Skogen och kapitalet

Vad var prislappen på de svenska skogarna 2025, och varför svänger värderingarna så mycket? Väntar en våg av försäljningar när skogsägare blir äldre, och hur kommer det påverka marknaden?
I Skogen och kapitalet diskuterar Cecilia Adolfsson med gäster det turbulenta året 2025, och om skog är en stabil investering i oroliga tider. Danske Banks Erik Backman tittar i spåkulan och ser svenska skogsägare som vinnare framåt. Svefas Paul Nord tror på en uppsving när läget efter stormen Johannes stabiliserats. ATL:s Ulf Aronsson frågar sig om skogen är ett bättre alternativ för slantarna än en svajig börs.

Johannes tog bokstavligen talat mellandagarna med storm. Uppemot 10 miljoner kubikmeter timmer ligger omkullblåsta eller skadade i skogarna efter stormens framfart, framför allt i mellersta Sverige. Hur kommer det påverka virkespriserna, skogsägare och industrins råvaruförsörjning? Vad kan räddas, och hur kan man stålsätta sig inför nästa kris?
I Skogen och kapitalet diskuterar Cecilia Adolfsson “worst case” och “best case” scenarion efter stormen Johannes med Per Östberg, vd för Kopparfors Skog, Fredrik Munter, vd för Mellanskog, och Ulf Aronsson, reporter på ATL.

Skogsaktier är inte det första aktie- och råvaruanalytikerna själva skulle lägga pengar på.
-Frågan är om man överhuvudtaget vill vara i skogen med sina pengar i det här läget? Konjunkturen måste vända först, säger Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Handelsbanken.
Gästerna i Skogen och kapitalet gör också skillnad på vilka av de fyra största bolagen som har chans till störst avkastning på kort eller lång sikt.
-Holmen och SCA är defensiva och det kommer att märkas i utvecklingen också. Det handlar mycket om huruvida man äger skog eller sågverk också, för hur man kan analysera deras aktie, säger Lars Frick, chefsanalytiker på Aktiespararna.

Priset på gransågstimmer är dubbelt så högt i södra Sverige, jämfört med i norra Norrland.
När skogsägare i söder får ca 1400 kronor per kubik, får ägaren i norra nöja sig med omkring 670 kr. I Finland är prisskillnaderna betydligt mindre, trots likande geografiska förutsättningar.

– För tio år sedan kom en kartelldom i Finland. Den har gjort att industrin måste vara mer transparent med sin prissättning. Det saknar vi i Sverige. Här är det få och stora aktörer som sätter priserna, säger Per Hedberg, grundare av Treebula.

Skogsbranschen behöver arbetskraft och lockar desperat ungdomar till skogliga utbildningar med gaming och ny digital teknik.
– Många har en förlegad syn på vad det innebär att arbeta i skogen i dag. En skogsmaskin i dag är väldigt tekniskt avancerad, och det finns en hel del likheter med att köra gaming med en joy stick och att köra skogsmaskin, säger Joakim Wirén, chefsekonom Gröna arbetsgivare.

I takt med att det är svårare för skogsnäringen att bemanna tjänster, har också utvecklingen blivit mer digital och mer tekniskt avancerad.
– Hade det inte varit så svårt med rekryteringen, hade det nog inte gått så här snabbt. Nu är det en nödvändighet. Skogsarbete kan vara fysiskt krävande och det  kanske inte passar alla som kanske är lite bekväma, därför har man tvingats till tekniska lösningar säger han.