Världsekonomin med Katrine Kielos och Claes Måhlén

USA lånar mer, räntekostnaderna stiger och världens viktigaste obligationsmarknad hamnar åter i fokus. Katrine Kielos och Claes Måhlén diskuterar den växande amerikanska statsskulden, hur dramat kring den japanska yenen hänger ihop med amerikanska långräntor och varför obligationsmarknaden står i centrum när valutamarknaden skakar. Dessutom: den italienska parmesanbanken och vad extrem värme kan innebära för både ost och ekonomi.

Vad har Odysséens trojanska häst med världsekonomin att göra? I säsongspremiären diskuterar Katrine Kielos och Claes Måhlén oljepriset, inflationen, Fed och USA:s ovanliga stöd till den japanska yenen. Dessutom: de dolda riskerna i ekonomin och varför historiens mest berömda list fortfarande kan lära oss något om finanskriser.

I den fjärde och sista sommarspecialen tar Katrine Kielos sig an en av arbetsmarknadens mest omdiskuterade frågor: varför är lönegapet mellan kvinnor och män som störst bland högutbildade och chefer?
Med utgångspunkt i Nobelpristagaren Claudia Goldins forskning berättar hon historien om de "giriga jobben" – arbeten där globalisering, teknikutveckling och kravet på ständig tillgänglighet gjort tid till den mest värdefulla valutan. Är det verkligen diskriminering som förklarar lönegapet, eller handlar det om hur vi har organiserat arbetslivet?

I Världsekonomins tredje sommarspecial tar Katrine Kielos sig an en av nationalekonomins mest grundläggande frågor: varför blir vissa länder rika medan andra förblir fattiga?
Med hjälp av den delade gränsstaden Nogales – där ena sidan ligger i USA och den andra i Mexiko – berättar hon om Nobelpristagarna Daron Acemoglus och Simon Johnsons forskning om varför fungerande institutioner kan vara viktigare än både geografi, naturresurser och kultur. Vad är det egentligen som skapar välstånd, och varför kan två platser som ser nästan likadana ut utvecklas så olika?

I Världsekonomins andra sommarspecial tar Katrine Kielos sig an en av nationalekonomins mest omdiskuterade gåtor: varför syns ny teknik överallt – utom i produktivitetsstatistiken?
Redan 1987 formulerade Nobelpristagaren Robert Solow den paradox som nu återkommit med full kraft i AI-eran. Företag investerar enorma summor, börserna rusar och AI diskuteras överallt, men i den breda ekonomin är effekterna fortfarande svåra att se. Varför är det så? Och vad kan historien om elektriciteten och datorerna lära oss om när AI faktiskt börjar förändra ekonomin på riktigt?