Ruset som kan uppstå i en relation mellan en undvikande och en ambivalent kan ha en oemotståndlig dragningskraft. Man får känna sig hel, fri, trygg, rusig och levande på alla plan för en stund. Ruset kan få dig att gladeligen offra andra relationer som egentligen också är viktiga för dig. Ruset kan ändra dina prioriteringar i grunden så att du gör nästan vad som helst för att få uppleva det igen. Och igen. Men som alla droger så är kicken störst i början. Effekten avtar, men suget är kvar. Det här avsnittet handlar om ruset, hur du förlorar dig själv i jakten på det och hur du kan behöva avstå det för att verkligen finna det i djupet av dig själv. Välkommen att lyssna! Med värme, Evalotta. Mer information om mig och min verksamhet finner du på www.evalottastiernholm.se Där hittar du gratismaterial på bloggen, onlinekurser och annat som jag håller på med.
--------
18:37
--------
18:37
Spegla dig inte i en trasig spegel om du vill bli sedd som den du djupast är
Om du speglar dig i någon annans blick, var då noga med att spegla dig i en hel spegel. En spegel med sprickor kan aldrig spegla dig som den vackra, strålande, djupt älskade människa du är. Det vara dessutom vara bra att upplysa den andre om att du speglar dig, om du vill göra det. Den andre kan annars ha fullt upp med att tänka på något annat eller med att spegla sig själv i dig eller i någon annan. Den enda blicken som kan spegla alldeles sant, är den villkorslösa kärlekens blick och den finns alltid där, djupt inne i det egna hjärtat. Där och i den kärleken faller allt på plats. Att ta sig till den platsen igen och igen, gör blicken klar. Det räcker med att hamna lite utanför kontakten, så försvinner den fulla skärpan. Då får man gå tillbaka till kärleken inom, den villkorslösa, och låta sig bli speglad med den enda blick som kan spegla korrekt. Där är du alltid älskad. Där hör du till. Välkommen att lyssna! Med värme, Evalotta. Mer information om mig och min verksamhet finner du på www.evalottastiernholm.se Där hittar du gratismaterial på bloggen, onlinekurser och annat som jag håller på med.
--------
7:46
--------
7:46
När en undvikande blir lämnad
Om jag har ett undvikande anknytningsmönster, är jag van vid att själv reglera avståndet. Jag blir trygg genom att hitta strategier där jag själv kan komma och gå som jag vill. Jag vet hur mycket närhet jag behöver leverera för att sedan kunna hålla den distans som gör att jag kan fungera utan ångestpåslag. Men vad händer när jag som undvikande blir lämnad? Hur blir det inuti mig när jag förlorar kontrollen, när jag inte längre har fri tillgång till den jag släppt-nära-men-håller-på-avstånd? Välkommen att lyssna! Med värme, Evalotta. Mer information om mig och min verksamhet finner du på www.evalottastiernholm.se Där hittar du gratismaterial på bloggen, onlinekurser och annat som jag håller på med.
--------
13:33
--------
13:33
Empatiskt föräldraskap när du har barn eller är barnet som behöver hantera relationen till din förälder
Att ha barn innebär möten med känslor. Ideligen får du möjlighet att fånga upp och möta en person i de känslor som väcks i en situation. Tar du dig tid, blir du kanske påmind om hur lika vi människor är oavsett ålder. Samma känslor som du möter hos barnet återfinns hos vuxna, om än i tillrättalagd eller uppfostrad form. Ofta kommer de ut maskerade till värderingar, åsikter om hur andra är, försök att påverka andra att bli mer som man själv tycker att de ska vara. Men under allt det där finns känslor, tillrättalagda känslor. För att kunna möta och bekräfta barnens känslor och behov som goda och viktiga, behöver jag göra samma sak med mig själv. När förmågan att mötas inte finns, kan barn hantera den smärtan genom att skapa en allt större känslomässig eller fysisk distans till sin förälder. Ibland kan man själv vara det barn som behöver ta avstånd från sin förälder, eller skapa en känslomässig distans för att överleva. Ingen vill egentligen ha den distansen, men i brist på verktyg tar man till det man kan i stunden. Det är inte varandra man tar avstånd från, det är oförmågan att hantera känslor man vill slippa möta. Ju mer du lär dig forma en empatisk relation till dig själv, desto lättare kommer det att bli att möta de känslor som uppstår i dig och därmed även att få nära och genuina möten med din familj. Du kommer lättare kunna stå kvar i dig själv och det blir inte lika ansträngande när det känns svårt. Välkommen att lyssna! Med värme, Evalotta.
--------
17:37
--------
17:37
Så här börjar du som ambivalent gå vilse i relationen
Exakt var börjar du tappa bort dig själv i relationen till den andre? I det här avsnittet går jag in på detaljer, små saker som du gör i början av en relation utan att kanske ens vara medveten om det. Jag tänker nu främst på ambivalenta, men då mönstren speglar varandra kan det gälla alla. Det här handlar om hur du kan få syn på hur dina egna strategier och självklara reaktioner av att se, älska den andres känslighet. Du går in och är trygg för den andre. Du älskar för två. Du känner dig utvald som får vara nära den andres sköra inre, det som döljer sig under den starka ytan. Och där drar ditt mönster iväg med dig. Välkommen att lyssna! Med värme, Evalotta. Mer information om mig och min verksamhet finner du på www.evalottastiernholm.se Där hittar du gratismaterial på bloggen, onlinekurser och annat som jag håller på med.
Det här är en podd om att gå vilse och hitta hem i sig själv. Den handlar om anknytningsmönster, anpassning, självempati, relationer, kärlek och den spännande resan inåt. Allra mest handlar den om att hitta hem till sig själv och den man egentligen är och alltid har varit. Jag har min bakgrund som teolog, är till min natur mystiker och intuitiv. Jag är relationsorienterad och hängiven uppgiften att utforska den inre världens alla skrymslen, vrår, skuggor, höga höjder och bortglömda skattkammare. Välkommen!
Sverige