Historiepodden

På en gravsten i bayerska Ansbach står följande skrivet: Här vilar Kaspar Hauser. Sin tids gåta. Hans födsel oklar, hans död mystisk. 1833.

De korta fraserna – skrivna på latin – ringar in den gåta som fängslade 1800-talets Europa. En sömnig måndag 1828 hade en ung man kommit gående in i Nürnberg. Han kunde knappt göra sig förstådd. Ingen visste varifrån han kom eller vad han hade varit med om. Allt man egentligen hade att gå på var ett namn: Kaspar Hauser.

Vi är stolta att presentera detta rafflande avsnitt om mannen som blev en av 1800-talets stora historiska gåtor – och om tidsåldern som hejdlöst omfamnade honom och gjorde honom till sin egen.

*

Läslista (bl a)

Appel, Maria, ‘Efter 200 år: Forskare har löst mysterium om mystiskt hittebarn’, Världens Historia, 14 augusti 2024.
Broberg, Jan, Den heliga Graal och Zorro: arkeologiska och historiska gåtor, 1:a e-boksuppl. (Köpenhamn: Saga Egmont/Lindhardt og Ringhof, 2018 [1979]), s. 89–94.
Newton, Michael, Savage Girls and Wild Boys: A History of Feral Children (London: Faber and Faber, 2002), kap. 5, ‘The Child of Europe’.
Parson, Walther, Christina Amory, Turi King et al., ‘Kaspar Hauser’s alleged noble origin – New molecular genetic analyses resolve the controversy’, iScience, 27 (2024)
‘Lurad på sin bördsrätt?’, i Vad hände egentligen? Nytt ljus över historiens mysterier (Det Bästa), s. 334–340.

Film:

Herzog, Werner ”Kaspar Hauser – var och en för sig och Gud mot alla” (1974)
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När nivån på stanken i London sommaren 1858 når kulmen börjar man undra om det inte är dags att göra något åt det? Den växande befolkningsnivån ledde till allt mer avfall som enklast tömdes i floden Themsen. Kunde stanken påverka spridningen av Kolera? Kanske det, tänkte förståsigpåare. Det här är avsnittet om hur London moderniserade sin hantering av avfallshanteringen, kort och gott en enorm ingenjörsinsats för konstruerandet av stadens kloaksystem som ingenjören Joseph Balzagette dirigerade. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nu är det här, avsnittet om den episka kampen mellan människa och planetens största rovdjur - kaskeloten. Den ena ville överleva, den andra ville sälja hudkräm. Följ med på en djuplodande resa i valjaktens 1800-tal. Det blir sänkningen av Essex, det blir Mocha Dick och det blir Moby Dick!

Läslista:

“Den lodande människan” - Patrik Svensson
“Vattenvarelser” - Jakob Christensson
“Vikingatidens vagga” - Christina Ekero Eriksson
“Darwins idé” - Staffan Ulfstrand
Världens historia 6/2009, 14/2009
“Tidernas största äventyr” magasin 2017

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det är den stora val-dagen!! Detta firas naturligtvis som sig bör med det i åratal så hett eftertraktade och önskade (främst av oss) val-avsnittet! Ja det är ju så stora djur att det får bli TVÅ val-special. Denna vecka följer vi rätvalarnas resa från många till nästan inga. I en tid före syntetiskt skapade material använde sig människan av mycket som fanns att utvinna ur valens kropp, vi förvandlade den till produkter av olika slag. Häng med på saltstänkta äventyr!

Läslista:
“Den lodande människan” - Patrik Svensson
“Vattenvarelser” - Jakob Christensson
“Vikingatidens vagga” - Christina Ekero Eriksson
“Darwins idé” - Staffan Ulfstrand
Världens historia 6/2009, 14/2009
“Tidernas största äventyr” magasin 2017

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi är i valtider, och då blickar man förstås alltid tillbaka och tänker på forna tiders val. Vilka brännheta frågor är det som gjort varje val till det största ödesvalet någonsin? 1982 var det löntagarfonderna som skulle avgöra landets framtid för alltid...eller? Just då verkade det som det i alla fall. Om man silar lite i sakfrågorna i varje val går det ganska enkelt att se teman från det tidigare repriserade "kosackvalet 1928" via valet 1982 till nutid, vänsterfrågor och högerfrågor stångas med ekonomiskt och socialt innehåll, "käbblet" är detsamma. Men något som inte är detsamma, åtminstone inte riktigt än, det är modet. 1982 var de stora kavajerna, de gräsliga färgernas och de ovårdade frisyrernas tid. Det är den tiden vi gärna vill tillbaka till, åtminstone för en stund, följ med oss dit!

Bli prenumerant för 29 kr/månaden och undvik reklam
https://historiepodden.supercast.com/
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.