Världsekonomin med Katrine Kielos och Claes Måhlén

I Världsekonomins andra sommarspecial tar Katrine Kielos sig an en av nationalekonomins mest omdiskuterade gåtor: varför syns ny teknik överallt – utom i produktivitetsstatistiken?
Redan 1987 formulerade Nobelpristagaren Robert Solow den paradox som nu återkommit med full kraft i AI-eran. Företag investerar enorma summor, börserna rusar och AI diskuteras överallt, men i den breda ekonomin är effekterna fortfarande svåra att se. Varför är det så? Och vad kan historien om elektriciteten och datorerna lära oss om när AI faktiskt börjar förändra ekonomin på riktigt?

I Världsekonomins första sommarspecial lämnar Katrine Kielos nyhetsflödet för ett av nationalekonomins mest fascinerande mysterier.
Redan 1930 förutspådde John Maynard Keynes att teknikutveckling och ekonomisk tillväxt skulle göra det möjligt att nöja sig med en 15-timmars arbetsvecka. Nästan hundra år senare är vi betydligt rikare än han kunde föreställa sig - men de flesta arbetar fortfarande ungefär lika mycket. Vad var det Keynes missade? Handlar det om konsumtion, status och mänsklig drivkraft? Och kan AI göra hans gamla framtidsvision aktuell igen?
Det första av fyra fristående sommarmysterier om ekonomi, historia och de stora frågor som fortfarande saknar självklara svar.

Bitcoin har haft sin svagaste månad sedan FTX-kollapsen 2022, guldet faller och marknaden riktar all uppmärksamhet mot den amerikanska centralbanken. Vad är det egentligen som händer?
Katrine Kielos och Claes Måhlén reder ut varför stigande realräntor pressar både guld och kryptovalutor, vad marknaden tror om Kevin Warsh och Fed, och hur AI-förväntningar kan påverka både räntor och statsskulder. Dessutom: Storbritannien har fått ännu en ny premiärminister – utan att marknaden knappt reagerade – och Katrine listar tre centralbankstal som förändrade den ekonomiska historien, från Paul Volcker och Ben Bernanke till Mario Draghis berömda "whatever it takes".

Det är tio år sedan britterna röstade för Brexit och samtidigt firar Världsekonomin sitt hundrade avsnitt. Katrine Kielos och Claes Måhlén blickar tillbaka på den politiska chocken som skakade Storbritannien och frågar sig vad Brexit egentligen kostade. Varför har den brittiska ekonomin tappat fart medan Londons finanssektor fortsatt att växa? Hur påverkades investeringar, arbetsmarknad och handel? Och varför har Brexit snarare stärkt än försvagat stödet för EU i resten av Europa?
Dessutom: tårta, eurodebatten i Sverige och lyssnarfrågor om allt från underskattade risker till vilka grafer Claes tittar på först varje morgon. Ett jubileumsavsnitt om Brexit, marknader, politik – och hundra veckor med Världsekonomin.

Hormuzsundet ser ut att öppnas före midsommar, precis som Claes Måhlén förutspått i flera veckor. Men även om marknaden jublar återstår stora geopolitiska risker och vägen tillbaka till normala oljelager blir lång.
Samtidigt samlas världens ledare vid Genèvesjön för att diskutera ett problem som plågat världsekonomin i decennier: de globala obalanserna. Varför sparar Kina för mycket, varför lånar USA för mycket och varför har Europa så svårt att hitta sin egen väg? Katrine Kielos och Claes Måhlén reder ut den gamla debatten som fått nytt liv. Dessutom: AI-jätten Anthropic stängde plötsligt av sin senaste modell för resten av världen efter ett beslut från Vita huset - precis det scenario som EU fruktar. Veckans lista handlar om kvinnor som visade sig vara företagens verkliga motorer.