Diabeteslabbet

De flesta av oss har lärt oss att det finns två varianter av diabetes: typ 1 och typ 2.
Men vad händer när ingen av diagnoserna riktigt stämmer? När sjukdomen ter sig som en typ 2, men dyker upp redan i tonåren? Eller när flera personer i samma familj insjuknar, generation efter generation?
MODY är en mycket ärftlig, genetisk form av diabetes som många lever med utan att veta om det. Hur kommer det sig att den ofta missas? Om det pratar vi med Nael Shaat, en av Sveriges främsta experter på MODY. Vi hör också hur det var för Linda Eriksson som var 13 år när hon fick sin diabetes typ 1 – men efter ett tufft år med insulinbehandling  visade sig diagnosen vara helt fel! Och så hälsar vi på hos forskaren Malin Fex, som försöker förstå exakt vad det är som går fel i generna hos personer med sjukdomen.

Hur kommer det sig att vissa personer kan leva med diabetes typ 1 i 50, 60, 70 år – utan att utveckla några allvarliga komplikationer? Trots att de under många år bara fick insulin en gång om dagen, och dessutom bara kunde mäta sitt blodsocker genom att lämna ett urinprov till läkaren? Peter M Nilsson är senior professor i klinisk kardiovaskulär forskning vid Lunds universitet och har länge studerat vad som inom forskningen kallas för ”escapers”. Vad kan de som har levt länge och tagit sig igenom gamla tiders behandling av diabetes typ lära oss för att fler ska kunna skyddas? För även om behandlingen av diabetes typ 1 och prognosen är enormt mycket bättre idag än för 70 år sen, är den ännu inte perfekt. 

Vi hälsar också på hos Rolf Kärne. Han har haft diabetes typ 1 i över 70 år och har hela livet väntat på att kroppen ska börja säga ifrån – men har än så länge inte utvecklat en enda komplikation.

Att vara glömsk, virrig och trött från och till är helt normalt. Men är du det ofta och dessutom har haft diabetes under en längre period kan det ha att göra med din sjukdom. Att diabetes, både typ 1 och 2, påverkar vår hjärna, psykologiskt och fysiologiskt, är känt sedan länge – ändå är inte det något vården pratar särskilt mycket om. Hur kommer det sig?  

Vi reder ut hur diabetes kan påverka hjärnan. På blodkärlsnivå men också psykologiskt. Vad innebär det att ständigt vara uppkopplad på sin sjukdom? Och vad kan man göra för att både minska diabetesstressen och risken för kognitiv svikt?  

I studion David Nathanson, verksamhetschef och överläkare vid den medicinska enheten för endokrinologi vid Karolinska Universitetssjukhuset, Therese Andersbro, lektor i klinisk psykologi vid Stockholms universitet och Agneta Nordqvist som har levt med diabetes typ 1 i över 50 år.  

Diabeteslabbet är en kunskapstörstande podd från Svenska Diabetesförbundet. Podden produceras av Splay One med stöd av Diabetesfonden.  

Kontakta redaktionen på [email protected]

Vad kan ett bajsprov säga om din framtida hälsa?
Kanske mer än du tror! Det har nämligen visat sig att bakterierna som lever i vår tarm kan spela en avgörande roll för vår hälsa – till exempel för om vi utvecklar typ 2-diabetes eller inte. Och det verkar också som att ju mer socker, processat kött och raffinerade spannmål vi sätter i oss, desto färre goda bakterier har vi i magen. 

Diabeteslabbet åkte till Göteborg för att träffa Fredrik Bäckhed, professor i molekylärmedicin och en av världens ledande forskare inom hur vår tarmflora påverkar oss. Han leder ett forskarteam som bland annat studerar vad vår tarmflora har för betydelse för risken att utveckla typ 2-diabetes – och vilken mat vi borde fokusera mer på för att hålla oss så friska som möjligt. 

 
Diabeteslabbet är en kunskapstörstande podd från Svenska Diabetesförbundet som produceras av Splay One med stöd av Diabetesfonden.  

Kontakta redaktionen på [email protected]

Problem med njurarna är en av de allvarligaste komplikationerna vid både typ 1 och typ 2 – och det är vanligt. Mellan 20 och 30 procent av alla personer med diabetes har någon form av njurpåverkan och fram tills nu har läkarna stått mer eller mindre handlingsförlamade i sin kamp att hjälpa sina diabetespatienter med njurarna. Fokus har istället fått ligga på hålla blodsockret så lågt som möjligt för att det inte ska bli värre. Idag ser det helt annorlunda ut – framför allt för typ 2:or, men även för personer med diabetes typ 1.  

Vad är det som har förändrats och vad betyder det? Vi pratar med Maria Eriksson Svensson, överläkare i njurmedicin och även diabetesläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Och så träffar vi Mattias Edsfeldt, som vid 37 års ålder fick veta att han skulle komma att behöva en ny njure.  

Diabeteslabbet är en kunskapstörstande podd från Svenska Diabetesförbundet som produceras av Splay One med stöd av Diabetesfonden. 

Kontakta redaktionen på [email protected]