Fråga forskaren

Vad händer när regler, rutiner och system får styra på bekostnad av människan?

I det här avsnittet möter vi Louise Bringselius, forskare inom organisation och ledarskap, för ett samtal om moraliskt ansvar i arbetslivet.

Med utgångspunkt i sin nya bok Moraliskt ansvar – att vara medmänniska resonerar Louise kring ”håll ryggen fri”-kulturen, civilkurage och risken för att individen försvinner bakom ärenden, avvikelser och riskbedömningar. Hur hittar vi balansen mellan regelstyrning och omtanke – och mellan systemansvar och relationsansvar?

Vi pratar också om vilken roll HR, chefer och medarbetare kan spela i att skapa organisationer där människor vågar använda sitt omdöme, ta ansvar och se personen bakom processerna.

Ett samtal om mod, omdöme och medmänsklighet i ett arbetsliv som präglas av digitalisering, AI och allt fler regler och system.

Om Louise Bringselius
Louise Bringselius är docent i organisation och ledning. Hon kombinerar forskning vid Handelshögskolan i Stockholm med inspirationsföreläsningar. Louise är en välkänd röst i debatten och skriver kolumner i både Chefstidningen och Sydsvenska dagbladet. Särskild tonvikt lägger hon vid frågor om tillit, ledarskap och kultur och hennes intresse rör sig från organisationen till samhället i stort.

År 2017-2019 var Louise forskningsledare i regeringens Tillitsdelegation som stakade ut vägen för en offentlig sektor med större lyhördhet mot medborgare och professioner. Hennes senaste bok har titeln Moraliskt ansvar – att vara medmänniska (2026). Det är en kritik mot passivitet och moralisk distansering, där hon uppmanar samhället att prioritera omsorgen om medmänniskan högre.

Läs mer av Louise

Allmän information om Louise:
www.bringselius.se

Böcker:
Moraliskt ansvar – att vara medmänniska (Volante, 2026).

Tillitsprincipen – 12 vägval för kreativa och modiga organisationer (Natur & Kultur, 2024).

Psykologisk trygghet – att välkomna den som utmanar (Volante, 2023).

Tillitsbaserat ledarskap – från pinnräknande till samskapande (Komlitt, 2021; nu hos Gothia Kompetens).

Kolumner:
Chefer måste våga behandla medarbetare olika (Chefstidningen)

Är ledarskapsutbildningar meningslösa? (Chefstidningen)

Utan plats för mänskliga relationer riskerar digitaliseringen att hämma samhället (Sydsvenskan 3 nov 2025)

Med empati på skolschemat och personlig mentor skulle barn tränas bättre för livet (Sydsvenskan 29 dec 2025)

Hur påverkar digitala verktyg egentligen vårt välmående på jobbet? Kan pulsmätningar, hälsoappar och andra digitala initiativ stärka arbetsmiljön – eller riskerar de att flytta ansvaret för hälsa från organisationen till individen?

I detta avsnitt av Fråga forskaren gästas Johan och Zorica av Nazneen Rony, forskare inom Human Resource Management vid Göteborgs universitet. Med utgångspunkt i sin forskning om digitala arbetsplatsinitiativ och välmående berättar hon om den så kallade ”well-being-paradoxen” – att fler digitala verktyg inte automatiskt leder till bättre välmående.

Samtalet kretsar kring pulsmätningar, hälsoappar, medarbetarengagemang och hur organisationer kan använda data på ett meningsfullt sätt. Vad krävs för att digitala initiativ ska skapa verkligt värde? Vilken roll spelar chefer och HR? Och varför är mänskliga relationer, dialog och tillit fortfarande avgörande i en allt mer digital arbetsvardag?

Ett tankeväckande avsnitt om balansen mellan teknik och människa, om riskerna med att mäta fel saker – och om varför feedback, kommunikation och social interaktion fortfarande är några av arbetslivets viktigaste friskfaktorer.

Biografi

Dr. Nazneen Rony är forskare inom Human Resource Management vid Centrum för Global HRM på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Hennes forskning fokuserar på digitalisering, arbetsmiljö och välbefinnande i digitala och hybrida arbetsplatser.

I sin doktorsavhandling Digital Workplace Well-being Initiatives: Exploring Intentions and Experiences undersöker hon hur digitala välmåendesatsningar utformas, implementeras och upplevs av medarbetare. Hennes forskning bidrar med kunskap om hur organisationer kan skapa hållbara arbetsmiljöer genom att bättre förstå samspelet mellan ledningens intentioner, HR-arbete och medarbetares erfarenheter.

Länkar
Avhandling: https://gupea.ub.gu.se/items/2b66ee43-e712-4579-8c28-ded04c76276e

Info GU: https://www.gu.se/en/news/why-digital-well-being-initiatives-often-miss-the-mark-new-research-explains-why

I det här avsnittet av Fråga forskaren möter vi Elina Gobena, doktor i industriell ekonomi och organisation från KTH och forskare vid Ratio, för ett fördjupande samtal om reskilling, omskolning och framtidens kompetensförsörjning.

I en tid där AI, digitalisering och teknikutveckling förändrar arbetslivet i snabb takt blir frågan om hur människor och organisationer kan ställa om allt mer central.

Vad är egentligen skillnaden mellan reskilling och upskilling? Hur kan företag arbeta mer strategiskt och långsiktigt med kompetensomställning istället för att enbart rekrytera ny kompetens?
Och vad krävs för att människor ska våga byta spår mitt i karriären?

Med utgångspunkt i forskning och konkreta exempel från svensk industri berättar Elina om hur organisationer har byggt strukturerade omskolningsprogram där medarbetare gått från helt andra roller till nya IT- och teknikjobb. Samtalet handlar också om vikten av motivation, lärandekultur, tydligt stöd från organisationen och varför omskolning sällan är en “quick fix” utan kräver både tålamod och mod.

Programledarna Johan Segergren och Zorica Bodiroza reflekterar tillsammans med Elina kring arbetsgivares ansvar, individens egen drivkraft och samhällets roll i den stora omställning som pågår.

Dessutom diskuteras vilka kompetenser och förmågor som blir allra viktigast framåt – där nyfikenhet, flexibilitet och förmågan att kritiskt bedöma information i en AI-driven värld lyfts fram som avgörande.
Ett inspirerande och tankeväckande avsnitt för dig som arbetar med HR, ledarskap, lärande och utveckling – eller för dig som vill förstå hur framtidens arbetsliv kan komma att se ut.

Länkar:

Kort på svenska:
Gobena, E. (2025). Reskilling på svenska: Om förmågan att omskola snabbt. Stockholm. Ratio. https://ratio.se/publikationer/reskilling-pa-svenska-om-formagan-att-omskola-snabbt

Avhandling:
Gobena, E.. (2024). Wheel of transformation: an exploration of reskilling in organisations and beyond, https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1972309/FULLTEXT01.pdf

Artiklar ur avhandlingen
Gobena, E., Kaulio, M., Wiggberg, M., (2025) Reskilling Capability: An Exploration of Skills Renewal in the Swedish Automotive Industry. R&D Management, 1-12. https://doi.org/10.1111/radm.70025

Gobena, E. (2024) Unboxing reskilling narratives: analysing practice, agency and signifier in social media. New Technology, Work and Employment, 39, 335–361. https://doi.org/10.1111/ntwe.12299

Wiggberg M., Gobena E., Kaulio, M., et al. (2022) Effective reskilling of foreign-born people at universities-The Software Development Academy, IEEE Access, vol. 10, pp. 24556-24565, 2022, https://doi.org/10.1109/ACCESS.2022.3152194

I detta avsnitt av Fråga Forskaren möter Johan och Zorica hälsostrategen, föreläsaren och hedersdoktorn Ann-Sofie Forsmark för ett samtal om hållbart arbetsliv, ledarskap och organisatorisk och social arbetsmiljö.

Samtalet rör sig mellan organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA), känsla av sammanhang (KASAM) och friskfaktorer – och hur organisationer kan gå från att “bocka av” arbetsmiljöarbete till att se det som en central del av verksamhetsutvecklingen.

Hur skapar vi begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i ett arbetsliv där förändringstakten bara ökar? Vad behöver chefer för att kunna leda hållbart? Och hur kan enkla frågor, tydliga prioriteringar och syftesdrivna beteenden skapa mer kraft i vardagen?

Ett avsnitt om hälsa som resurs, om vikten av att våga stanna upp – och om hur vi tillsammans kan skapa arbetsplatser där människor både mår bra och presterar väl över tid.

I det här avsnittet av Fråga forskaren gästas Johan och Zorica återigen av forskaren Viktoria Rubin för ett samtal om organisatoriskt lärande – ett område som är mer aktuellt än någonsin.

Tillsammans reder de ut vad organisatoriskt lärande egentligen är, varför det är avgörande i dagens arbetsliv och hur organisationer kan gå från individers erfarenheter till gemensam kunskap och faktisk förändring.

Med utgångspunkt i klassiska teorier diskuteras skillnaden mellan olika typer av lärande, hur lärande sprids i organisationer, varför tyst kunskap är så viktig – och varför det ofta är just i implementeringen som organisationer kör fast.

Samtalet lyfter också ett viktigt maktperspektiv: vems kunskap tas egentligen tillvara, vem får komma till tals och vad händer med lärandet i organisationer där tid, hierarkier och intressen styr? Ett avsnitt för dig som vill förstå hur lärande faktiskt fungerar i arbetslivet – bortom modeord och enkla lösningar.