Fråga forskaren

Hur behöver HR funktionen utvecklas i ett arbetsliv där AI och digitalisering förändrar både arbetssätt och förväntningar? Och hur skapar vi mer utrymme för människorna när förändringstakten ökar?

I det här avsnittet av Fråga Forskaren välkomnar Johan och Zorica tillbaka Stefan Tengblad, professor i Human Resource Management vid Göteborgs universitet. Med utgångspunkt i HR-forskningen, den internationella Cranet-studien och initiativet HR/ People 2030 utforskar vi hur framtidens HR/People-arbete kan se ut.

Vi pratar om den svenska HR-modellen, om risken att lärande och kompetensutveckling trängs undan i vardagen och om hur AI kan frigöra tid för relationer, ledarskap och utveckling. Stefan lyfter också varför HR behöver en egen utvecklingsstrategi – och varför kultur, etik och attraktiva arbetsplatser måste vara hela ledningens ansvar.

Ett samtal för dig som arbetar med HR eller leder en verksamhet och fundera över hur vi organiserar oss för framtidens arbetsliv.

Biografi
Stefan Tengblad började sin forskarbana med att skriva en doktorsavhandling om chefsförsörjning. Efter det blev det forskning om medarbetarskap, chefsarbete och organisatorisk resiliens innan Tengblad blev professor i Human Resource Management 2019 vid Centrum för Global HRM, där han bland annat varit huvudhandledare för tre doktorander och ansvarig för den svenska delen av Cranetundersökningen, och varit aktiv med kunskapsförmedling genom rapporter, webinarier och inlägg på LinkedIn.

https://www.gu.se/global-hrm/var-forskning-inom-human-resource-management

I det här avsnittet av Fråga forskaren zoomar vi ut och tittar på AI ur ett arbetsmarknads- och samhällsekonomiskt perspektiv. Gäst är Erik Engberg, fil.dr i nationalekonomi vid Örebro universitet och associerad forskare vid Ratio, vars forskning handlar om hur AI påverkar jobb, arbetsuppgifter, kompetenskrav och löner.

Tillsammans pratar vi om AI som ett stort tekniksprång, jämförbart med elektricitet, ångmaskinen och datorernas intåg. Vilka yrken påverkas mest? Vad händer med kognitiva arbetsuppgifter, programmering, juridik, marknadsföring och HR? Och betyder hög AI-exponering verkligen att jobben försvinner?

Samtalet landar i en mer nyanserad bild: AI kommer sannolikt inte att göra arbetet överflödigt, men det kommer att förändra vad vi gör, hur vi gör det och vilken kompetens som blir viktig. Vi pratar också om instegsjobb, juniora roller, livslångt lärande och varför arbetsgivare behöver se AI mindre som ett automatiseringsprojekt och mer som ett verktyg för verksamhetsutveckling.

Ett avsnitt för dig som vill förstå hur AI kan påverka arbetsmarknaden på riktigt, bortom både hype och skrämselrubriker.

Biografi
Erik Engberg disputerade nyligen i nationalekonomi vid Örebro universitet och forskningsinstitutet Ratio. Eriks avhandling handlar om AI:s effekter på arbetsmarknaden.

Länkar:
Eriks avhandling: https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-127710

Forskargruppen AI-Econ Lab: https://ai-econlab.com/

Magnus Lodefalks bok "Artificiell intelligens och jobben": https://www.bokus.com/bok/9789180598750/artificiell-intelligens-och-jobben

AI blir en allt större del av rekryteringsprocessen, men vad händer egentligen när algoritmer börjar påverka vilka kandidater som går vidare? Blir rekryteringen mer rättvis, eller riskerar gamla fördomar att byggas in i nya system?

I det här avsnittet möter Johan och Zorica forskaren Moa Bursell, docent i sociologi vid Stockholms universitet och forskningsledare vid Institutet för framtidsstudier. Hennes forskning handlar om diskriminering, inkludering och hur ny teknik påverkar arbetsmarknaden.

Samtalet handlar om AI i rekrytering, rättvisa bedömningar och det som händer i mötet mellan människa och algoritm. Moa berättar om forskning som visar att det inte räcker att fråga om själva verktyget är biasfritt. Minst lika viktigt är att förstå hur rekryterarens eget omdöme förändras när delar av processen automatiseras.

Hur påverkas mångfald, ansvar och kandidatupplevelse? Vilken roll spelar instruktioner, träningsdata och organisationens egen kontext? Och vad behöver HR tänka på innan man inför AI-baserade rekryteringsverktyg?

Ett avsnitt om möjligheter, risker och vikten av att inte luta sig blint mot tekniken, utan att testa, följa upp och utvärdera vad som faktiskt händer i den egna organisationen.

Bio:
Moa Bursell, forskningsledare på Institutet för framtidsstudier och lektor på Sociologiska institutionen, Stockholms universitet. Moa forskar om inkludering på arbetsmarknaden, med ett särskilt fokus på diskriminering och AI-baserad rekrytering

Länkar:
Moa Bursell

After the algorithms: A study of meta-algorithmic judgments and diversity in the hiring process at a large multisite company - Moa Bursell, Lambros Roumbanis, 2024

The scope and limits of implicit bias training: An experimental study with Swedish social workers - Moa Bursell, 2024

Vad händer när regler, rutiner och system får styra på bekostnad av människan?

I det här avsnittet möter vi Louise Bringselius, forskare inom organisation och ledarskap, för ett samtal om moraliskt ansvar i arbetslivet.

Med utgångspunkt i sin nya bok Moraliskt ansvar – att vara medmänniska resonerar Louise kring ”håll ryggen fri”-kulturen, civilkurage och risken för att individen försvinner bakom ärenden, avvikelser och riskbedömningar. Hur hittar vi balansen mellan regelstyrning och omtanke – och mellan systemansvar och relationsansvar?

Vi pratar också om vilken roll HR, chefer och medarbetare kan spela i att skapa organisationer där människor vågar använda sitt omdöme, ta ansvar och se personen bakom processerna.

Ett samtal om mod, omdöme och medmänsklighet i ett arbetsliv som präglas av digitalisering, AI och allt fler regler och system.

Om Louise Bringselius
Louise Bringselius är docent i organisation och ledning. Hon kombinerar forskning vid Handelshögskolan i Stockholm med inspirationsföreläsningar. Louise är en välkänd röst i debatten och skriver kolumner i både Chefstidningen och Sydsvenska dagbladet. Särskild tonvikt lägger hon vid frågor om tillit, ledarskap och kultur och hennes intresse rör sig från organisationen till samhället i stort.

År 2017-2019 var Louise forskningsledare i regeringens Tillitsdelegation som stakade ut vägen för en offentlig sektor med större lyhördhet mot medborgare och professioner. Hennes senaste bok har titeln Moraliskt ansvar – att vara medmänniska (2026). Det är en kritik mot passivitet och moralisk distansering, där hon uppmanar samhället att prioritera omsorgen om medmänniskan högre.

Läs mer av Louise

Allmän information om Louise:
www.bringselius.se

Böcker:
Moraliskt ansvar – att vara medmänniska (Volante, 2026).

Tillitsprincipen – 12 vägval för kreativa och modiga organisationer (Natur & Kultur, 2024).

Psykologisk trygghet – att välkomna den som utmanar (Volante, 2023).

Tillitsbaserat ledarskap – från pinnräknande till samskapande (Komlitt, 2021; nu hos Gothia Kompetens).

Kolumner:
Chefer måste våga behandla medarbetare olika (Chefstidningen)

Är ledarskapsutbildningar meningslösa? (Chefstidningen)

Utan plats för mänskliga relationer riskerar digitaliseringen att hämma samhället (Sydsvenskan 3 nov 2025)

Med empati på skolschemat och personlig mentor skulle barn tränas bättre för livet (Sydsvenskan 29 dec 2025)

Hur påverkar digitala verktyg egentligen vårt välmående på jobbet? Kan pulsmätningar, hälsoappar och andra digitala initiativ stärka arbetsmiljön – eller riskerar de att flytta ansvaret för hälsa från organisationen till individen?

I detta avsnitt av Fråga forskaren gästas Johan och Zorica av Nazneen Rony, forskare inom Human Resource Management vid Göteborgs universitet. Med utgångspunkt i sin forskning om digitala arbetsplatsinitiativ och välmående berättar hon om den så kallade ”well-being-paradoxen” – att fler digitala verktyg inte automatiskt leder till bättre välmående.

Samtalet kretsar kring pulsmätningar, hälsoappar, medarbetarengagemang och hur organisationer kan använda data på ett meningsfullt sätt. Vad krävs för att digitala initiativ ska skapa verkligt värde? Vilken roll spelar chefer och HR? Och varför är mänskliga relationer, dialog och tillit fortfarande avgörande i en allt mer digital arbetsvardag?

Ett tankeväckande avsnitt om balansen mellan teknik och människa, om riskerna med att mäta fel saker – och om varför feedback, kommunikation och social interaktion fortfarande är några av arbetslivets viktigaste friskfaktorer.

Biografi

Dr. Nazneen Rony är forskare inom Human Resource Management vid Centrum för Global HRM på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Hennes forskning fokuserar på digitalisering, arbetsmiljö och välbefinnande i digitala och hybrida arbetsplatser.

I sin doktorsavhandling Digital Workplace Well-being Initiatives: Exploring Intentions and Experiences undersöker hon hur digitala välmåendesatsningar utformas, implementeras och upplevs av medarbetare. Hennes forskning bidrar med kunskap om hur organisationer kan skapa hållbara arbetsmiljöer genom att bättre förstå samspelet mellan ledningens intentioner, HR-arbete och medarbetares erfarenheter.

Länkar
Avhandling: https://gupea.ub.gu.se/items/2b66ee43-e712-4579-8c28-ded04c76276e

Info GU: https://www.gu.se/en/news/why-digital-well-being-initiatives-often-miss-the-mark-new-research-explains-why