Prestera Mera by Umara

Superskor kan förbättra löpekonomin med omkring fyra procent på platt mark – men vad händer när vägen börjar luta uppåt? 
Tommy och Simon går igenom en studie där effekten av avancerad skoteknologi testats vid allt brantare lutning, och där fördelen nästan försvinner när backen blir tillräckligt brant. 
Det blir snack om kolfiberplattor, skum, energiåtergivning, löpskador och när superskor faktiskt är värda att använda. Och av någon anledning slutar allt med Lödösevarvet, manuell tidtagning och en mindre kampanj för att överbelasta ett lokalt motionslopp.

Studien:
"Running Economy Benefits of Shoes Incorporating Advanced Footwear Technology Decrease With Increasing Incline and Are Negligible Above Moderate Gradients"
 https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC13168684/
 
Tidsschema
00:00 – Löpspecial 3.7 – och lite ofrivillig orientering
02:50 – Veckans studie: superskor i uppförsbacke
05:41 – Varför fungerar superskor egentligen?
07:04 – Vad förändras när vägen börjar luta?
08:52 – Så testades superskorna i olika lutningar
10:51 – Resultatet: 4 % blir snabbt… nästan ingenting
12:15 – När är superskor fortfarande värda att använda?
13:11 – Skum, kolfiberplatta och energiåtergivning
15:10 – Superskor, träningsvolym och skaderisk
18:12 – När bör man egentligen springa i superskor?
19:22 – Lödösevarvet: när vetenskapen lämnar studion
22:50 – Grabbataget och tidtagning från en annan tid
 
 
Mer poddar och artiklar hittar du på Prestera Mera

Har du frågor till podden? ställ din fråga på vårt instagramkonto: @presteramerabyumara
 
Värdar 
Tommy Ivarsson, Fil.mag Biomedicin (M.Sc.)–Specialisering mot mänsklig prestation. [email protected]
Simon Gustavsson, Fil.kand Biomedicin (B.Sc.)–Specialisering mot områdena kost och träning. [email protected]

19-årige Tage Börjesson är en av de riktigt intressanta unga åkarna i svensk längdskidåkning. Från Linköping via skidgymnasiet i Östersund har han på kort tid etablerat sig i den svenska junioreliten – och i det här avsnittet får vi följa med bakom kulisserna på hans träning och satsning.
Tage berättar om sina fysiologiska tester, bland annat 8:50 på 3000 meter, 32:06 på 10 km och ett uppmätt VO₂max på 6,2 liter per minut. Men framför allt pratar vi om hur hans träning har förändrats.
Från en tidigare träning med mycket hög intensitet har han gått mot betydligt större träningsvolym, mer kontrollerad tröskelträning och ibland dubbeltröskel. Målet är att gå från omkring 700 till 900 träningstimmar på ett år – samtidigt som han upplever att han blivit piggare och snabbare.
Vi pratar också om skidgymnasiet i Östersund, träningsmiljö, nutrition, styrketräning, värmeträning, långlopp, A1-träning och hur det är att tävla mot seniorer som Edvin Anger och Johannes Høsflot Klæbo.
Och så pratar vi om den kanske mest intressanta delen av Tage satsning: målet att förbättra alla delar av sin kapacitet med ungefär två procent. Ett sätt att bryta ner jakten på de sista procenten som krävs för att gå från väldigt bra till världsklass.
Vad krävs egentligen för att bli bäst? Och hur mycket kan man träna när man är 19 år?
Det får ni höra i veckans avsnitt av Prestera Mera.
 
 
Tidsschema
00:00 Intro – möt Tage Börjesson
06:20 Från Linköping till skidgymnasiet i Östersund
09:30 8:50 på 3000 meter och 6,2 liter VO₂max
11:40 600 → 900 träningstimmar per år
14:30 JVM, mål och den nya säsongen
16:40 Från hård träning till mer volym och tröskel
19:30 Att träna mer – men känna sig piggare
21:30 Skidgymnasiet, coachning och träningsmiljö
24:00 Vasaloppet som ung – och varför han knäckte våra tider
25:40 Rullskidor, löpning och skadefri träning
28:20 Dubbeltröskel och 70 minuter på tröskel
30:10 6 000–7 000 kcal på en träningsdag
31:00 Styrketräning, värmeträning och nya stimuli
33:00 Vikt, off-season och att släppa fokus
35:20 Långlopp, stakning och varför ryggar spelar roll
37:15 Vägen mot skidpremiären
39:25 Träningskompisar och A1-träning
40:40 Junior-VM och att bli 2 % bättre
43:45 Processmål, prestationsmål och jakten på guld 2027
 
 
Mer poddar och artiklar hittar du på Prestera Mera

Har du frågor till podden? ställ din fråga på vårt instagramkonto: @presteramerabyumara
 
Värdar 
Tommy Ivarsson, Fil.mag Biomedicin (M.Sc.)–Specialisering mot mänsklig prestation. [email protected]
Simon Gustavsson, Fil.kand Biomedicin (B.Sc.)–Specialisering mot områdena kost och träning. [email protected]

Varför springer vissa in i den berömda väggen på maraton medan andra lyckas hålla ihop farten hela vägen? I veckans avsnitt djupdyker Tommy och Simon i en omfattande review om fenomenet "hitting the wall" och begreppet durability – alltså kroppens förmåga att stå emot den ökande tröttheten under ett långt lopp.
Vi går igenom varför glykogen och energitillgång spelar en central roll, men också varför väggning är betydligt mer komplext än att bara "få slut på energi". Pacing, vätska, värme, löpekonomi, muskulär uthållighet och den mentala biten spelar alla in.
Dessutom pratar vi om varför långpassen är så viktiga, hur du kan träna upp din durability och varför en bra energiplan aldrig kan kompensera för bristande träning.
Ett avsnitt för dig som vill förstå vad som faktiskt händer när maraton börjar göra riktigt ont – och framför allt hur du kan skjuta väggen längre fram.
Artikel: https://www.mdpi.com/2411-5142/11/3/291
 
 
Tidsschema
00:00 Hitting the wall – varför väggar vi?
03:34 Durability – förmågan att stå emot trötthet
06:20 Vad innebär det egentligen att vägga?
08:20 Pacing – varför motionärer går ut för hårt
09:48 Glykogen och energibrist
13:30 Energi under loppet – när börjar du fylla på?
14:42 Laktat och junioröppningen
16:25 Därför kan en bra energiplan göra skillnad
20:00 Värme och vätskestrategi
25:39 När benen blir trötta – löpekonomi och biomekanik
27:19 Långpass och träningsvolym
32:13 Så undviker du väggen
40:37 Pacing och att hitta rätt startfart
42:47 Den mentala kampen mot väggen
45:04 Inför Helsingborg Marathon
 
Mer poddar och artiklar hittar du på Prestera Mera

Har du frågor till podden? ställ din fråga på vårt instagramkonto: @presteramerabyumara
 
Värdar 
Tommy Ivarsson, Fil.mag Biomedicin (M.Sc.)–Specialisering mot mänsklig prestation. [email protected]
Simon Gustavsson, Fil.kand Biomedicin (B.Sc.)–Specialisering mot områdena kost och träning. [email protected]

Vad har Östafrikas löparunder och Norges löparstjärnor egentligen gemensamt? I veckans avsnitt djupdyker Tommy och Simon i en studie som jämför två av världens mest framgångsrika träningsmodeller för uthållighetslöpning. Vi pratar om fartlek, gruppdynamik och progressiva långpass på den ena sidan – och dubbeltröskel, laktatmätning och striktare träningsstyrning på den andra. Trots stora metodiska skillnader visar det sig att modellerna har betydligt mer gemensamt än man först kan tro. Dessutom diskuterar vi om det verkligen går att mäta sig till bättre träning, risken för överträning och varför det fortfarande inte finns någon genväg runt hög träningsvolym.
 
 
Tidsschema
 
00:00 Kaos eller kontroll – två vägar till världstoppen
 
03:34 Östafrika vs Norge – två träningsmodeller
 
06:29 Gruppträning, fartlek och 100–160 km i veckan
 
09:08 Varför fartlek och variation kan vara en superkraft
 
13:09 Den norska modellen – kontrollerad tröskel
 
15:27 VO₂max, nyttjandegrad och dubbeltröskel
 
17:10 Laktatmätning – träna efter dagsform
 
18:33 Hårdare eller smartare? Risken för överträning
 
21:02 När ska man börja träna hårt efter ett maraton?
 
21:46 Två modeller – vad skiljer dem egentligen?
 
26:45 Mer likheter än skillnader
 
27:33 Vilken modell är egentligen bäst?
 
28:03 Talang, lekfullhet och tidig specialisering
 
29:29 Individualisering – nyckeln till bra träning
 
30:20 Det går inte att hacka löpning – du måste träna mycket
 
31:06 Tommy, Ultravasan och sommarens träningsstatus
 
 
 
 
Mer poddar och artiklar hittar du på Prestera Mera

Har du frågor till podden? ställ din fråga på vårt instagramkonto: @presteramerabyumara
 
Värdar 
Tommy Ivarsson, Fil.mag Biomedicin (M.Sc.)–Specialisering mot mänsklig prestation. [email protected]
Simon Gustavsson, Fil.kand Biomedicin (B.Sc.)–Specialisering mot områdena kost och träning. [email protected]

I veckans avsnitt gästas Prestera Mera av Daniel Jansson, forskare inom idrottsvetenskap med lång erfarenhet av forskning kring barn, ungdomar och fysisk aktivitet. Vi pratar om en fråga som många föräldrar och tränare funderar på: Hur ska barn egentligen träna?
 
Vad skiljer barn från vuxna fysiologiskt? Kan barn få laktat? Hur snabbt återhämtar de sig? Och är styrketräning verkligen farligt för barn, eller är det dags att begrava myten om att de skulle sluta växa?
 
Vi pratar också om konditionsträning, intervaller, VO₂max, tidig specialisering och vad som händer när barn går in i puberteten. Daniel berättar dessutom om hur biologisk mognad kan påverka prestation och skaderisk – och varför det inte finns någon anledning att tro att du måste börja träna tidigt för att nå din fulla potential.
 
Avslutningsvis blir det snack om protein, kreatin, kost och energibrist hos unga idrottare. Ett riktigt matnyttigt avsnitt för alla som har barn som tränar – eller som bara vill förstå mer om hur den unga kroppen fungerar.
 
 
Tidsschema
 
00:00 Daniel Jansson – barn är inte små vuxna
 
02:15 Från AIK till forskning om barnträning
 
06:50 Rör sig barn tillräckligt?
 
10:20 Vad skiljer barn från vuxna?
 
15:28 Kan barn få laktat?
 
17:23 Styrketräning för barn – bra eller farligt?
 
27:57 Hur mycket konditionsträning behöver barn?
 
38:29 Elitsatsning, pubertet och skaderisk
 
43:28 Hormoner och fysisk utveckling
 
48:16 Protein, kreatin och kost för unga
 
54:18 Så får vi friska och starka barn
 
 
 
 
Mer poddar och artiklar hittar du på Prestera Mera

Har du frågor till podden? ställ din fråga på vårt instagramkonto: @presteramerabyumara
 
Värdar 
Tommy Ivarsson, Fil.mag Biomedicin (M.Sc.)–Specialisering mot mänsklig prestation. [email protected]
Simon Gustavsson, Fil.kand Biomedicin (B.Sc.)–Specialisering mot områdena kost och träning. [email protected]