podden produceras av Splay One med stöd av Diabetesfonden.  
Läs gärna mer på alltomdiabetes.se 
Vill du kontakta redaktionen? Mejla [email protected]

Att vara glömsk, virrig och trött från och till är helt normalt. Men är du det ofta och dessutom har haft diabetes under en längre period kan det ha att göra med din sjukdom. Att diabetes, både typ 1 och 2, påverkar vår hjärna, psykologiskt och fysiologiskt, är känt sedan länge – ändå är inte det något vården pratar särskilt mycket om. Hur kommer det sig?  

Vi reder ut hur diabetes kan påverka hjärnan. På blodkärlsnivå men också psykologiskt. Vad innebär det att ständigt vara uppkopplad på sin sjukdom? Och vad kan man göra för att både minska diabetesstressen och risken för kognitiv svikt?  

I studion David Nathanson, verksamhetschef och överläkare vid den medicinska enheten för endokrinologi vid Karolinska Universitetssjukhuset, Therese Andersbro, lektor i klinisk psykologi vid Stockholms universitet och Agneta Nordqvist som har levt med diabetes typ 1 i över 50 år.  

Diabeteslabbet är en kunskapstörstande podd från Svenska Diabetesförbundet. Podden produceras av Splay One med stöd av Diabetesfonden.  
Läs gärna mer på alltomdiabetes.se 
Vill du kontakta redaktionen? Mejla [email protected]