Börssurr med Mitelman och Mellqvist

Det är jubileum. Börssurr fyller 100 avsnitt på precis rätt dag – Valborg, kungens födelsedag och halvdag på börsen. Henrik Mitelman sitter i Toscana, Gabriel Mellqvist i Stockholm, och världen levererar som vanligt: superrapporter från ABB, Epiroc och Volvo möter sura förlorare bland konsumentbolag. Latourportföljen har det extra svettigt. Och Finland toppar lycklighetslistan – återigen. Men det stora firandet sker i Stenbecksrummet på Österlånggatan 17 i Gamla stan, där Jan Stenbeck en gång höll till med pyttipanna och nubbe. Med räkor, fisk, tiramisu och husets vita blickar Henrik och Gabriel tillbaka på hundra avsnitt, tjugo månader och en börs som trots allt bara är upp tio procent. Erik Selin förklarar hur man blir brutalt rik. Nalle Wahlroos filosoferar. Masih Yazdi berättar om bankernas dåliga rykte. Och börsen föll – och reste sig – precis som den brukar.Lärdom nummer ett: man blir rik långsamt. Lärdom nummer två: pessimism har högt underhållningssvärde men lågt investeringsvärde. Nu tar vi helg. Avsnitt 101 nästa vecka.

Det är rapportsäsong och superrapporterna avlöser varandra. ABB slår konsensus med råge, Saab imponerar med fantastisk vinst och Nordea är bäst i test. Henrik Mitelman kallar det superrapporter, Gabriel Mellqvist är mer skeptisk. Men har marknaden redan prisat in det mesta? Vad händer härnäst?
Henrik modererade Jacob Wallenberg på Studentafton i Lund. En och en halv timme om ägande, ansvar och arv – avslutat med pyttipanna och bearnaisesås som drottning Margrethe påstås ha introducerat. Börssurr drar slutsatsen: man blir rik långsamt.
Yazdi-klippet om nischbanker går viralt. Nokia gör comeback. Sivers hetsar taxichaufförer. Norion köper Strand. Kondompriserna väntas skena. Och Gabriel noterar att laxar som fått i sig kokainrester från svenska vattendrag simmar fortare.
Nu tar vi helg. Nästa vecka avsnitt 100.

Masih Yazdi lämnade en av Sveriges finaste karriärer – finanschef på SEB, banken från 1856 – för att ta över kassan på ett skuldsatt inkassobolag. Varför? För att det var svårt. “Varför göra något som är möjligt? Det gör ju alla andra.”
I detta specialavsnitt reder Yazdi ut myterna om banker och AI. Hans dom är tydlig: konkurrensen i banksektorn är för god för att effektiviseringsvinster ska stanna hos aktieägarna. De konkurreras ut till kunderna. Vinnarna på AI är de som bygger verktygen – inte de som köper dem.
Han pratar också öppet om Intrum: skuldsättningen, turnaround-resan mot 2030, och varför aktien är binär – antingen fem gånger uppside eller noll. Och om Iran, om organisk förändring, om att vara vilsen i AI-djungeln trots att man lyssnar på alla poddarna.

Kriget är slut. Eller är det? Oljepriset faller. Eller gör det? Börsen är på all time high. Det vet vi i alla fall.
Henrik Mitelman är optimist igen – för nittiosjunde gången, som Gabriel Mellqvist påpekar med ett skratt. Men den här gången känns det annorlunda. Sundet öppnar, centralbankerna höjer inte, räntemarknaden prissätter bort höjningarna och Thulefamiljen vaknar till liv. Webergrillen väntar. Eller sparar de i AI-aktier istället för att rädda sin framtid på arbetsmarknaden? Det är den stora frågan.
Sivers Semiconductor rusade trettio procent och omsatte mer än alla andra småbolag tillsammans. Vändningen på småbolag är här – eller är det bara en hajp driven av amerikanska forum à la GameStop? Plejd imponerar igen. Mips kittlar. Dustin bottnar kanske. Karnov är billig om AI inte dödar den.
Stegra får Wallenberg som räddare i nöden. Kinnevik skriver ned åttiotre procent. Sagax sänker sina mål. Och Josef Fares spelbolag Hazelight tjänar en miljard.
På tisdag får Börssurr en gäst: Masih Yazdi, CFO på Intrum. Avsnitt 98.

Börsen älskar lättnader, även när världen fortfarande står och darrar. I avsnitt 96 av Börssurr sitter Henrik Mitelman i solen i Frankrike och Gabriel Mellqvist i studion och försöker förstå om marknaden faktiskt ser fred – eller bara låtsas. Det blir ett samtal om varför börsen jublar åt minsta lilla andhämtningspaus, trots att oljepriset biter, Hormuz spökar och världen knappast känns tryggare än för sex veckor sedan.
Samtidigt finns det ljuspunkter. Konsumenten håller emot, inflationen i Sverige överraskar nedåt, Riksbanken får arbetsro och Atlas Copco seglar åter upp som symbol för hoppfull cyklikalitet. Men ska man äga verkstad, banker, guld, olja – eller bara inse att 60/40-portföljen inte längre är den trygga hamn den en gång var?
Dessutom: förnybar energi får ny nerv, Tomra kanske närmar sig revansch, AI-jättarna ser åter intressanta ut och frågan ställs om de stora amerikanska techbolagen helt enkelt kommer äta upp resten. Och så blir det förstås bostadspriser, bankbuketter, private credit och den eviga börssanningen: alla tror något – ingen vet.