Världsekonomin med Katrine Kielos och Claes Måhlén

Gott nytt år! Vi tittar framåt på det världsekonomiska året 2026. Vad är osannolikt? Och vad är osannolikare?Det vanliga när det gäller nyårsavsnitt brukar vara att komma med felaktiga spådomar kring ekonomin. Men i Världsekonomin har det blivit en tradition att göra tvärtom, och istället diskutera vad som är mest sannolikt av två osannolika scenarion. Som till exempel: Storbritannien tvingas ta nödlån från IMF första gången sedan 1976…ELLER amerikanska Fed inför Yield Curve Control?Vi på Världsekonomin ser fram emot att bjuda på ytterligare ett år av smarta, roliga, djupa och ytliga diskussioner där vi vrider och vänder på vad som pågår i världens ekonomier och hur det påverkar omvärlden.

Hur ska man egentligen sammanfatta det världsekonomiska året 2025? Ett sätt – vilket vi i media gärna tar till – är att utse ”årets ord”.I veckans avsnitt av Världsekonomin går Katrine Kielos och Claes Måhlén igenom årets ekonomiska ord och försöker dra slutsatser om det vi har upplevt under 2025. Vad har begrepp som Neijuan, AI-slop och Vibe coding egentligen haft för betydelse?

Det är Kevin mot Kevin i striden om vem som ska ta över den amerikanska centralbanken. Vilken Kevin kommer att vinna – och vad betyder det för oss?I veckans Världsekonomin pratar Katrine Kielos och Claes Måhlén om spekulationerna som blossat upp senaste tiden, kring vem ska ta över världens mäktigaste centralbank. För bara några veckor sedan såg det inte ut att bli någon strid. Kevin Hassett, en viktig ekonom i Trump-administrationen, ansågs utpekad av presidenten till att ta över. Men nu har en annan Kevin tittat fram, Kevin Warsh, tidigare Fed-ledamot.Vad är skillnaden mellan Kevin och Kevin, och hur ser deras respektive profiler ut? Och en av de viktigaste frågorna: vem av dem kan tänka sig att sänka räntan mest?

Europa skrämmer upp företag, skrämmer bort investeringar och skrämmer iväg innovation, sa JP Morgan VD:n Jamie Dimon i veckan. Är det så illa ställt på vår kontinent?I veckans Världsekonomin pratar Katrine Kielos och Claes Måhlén om att Europa, så här i slutet av 2025, står ganska ensamt och utsatt. Det var ord och inga visor när världens mäktigaste bankman Jamie Dimon nyligen slog fast att Europa, rent ekonomiskt, har problem. Har han rätt? Och hur ska Europas konkurrenskraft kunna öka?Men det finns också hopp – och det kommer norrifrån. I alla fall om man får tro The Economist som I veckan skrev om “Stockholm is Europe's capital of capital” vilket inte går att översätta lika vitsigt till svenska. Och Sverige, konstaterar man, är “obligationshandlarnas paradis”. Hur kommer det sig?

Alla stirrar på sina AI-aktier, men den verkliga faran handlar om exploderande statsskulder. I tysthet ökar risken för statsfinansiella dödsspiraler i världen. Och när obligationsmarknaden attackerar, då kommer ingen undan.I veckans Världsekonomin analyserar Katrine Kielos och Claes Måhlén obligationsmarknadens beteende just nu med utgångspunkt i Sagan om ringen. Katrine driver testen om de uppenbara likheterna mellan obligationsmarknaden och Tolkiens uråldriga trädvarelser enter – lugna och långsamma i grunden, men plötsligt kan de övergå till att krossa allt i sin väg.Mullrar det från obligationsmarknaden just nu? Det är Katrine och Claes inte helt överens om. Det blir en analys av hur USA och Storbritannien hanterar sina respektive statsskulder och de utmaningar som politiker möter när de ska hantera statsskulden och samtidigt blidka väljarna.