Fråga forskaren

Kan vi arbeta mindre och samtidigt behålla – eller till och med öka – värdeskapandet? I detta avsnitt av Fråga Forskaren följer vi upp den globala satsningen på fyradagarsarbetsveckan och dyker ner i resultaten från den första svenska forskningsstudien på området.
Gäster är Anna-Karin Alderin, initiativtagare till studien, och Lena Lid Falkman, lektor vid Karlstads universitet och forskningsledare för den svenska studien. Tillsammans utforskar vi vad som faktiskt händer när organisationer inför modellen 100–80–100: bibehållet värdeskapande, kortare arbetstid och oförändrad lön.
Samtalet utgår från resultaten i den svenska studien och belyser hur deltagande verksamheter praktiskt hanterat arbetstidsförkortningen samt vilka effekter det haft på motivation, kreativitet och engagemang. Samtidigt diskuteras risker, utmaningar och kritiska perspektiv, vilket sätter arbetstidsfrågan i ett större sammanhang och visar varför den är central för både konkurrenskraft och ett hållbart arbetsliv.

I säsongspremiären av Fråga Forskaren tar Johan och Zorica grepp om en fråga som alltid är aktuell i dagens arbetsliv: hur skapar vi en trygg och inkluderande arbetsmiljö som förebygger könsdiskriminering och sexuella trakasserier?
Gäster är Karin Allard, universitetslektor i psykologi vid Göteborgs universitet, och Anders Pousette, forskare och universitetslektor vid Psykologiska institutionen. Tillsammans berättar de om sin studie ”Trygg och genusmedveten arbetsmiljö” och varför nyckeln ofta finns i organisationsklimatet – inte bara i policydokumenten. Vi pratar om gråzoner, tystnadskultur, ledningens ansvar, varför det förebyggande arbetet ofta blir svårt att omsätta i praktiken – och hur det kan integreras i det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Dessutom får du höra om ett nytt verktyg under utveckling som hjälper organisationer att mäta och diskutera klimatet kopplat till könsdiskriminering och sexuella trakasserier – och hur arbetsplatser kan vara med och bidra i nästa steg.
En konkret, forskningsnära och praktiskt användbar start på en ny säsong

Vad avgör om vi presterar stabilt – i vardagen, i ledarskap och under press? I det här avsnittet av Fråga forskaren fortsätter vi samtalet om personlighet, prestation och hjärnans styrsystem. Gäst är Torbjörn Vestberg, neuropsykolog och forskare vid Karolinska Institutet, med nära 20 års forskning om exekutiva funktioner.

Vi pratar om varför vissa människor håller fokus när andra tappar det, varför personlighetstester ofta missar målet – och hur stress, sömnbrist, avbrott och öppna kontorslandskap kan få hjärnans styrsystem att krascha. Dessutom: vad ledare faktiskt kan göra för att skapa hållbar prestation, och om AI kan hjälpa oss att bli mer – eller mindre – mänskliga.

I det här avsnittet av Fråga Forskaren möter Zorica Bodiroza och Johan Segergren personlighetsforskaren Petri Kajonius, universitetslektor och docent i psykologi vid Lunds universitet. Tillsammans dyker de ner i frågan som berör både chefer, HR och oss som människor: Varför är vi som vi är – och hur mycket går faktiskt att påverka?
Petri reder ut vad femfaktormodellen (Big Five) egentligen mäter, varför den är så robust, vad den generella personlighetsfaktorn (GFP) är och hur personlighet hänger ihop med prestation, ledarskap och välmående. De pratar också om mörka personlighetsdrag, den omdiskuterade “Dark Triad” vs “Dark Factor”, och vad forskningen faktiskt säger om riskbeteenden, etik och urspårning på jobbet.
Samtalet glider vidare in på arv vs miljö, fri vilja, självinsikt och hur AI och språkmodeller börjar användas för att mäta personlighet – inte bara med tester, utan genom hur vi skriver, talar och beter oss.
Ett avsnitt för dig som jobbar med rekrytering, ledarskap, HR – eller bara är nyfiken på dig själv och andra.

I det här avsnittet av Fråga Forskaren fortsätter vi vår AI-höst och fördjupar oss i vad människocentrerad AI faktiskt innebär — bortom hajp, buzzwords och snabba tekniska lösningar. Gäst är Pontus Wärnestål, biträdande professor i informationsteknologi vid Högskolan i Halmstad och expert på interaktiv AI med över 20 års erfarenhet av AI-design, policy och strategi.
Samtalet kretsar kring varför så många AI-projekt fortfarande är teknikdrivna, vilka risker som uppstår när verksamheter lutar sig mot språkmodeller från stora amerikanska techbolag, och hur det påverkar makt, kontroll, demokrati och språk. Pontus delar konkreta exempel på hur AI kan stödja snarare än ersätta professioner — bland annat inom akutvården — och varför mindre, specialiserade modeller ibland är både smartare och mer hållbara än storskaliga lösningar.
Vi berör också frågor om etik, upphovsrätt och arbetsvillkor för dem som producerar data, liksom AI:s klimat- och resursavtryck samt hur ledningar och politiker kan ta ett mer informerat ansvar. Dessutom diskuterar vi vad studenter och medarbetare behöver förstå för att använda AI på ett kritiskt och genomtänkt sätt. Pontus avslutar med en tydlig uppmaning: nöj dig inte med de enkla svaren — läs på, ifrågasätt och bygg din egen kunskap om AI.