Dominoeffekten

Förra veckans tvivel om kostnaderna riskerar överstiga vinsterna för AI-utvecklingen har fått vatten på sin kvarn, samtidigt som flera av sektorjättarna närmar sig börsnotering med buller och bång. Med det ser hajpen ut att lägga i nästa växel. Elon Musk och hans Space X, som saluför sig dels som XAI:s ägare och en futuristisk leverantör av rymdbaserade datacenter, är först ut till en värdering om nära 2.000 miljarder dollar. Anthropic och Open AI väntas följa inom kort. Varför händer detta just nu?
Joakim Rönning och Martin Nilsson gräver vidare i bubbel-oron – och står för ett avslöjande.

Det dystopiska kriget mellan USA, Israel och Iran har utlöst oljekris och världsekonomisk oro, men trots att krisen i Hormuzsundet inte nått sin slutpunkt har en märklig optimism baserat på ett återkommande fredshopp styrt marknaderna uppåt med järnhand mot nya börsrekord. Frågan är vad som väntar när fredshoppet till sist infrias, och optimisterna får återgå till den alltmer ifrågasatt AI-karusell som motiv och krockkudde för de höga kursnivåerna.

Förhoppningar om lägre räntor har kommit alltmer på skam de senaste veckorna, sedan kriget i Iran förvisso lugnat sig men ingen fullständig lösning nåtts för trafiken i världens viktigaste farled för energimarknaden. Inflationen stiger, och amerikanska centralbanken Federal Reserve har dessutom, efter att ha hanterat en tidigare inflationskris ungefär lika strukturerat som Sunes pappa hanterar kriser, tappat sitt förtroende. Hushållen räknar nu med hög inflation. Därför var det illavarslande i förra veckan, när klart högre inflationssiffror än väntat rapporterades från världens viktigaste ekonomi. Nu sprider sig effekterna och konsekvenserna från kriget i realtid, samtidigt som flera andra bekymmer i den amerikanska ekonomin sprider sig ut i världen.
Hittar vi någon ny normal att ta fasta på när vi blickar framåt i prognosen, eller är instabiliteten här för att stanna?

Den mytomspunna kartellen Opec har i över ett halvt århundrade kunnat sprida skräck i den rika världen genom att ensidigt diktera villkor för priset på världens fortsatt viktigaste råvara. Men nu är organisationen i chock. I slutet av april kom ett besked som fick kartellens motståndare att vädra blod: Dess tredje största och allra rikaste medlem hoppar av. Spricker Opec nu, med avsevärt lägre oljepriser som följd, eller är det bara en i raden av kriser i den oheliga oljealliansen?

Kina utmanar hela världen i ett priskrig om framtiden med en ekonomisk modell fokuserad på en produktionsapparat så slagkraftig att den knäcker global konkurrens, men också utplånar de kinesiska bolagens marginaler. Grannländer, USA och Europa är alltmer unisona i sina svar mot Peking: Handelshinder.
Nu har dock Kinas modell till slut kört in i väggen, och en fastighetskrisen i landet fyller fem år. Men strategin tycks ändå bara vara mer av samma vara. Frågan i kampen om världsekonomisk makt är nu: Vem svimmar först?