RikaTillsammans | Om privatekonomi & rikedom i livet

Vad händer om du lever på 100 kronor mat i veckan, sover på golvet och bara får använda internet på biblioteket? Jimmy Andersson (@FireJimmy) hörde av sig till oss efter att ha blivit inspirerad att prova att göra en fattigvecka. Budgeten för veckan var 100 kr till mat, begränsad internetdelning, endast cykel som transportmedel och begränsad tillgång till internet. Caroline har provat en lightversion av utmaningen och delar sina perspektiv på utmaningen.

Personligen blev jag inte taggad alls efter att ha lyssnat på Jimmy och Caroline :rofl: Men jag förstår andemeningen med att verkligen ifrågasätta vad som är ett rikt liv för en själv. Likt Nassim Taleb brukar prata om “via negativa” - alltså förbättring genom borttagning. Se det här avsnittet som insyn i ett experiment och dela gärna dina tankar om avsnittet i kommentarerna.

5 guldkorn från avsnittet:
Hundra kronor mat för hela veckan - Jimmy levde på ärtsoppa, havregrynsgröt, spagetti och knäckebröd — allt handlat på en gång för exakt hundra kronor. Mot slutet var det så tråkigt att han inte ens åt upp allt.
Caroline klarade fyra dagar - hon gav upp inte av hunger utan för att hon saknade det som faktiskt betyder något för henne: kaffe, frukt, en ordentlig dusch och sin hudvård. Det var insikten i sig — att hon nu visste vad som spelade roll.
Man kan inte simulera verklig fattigdom - Jimmys viktigaste insikt: det experimentet inte kan återskapa är den psykologiska otryggheten. Han vet hur det känns på riktigt — att leva på strax under hyran i A-kassa och inte veta när det tar slut. Den rädslan går inte att kopiera med en planerad vecka.
Tacksamheten efteråt är verklig - Båda beskriver samma känsla när veckan var slut: en nästan överraskande uppskattning för det vanliga. Carolines ord: “Gud vad privilegierad jag är.”
Light-versionen funkar också - Caroline rekommenderar att man anpassar utmaningen efter sig själv. Välj de begränsningar som faktiskt utmanar just dig, kör i tre dagar istället för sju om det känns mer rimligt. Effekten — perspektivet — brukar komma ändå.

Vi hoppas att du gillar avsnittet!
Jan, Caroline och Jimmy

Länkar:
Jimmys bok Arbetsfri på Adlibris →
Jimmys Facebook sida: Det Gråa Guldet →
Diskussion till avsnittet i forumet →

Innehållsförteckning:
00:00:00 - Intro till avsnittet
00:02:24 - Jimmys FIRE-resa i backspegeln – fem år utan jobb
00:03:39 - Vad är en fattigvecka och hur gör man den?
00:10:57 - Jimmys lärdomar från fattigveckan
00:19:00 - Carolines erfarenheter av fattigveckan
00:22:12 - Tre skäl att testa fattigveckan
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad är en finansiell rådgivare egentligen värd – och behöver du en?

I det här avsnittet har vi tillbaka Ricard Nylund från Ricap, mannen bakom det numera bevingade uttrycket "Jan, när ska du släppa taget om handbromsen?". Vi reder ut de vanligaste misstagen sparare gör på alla förmögenhetsnivåer och varför värdet av rådgivning sällan ligger där du tror.

Vi pratar om de tre fallgroparna Ricard ser om och om igen — överaktivitet, för låg risk och för hög risk — och varför två personer med samma globala indexfond kan ligga i helt olika risknivåer. Vi går igenom Ricards process nerifrån och upp: likvidbuffert, reservbuffert och potential, och varför ordningen inte är förhandlingsbar.

Vi tar oss också an "den rike fattigpensionären" — kanske avsnittets mest konträra poäng om varför skuldfrihet inte är samma sak som ekonomisk frihet. Och vi gör typfall: Anna och Martin (45, barnfamilj), Emma (30, singel), Sara (företagare) och Joakim (10 miljoner). Plus förstås Ricards provocerande observation att de sämsta portföljerna han ser ofta finns hos personer med 30–80 miljoner kronor — inte hos nybörjarna.

I del två svarar vi på era frågor: amortera eller investera? Sälja förlustaktier? Skatteplanera som en miljardär? Vad gör jag med arvspengar?

En genomgående tråd: Ricard är förmodligen Sveriges tråkigaste finansiella rådgivare — och det säger han själv. Hans mål är inte att slå index. Hans mål är att du ska må bra av dina pengar. Det är det här avsnittet handlar om.

Vi hoppas att du gillar avsnittet! Har du frågor eller funderingar, skriv en kommentar då Ricard har lovat hålla koll på tråden. 🙂

Många hälsningar,
Jan, Caroline och Ricard

Reklam: finansiell rådgivning med Ricard
Eftersom Ricard driver eget har han inte obegränsat med tid och möjligheter. Därav att jag skriver detta för att vara schysst både mot honom och dig.
Eftersom varje rådgivning enligt lag kräver en mycket arbete, främst i framtagande av rådgivningsdokumentation, blir den procentuella kostnaden oskäligt hög om du inte har ett investerbart kapital på över 500.000 kr exkl. pension, alternativt har icke-kollektivavtalsanslutna tjänstepensionstillgångar runt 2.000.000 kr eller driver ett AB.

Enklast är att boka tid med Ricard via denna Calendly-länk →
Hans mejl och mobiltelefon hittar du på hans hemsida.

Länkar:
Så hittar du en bra finansiell rådgivare – tips, frågor och forskning
Artikel till avsnittet →

Innehållsförteckning:
00:00:00 - Intro till avsnittet
00:03:39 - Tre vanligaste misstagen: överaktivitet, för lite risk och för mycket risk
00:08:09 - De flesta saknar en plan för vad pengarna ska användas till
00:11:00 - En finansiell rådgivare trollar inte fram bättre avkastning
00:12:39 - Resonemang om belåning när grunden är stabil
00:14:09 - Planera för ett långt liv, inte ett slutdatum
00:15:00 - Den bästa finansiella planen är den du faktiskt kan hålla
00:18:45 - Drömmar skjuts ofta upp för länge och hinner aldrig bli verklighet
00:19:27 - FIRE - hiss eller diss?
00:22:45 - Ricards syn på buffert
00:28:33 - Scenario: Barnfamiljen runt 45 år med lön, barn hemma och belånat boende
00:32:18 - Scenario: Ung singel på 30 år med 50 000 kr sparade – vad är viktigast nu?
00:34:00 - Scenario: Företagaren i uppstartsfas
00:37:42 - Scenario: Joakim med 10 miljoner i investerbart kapital
00:39:57 - Hur pengarna har tjänats ihop påverkar hur man förvaltar dem
00:46:18 - Scenario: Entreprenören som gjort exit
00:49:57 - Varför anlita en finansiell rådgivare om man ändå ska ha en global indexfond?
00:50:57 - Sätt upp en plan, måla upp livet och låt pengarna vara
00:54:18 - Vilket ekonomiskt beslut idag ger störst effekt om tio år?
01:01:12 - Tjänstepension vs. kapitalförsäkring i eget bolag
01:01:39 - Hur hittar man en bra finansiell rådgivare?
01:07:27 - Ärver snart en större summa – tips?
01:11:06 - Hur räknar man ut rätt storlek på buffert och reservbuffert?
01:15:00 - Guld, råvaror och allvädersportföljer – hiss eller diss?
01:17:00 - Sammanfattning
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Skillnaden mellan att pensionsplanera rätt och fel som företagare handlar inte om tusenlappar, det kan handla om hundratusentals kronor. Ändå är det de flesta skjuter på framtiden. I det här avsnittet bjuder vi in pensionsexperten Monica Sjödin, som själv driver företag och har börjat ta ut pension, för att du ska få de viktigaste tipsen, misstagen att undvika och vad man behöver planera i förväg.

För tydlighetens skull: vi har INTE fåt betalt för avsnittet, men vi gör reklam för Monicas kurs “pensionsspara smart för företagare” som startar 6 maj.

TL;DR: Pension för företagare handlar egentligen inte om pension – det handlar om att ta ut kapital ur bolaget så skatteeffektivt som möjligt. Du fördelar mellan lön, utdelning via K10 och sparande via kapitalförsäkring eller aktiedepå. Periodiseringsfonder parkerar obeskattad vinst i upp till sex år och tas ut som lön när skatten är lägre. Börja planera ca fem till tio år i förväg. Perfekt när man vill gå i pension tidigare.Detta avsnittet är det första av fyra som vi gjorde tillsammans med @Monica om pension för 2026. Idag handlar det om pension för företagare och de andra som kommer inom kort handlar om löneväxling, pension för mig som anställd och uttagssplanering. Huvudpoängen i detta första avsnitt är:
Som företagare tänk utifrån frågan: “Hur tar jag ut kapital från bolaget på smartaste sätt?” snarare än tänka pension.Normalt sett brukar jag alltid driva poängen att ordningen är:

Lön upp till den statliga brytgränsen + tjänstepension med försäkringar motsvarande anställd
Maximal utdelning enligt K10 eftersom man inte vill ha mer pengar i bolaget än nödvändigt
Eventuell extra avsättning för pension via något av pensionsalternativen
Investering av företagets överskottslikviditet

Det roliga är att jag och Monica är knappt överens om den första punkten. 😂 Några av de andra sakerna vi tar upp:

Periodiseringsfonder är ett pensionsverktyg de flesta missar
Vid 68 sjunker arbetsgivaravgiften till 10,21 % – och det förändrar hela kalkylen
Aktiedepå i bolaget kan slå kapitalförsäkring – beroende på hur du tar ut
60 % av alla företagare tar ut under 46 000 kr/mån i lön – och 20 % tar ut noll
Tjänstepension nära pension kan vara ett misstag
Att maxa tjänstepension tidigt i livet kan ge enorm utväxling
Direktpension skyddar mot omvärlden – men inte mot dig själv
Holdingbolag blev “årets julklapp” – och det är inte överdrivet

Jag vill även puffa för följande två trådar i forumet som dyker ner ännu djupare i jämförelser mellan kapitalförsäkring, direktpension, aktie- och fonddepå och de olika kombinationerna:

Sammanfattning av ovanstående
Sammanfattning i olika faser i ens företagande

Vi hoppas att du även gillar det nya angreppsättet som vi provade med att Caroline ställde frågorna. 🙂

Hälsningar,
Jan, Caroline och Monica

Länkar:
Läs mer på hennes hemsida via vår sponsrade länk →
Följ diskussionen i forumet →

Innehållsförteckning:

00:00:00 - Intro till avsnittet
00:02:18 - Se din pension och ekonomi som en helhet
00:04:12 - Vanliga misstag Monica ser företagare gör med sin pension
00:05:27 - De flesta företagare omsätter under en miljon
00:08:06 - Steg 1: Ta ut lön upp till brytgränsen
00:10:15 - Steg 2: Maxa K10-utdelning med 20% skatt
00:12:00 - Tjänstepension eller spara i bolaget – de två strategierna
00:14:09 - Fördelen med att fylla på tjänstepension tidigt
00:19:51 - Utdelning och tjänstepension vid bodelning
00:21:21 - Lön efter 68 med lägre arbetsgivaravgifter + periodiseringsfonder
00:24:42 - Ägarrollen kontra jobbarrollen – att planera bolaget strategiskt
00:26:21 - Sparalternativ i bolaget: kapitalförsäkring, aktiefondsdepå och direktpension
00:29:06 - Direktpensionens begränsningar och risker jämfört med tjänstepension
00:34:48 - Holdingbolag för att separera sparkapital från rörelserisker
00:36:45 - Kapitalförsäkring vs. aktiefondsdepå för uttag
00:39:09 - Träda och takregeln – uttag för bolag med stora belopp
00:43:30 - Vanliga misstag och sämsta pensionsråden
00:49:12 - Sammanfattning: nästa steg och puff för Monicas kurs
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

För 90 procent av alla deklarationer är allting redan förtryckt och klart. Det handlar oftast bara om att titta igenom, kontrollera att inget är fel och sedan godkänna. Därför blir det här ett avsnitt med Joakim Lindholm på Lexly som är expert på deklaration med fokus på bostadsförsäljning där det ofta finns avdrag att göra. Det här är ett sådant avsnitt att bokmärka och återkomma till nästa gång du ska sälja en bostad. Avsnittet är i betalt samarbete med Lexly.se.

Några punkter som stack ut för mig var:

1. Du har rätt att göra avdrag även utan kvitton - Många blir onödigt rädda för sina avdrag när de saknar kvitton eller är osäkra på exakta belopp. Men har du genomfört en avdragsgill åtgärd har du rätten att göra avdraget – det enda du riskerar är att Skatteverket ifrågasätter dig. Värsta utfallet är att du får dra tillbaka ansökan, inte att du straffas.

2. Grundförbättringar är avdragsgilla för alltid – vanligt underhåll bara i fem år - Det finns två kategorier av renoveringsavdrag och skillnaden är avgörande. Grundförbättringar – det vill säga nytt eller objektivt bättre – är avdragsgilla till 100 procent utan tidsgräns. Vanligt underhåll som återställer något till tidigare skick är bara avdragsgillt under fem år.

3. Det är mellanskillnaden som avgör vad som är grundförbättring - Om du byter ut ett kök mot ett av bättre kvalitet är det inte en ren grundförbättring, men en del av kostnaden är det. Mellanskillnaden mellan vad en ren återställning hade kostat och vad du faktiskt betalade – den delen räknas som grundförbättring och är alltid avdragsgill. Det gäller att räkna noga och gå igenom vad som faktiskt utförts.

4. Nybyggnationer kan aldrig återställas till bättre skick - För nyproduktion gäller att fastigheten är i sitt bästa tänkbara skick direkt efter byggnation. Det innebär att vanliga åtgärder som ommålning eller tapetsering inte ger avdragsrätt, eftersom du inte kan förbättra bättre än ursprungsskicket. Objektiva förbättringar – som att installera en diskmaskin där det saknades – räknas däremot fortfarande.

5. Taxeringsvärdet avgör om det är köp eller gåva - När en fastighet byter ägare inom familjen till reducerat pris är taxeringsvärdet den avgörande tröskeln. Överstiger köpeskillingen taxeringsvärdet måste transaktionen klassas som ett köp – att kalla det något annat är ett skattebrott. Understiger priset taxeringsvärdet kan man däremot välja att skriva det som en gåva.

6. Det värsta som kan hända är att du får ett avslag - Ett sista medskick från Joakim är att det sällan finns ett absolut rätt eller fel i tolkningsfrågor kring avdrag. Skatteverket granskar, ifrågasätter och för ett samtal – och du har alltid rätten att argumentera för din sak. Ju bättre dokumentation och förberedelse du har, desto starkare position har du i den dialogen. Det värsta som kan hända - om du varit tydlig i kommunikationen och inte gett en oriktig uppgift - är att du får avslag utan skattetillägg.

Hoppas att du gillar avsnittet!
Jan och Joakim

Länkar:

Ta hjälp av Lexly med deklaration av bostadsförsäljning →
Diskussion i forumet till avsnittet →

Innehållsförteckning:

00:00:00 - Intro till avsnittet
00:02:00 - De flesta avdrag är redan förifyllda
00:03:24 - Vad som gäller vid försäljning av bostad
00:06:12 - Hur vinst vid bostadsförsäljning beräknas
00:08:24 - Två typer av renoveringsavdrag för bostad
00:09:21 - Exempel med avdrag för köksrenovering
00:13:09 - Fler exempel på grundförbättringar
00:14:57 - Uppskovsregler: skjut upp beskattningen när du köper ny bostad
00:17:30 - Bodelning vid skilsmässa
00:18:18 - Kontinuitetsprincipen för bostäder
00:20:06 - Skillnader mellan bostadsrätt och fastighet vid deklaration
00:21:12 - Kapitaltillskott i bostadsrätt: dubbelkolla vid försäljning
00:23:15 - Försäljning under marknadsvärde och påverkan på taxeringsvärde
00:26:27 - Dokumentation utan kvitton: hur man kan tänka
00:29:06 - Fritidshus vs permanentbostad gällande avdrag
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Veckans kortavsnitt är nio guldkorn från våra sociala medier, bland annat tips vid fondval, Avanzas för- och nackdelar och huruvida man ska hjälpa barn med kontantinsats.

Precis som vanligt ser vi dessa svar som början på en diskussion snarare än facit, så håller du inte med, kommentera mer än gärna.

Ämnena vi tar upp och ungefär när de kommer i avsnittet är:

00:00:00 - Intro till avsnittet
00:01:39 - Såhär väljer du en bra fond: två saker att tänka på
00:04:24 - Avanza: fördelar och nackdelar
00:06:42 - Ska man hjälpa barn med kontantinsats till första bostaden?
00:07:39 - Varför ägt boende är en viktig del av ekonomin i Sverige
00:09:05 - Bästa fonden till pensionen?
00:10:42 - Solpaneler och batterilösningar - hiss eller diss?
00:11:48 - 73 år och 3 miljoner att placera: hur ska man tänka?
00:13:18 - Timanställd med begränsade resurser: vad ska man prioritera?
00:15:06 - Vid vilken ränta lönar det sig att amortera istället för att investera?

Hoppas att du gillar avsnittet!
Jan

Diskussion till avsnittet i forumet →
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.