Mätpodden

Måste man verkligen skanna allt?
Kalmar kommun arbetar med att digitalisera sitt fastighetsbestånd och göra informationen om byggnaderna användbar i den dagliga förvaltningen.
I det här avsnittet berättar Johan Engvall och Mattias Waldemar från Kalmar kommun om resan från gamla ritningar till BIM-modeller. Vi pratar om hur mätteknik, punktmoln och befintliga ritningar kan användas för att bygga upp en digital fastighetsförvaltning.

I avsnittet pratar vi bland annat om:
Hur går man från gamla ritningsarkiv till en digital fastighetsförvaltning?
Hur kan BIM-modeller användas för felanmälan, underhåll och fastighetsförvaltning?
Måste man 3D-skanna alla byggnader, eller räcker det att utgå från befintliga ritningar?
Hur detaljerad behöver en BIM-modell egentligen vara?
När är SLAM-skanning, punktmoln och drönarfotogrammetri användbara?
Hur används Revit och IFC för att föra över information till ett fastighetssystem?
Vilka möjligheter öppnar BIM och digital fastighetsförvaltning för mättekniker?

Länkar:
Kalmar kommuns byggnadsinnehav i BIM-miljö - presentation
The 3rd Dimension - Youtube
Dr. Florent Poux - AI och punktmoln - Youtube

Tänk om utsättningslinjerna redan fanns i modellen – i rätt koordinatsystem och redo att användas?
IFC har länge varit en självklar del av BIM-världen, men för mättekniker har modellerna ofta inneburit en hel del tolkning och manuellt dubbelarbete. Med IFC 4.3 börjar det ändras.
I det här avsnittet förklarar Jakob Samani från Adtollo vad IFC är, varför version 4.3 är ett stort steg för mark och anläggning och hur formatet kan förändra informationsflödet mellan projektering, mätning och produktion. Vi pratar också om hur mätdata kan ta plats i BIM-modellen. Dessutom får vi en förhandsglimt av vad som kommer i nästa version och vad som är på gång i TopoCAD.
I avsnittet pratar vi bland annat om:
Vad IFC är och varför öppna utbytesformat är viktiga.
Skillnaden mellan IFC, LandXML, DWG och DXF.
Vad som är nytt i IFC 4.3 för väg, järnväg, bro och mark.
Hur utsättningslinjer och annan viktig information kan följa med direkt från projektören.
Varför koordinatsystem i IFC 4.3 gör stor skillnad för mätaren.
Hur kontrollmätningar och toleranser kan föras tillbaka in i BIM-modellen.
Vad Adtollo utvecklar inom ledningsnätverk, mängdberäkning och framtidens arbetsflöden i TopoCAD.

Länkar:
Jakob Samani – LinkedIn
Jakob Samani – mejl

QGIS och mätdata – funkar det på riktigt? Ja, och kanske bättre än många tror.
QGIS har länge varit ett självklart verktyg inom kartografi och GIS, men när det gäller mätdata har möjligheterna ofta uppfattats som mer begränsade. I det här avsnittet berättar Jan Dalheimer från Sweco om vad som faktiskt går att göra redan idag med QGIS – från punktmoln och terrängmodeller till QField, öppna geodata och smartare kartproduktion.
I avsnittet pratar vi om:
Hur QGIS kan komplettera traditionella mätprogram.
Vad som går att göra med mätdata, punktmoln och terrängmodeller i QGIS.
QField, Mergin Maps och hur GIS kan följa med ut i fält.
Billigare GNSS-mottagare och nya möjligheter att samla in data med mobilen.
Open source, plugins och aktuella initiativ i Sverige och Europa.

Kontakt:
Jan Dalheimer – LinkedIn

Länkar:
Ladda ner QGIS
Klas Karlsson – Youtube

Äldre detaljplaner ska bli digitala, men kan man inte bara rita av några linjer i en PDF? I det här avsnittet berättar Anna Bergman och Jenny Vennberg Larsson från Lantmäteriet om projektet KID, ett stödprojekt för kommuner som vill digitalisera sina detaljplaner.
Vi pratar om fastighetsgränser, GIS, digital samhällsbyggnadsprocess och varför kvaliteten i geodata är avgörande för framtidens planering. Och hur långt har Sveriges kommuner kommit med digitaliseringen och hur får de stöd?

Vad är en detaljplan och varför behöver de digitaliseras?
Varför är kvaliteten på fastighetsgränser viktig?
Hur arbetar kommuner med digitalisering av äldre detaljplaner?
Vad är skillnaden mellan GIS och mätning?
Hur kan digitala detaljplaner effektivisera bygglov och planering?
Vilka workshops och utbildningar finns för kommunerna?
Hur långt har kommunerna kommit i arbetet?

Länkar:
Drömyrket.se
Kvalitet i digitalisering – KiD Lantmäteriet
Smartare samhällsbyggnadsprocess

Kontakt:
[email protected]

Hur gick det egentligen till när de första kartorna över Sverige skapades? I det här avsnittet tar vi en resa från mätningar mot sol, stjärnor, månar, bergstoppar och kyrktorn till dagens satellitbaserade positionering.
Tillsammans med forskaren och geodeten Martin Ekman utforskar vi hur latitud och longitud bestämdes, vilka utmaningar man stod inför och hur tekniken utvecklats över femhundra år.Det här är en historia om vetenskap, uthållighet och precision.

Det här pratar vi om i avsnittet:
Hur de första kartorna över Norden togs fram
Skillnaden mellan latitud och longitud – och varför den ena var svårare
Stjärnor, solen och Jupiters månar som verktyg för positionering
Triangulering och de stora kartprojekten i Sverige
Fältarbete förr – från kyrktorn till bergstoppar och isar
Hur kartor faktiskt ritades (ja, med synålar!)
Övergången från manuella mätningar till flygfoto
GPS och satelliter – hur dagens positionering fungerar
Varför koordinatsystem inte alltid stämde mellan länder
Hur noggrannheten gått från 100 km till 1 cm.

Länkar:
Martin Ekman hemsida – Sommarinstitutet för historisk geofysik
Boktips:
Vår plats på jorden. Hur man använt himmel och jord för att kartlägga Sverige under 500 år av Martin Ekman
Hav eller land? Hur man försökt lösa och hantera mysteriet med landhöjningen i Norden under 500 år av Martin Ekman