Sikt

En självbiografisk bok, en kriminalroman och en novell. David Lagercrantz är aktuell med tre nya berättelser där lögner, svek och komplicerade familjerelationer återkommer. I Sikt podd berättar han om novellen Operasångarens svek, den personliga boken Intränglingen och gränsen mellan sanning och fiktion. Hur mycket av författarens eget liv finns i berättelserna, och varför återvänder han till sveket?

Redan som barn var Bodil Jönsson något av en eremit, och medan andra fruktar ensamheten har hon lärt sig att älska den. Från sitt hem i Lund berättar fysikprofessorn och författaren Bodil Jönsson om ensamhetens glädje, intresset för AI, om gemenskapen som finns i tankarna och varför man inte behöver vara tillsammans med andra för att känna sig nära dem.

Vi har aldrig haft tillgång till så mycket information som idag. Ändå är det långt ifrån säkert att vi fattar bättre beslut. Tvärtom kan fler siffror, analyser och prognoser göra oss alltmer övertygade om sådant som faktiskt är fel.
Investeraren och fondförvaltaren Olle Qvarnström kallar det för precisionsillusionen. I Sikt podd berättar han om varför vi luras av exakta siffror, hur AI riskerar att förstärka problemet och varför det ibland är bättre att fatta ett snabbt beslut än att fortsätta samla information. Dessutom avslöjar han sina egna knep för att undvika fällan.

Oktober 1929. Wall Street kollapsar och världen kastas in i en ekonomisk kris som kommer att prägla en hel generation. Nästan hundra år senare väcker börskraschen fortfarande frågor om girighet, spekulation och människans förmåga att lära av sina misstag.I den uppmärksammade boken 1929 skildrar journalisten Andrew Ross Sorkin dramat genom människorna som stod mitt i det. Anders Kraft intervjuar EFN:s egna Jonas Malmborg som berättar om boken, vad som egentligen orsakade kraschen och vilka paralleller vi kan dra till dagens ekonomi. Med AI-optimism, hög belåning och oro på finansmarknaderna: kan historien upprepa sig?

Det föds färre barn i Sverige än på över 250 år. Politiker talar om kris, men är de låga födelsetalen verkligen ett problem som måste lösas? Maria Stanfors, professor i ekonomisk historia vid Lunds universitet, sätter dagens sjunkande barnafödande i ett historiskt perspektiv. Från 1930-talets befolkningskris och efterkrigstidens babyboom till dagens individualiserade samhälle, där barn inte längre är en självklar del av vuxenlivet. Vad ligger bakom förändringen, hur mycket kan politiken påverka och är vi kanske på väg in i en helt ny epok?