Vårdfokuspodden

Är pendlingen till jobbet dagens enda stund för återhämtning och reflektion – eller är den ett stresspåslag som aldrig riktigt släpper? Vad kostar det egentligen att få ihop livet med arbetet i vården? 
I detta avsnittt av Vårdokuspodden pratar vi om hur vi tar oss till jobbet och varför vi reser som vi gör. Vårdfokus reporter Madeleine Andersson intervjuar sjuksköterskan Therese van der Veer på väg till jobbet. Hon pendlar varje dag elva mil till sjukhuset i Arvika för kollegorna, erfarenheten – och för att kunna ha ett liv på landet med sina 33 husdjur.
Vi hör också forskaren Malin Henriksson från Statens väg- och transportforskningsinstitut som bland annat berättar om varför allt fler tvingas resa längre till jobbet, hur bostadsmarknaden styr våra liv och varför vårdens arbetstider ofta krockar med kollektivtrafikens verklighet.
Programledare och reporter: Madeleine Andersson
Redaktör: Michelle Wahrolén
Klippning: Oliver Wahrolén
Ansvarig utgivare: Michelle Wahrolén
Här kan du också läsa artikelserien om pendling på vardfokus.se

På iva på Östersunds sjukhus ligger sjukskrivningstalen ständigt runt tio procent. Det leder till ett moment 22 när den ständiga underbemanningen leder till högre arbetsbelastning för de som jobbar, vilket i sin tur skapar nya sjukskrivningar.
– Jag kan inte ringa en pool, ta en undersköterska eller en sjuksköterska från en annan avdelning. Det är bara vi, och när vi behöver jobba extra är det på bekostnad av oss själva, säger enhetschefen Lena Raftevold i Vårdfokuspodden.
I podden förklarar Emma Brulin, sjuksköterska och stressforskare vid Karolinska institutet, vad som lett fram till den ohållbara arbetsmiljön i vården.
– När vi introducerade new public management var det en stor förändring i organiseringen av sjukvården. Det har bidragit till att skapa effektivitet som i sin tur leder till en ökad belastning, och som successivt har lett till mer stress, säger Emma Brulin.
I sin forskning undersöker hon bland annat arbetsmiljön för vårdpersonal och hur organiseringen av sjukvården ser ut.
– Många av de kvalitetsmått vi har idag handlar om patientutfall, korta köer, tid på akuten, som inte alls reflekterar det behov som finns i arbetsmiljön. Effektiviteten kan komma på bekostnad av arbetsmiljön.
Enligt Emma Brulin delegeras arbetsmiljöansvaret ofta ner till första linjens chefer, som har svårt att påverka arbetsmiljön.
– De sitter ofta i situationer där de själva har en extrem arbetsmiljö, med jättehög belastning, och ofta alldeles för många anställda jämfört med vad som är rekommenderat.
Men ansvaret för arbetsmiljön ligger på organisationen, menar hon.
– Man behöver se, hur kan de som leder våra regioner ta arbetsmiljön i beaktande när de tar beslut, när de sätter budget? Och hur kan det genomsyra den politik och den organisation som drivs i våra regioner?
Hör mer av både Lena Raftevold och Emma Brulin i det senaste avsnittet av Vårdfokuspodden. 
På Vårdfokus sajt kan du läsa ett reportage från iva i Östersund.
I avsnittet hörs nyhetsklipp från SVT med Arbetsmiljöverkets och Försäkringskassans generaldirektörer.
Programledare och reporter: Emmeli Nilsson
Redaktör och klippning: Karin O'Mahony
Ansvarig utgivare: Michelle Wahrolén

Tack vare sjuksköterskan Ann-Marie Edvardssons erfarenhet och drivkraft slipper intagna på Kumlaanstalten åka med handbojor och säkerhetspådrag till sjukhuset. I stället kommer vården till dem. I slutet av januari vann hon Vårdförbundspriset 2025 för sin insats. 
Ann-Marie Edvardsson har utvecklat och utökat sitt projekt i över tio år. Det började med att infektionskliniken på Örebro universitetssjukhus erbjöd de intagna på anstalten att komma för att ta hepatitprover och få behandling vid behov. På Sveriges största kriminalanstalt i Kumla avtjänar de intagna straff för allvarliga brott med högsta säkerhetsklass. Det innebär ofta ett stort, krävande pådrag när en av fångarna behöver vård utanför sjukhuset, de färdas i transport med säkerhetspersonal som skydd för sig själva utifrån hotbild. Men även för att arbetsmiljön ska bli säker för vårdpersonalen kan delar av sjukhuset behöva stänga ned. Beredskap behöver alltid finnas för fritagningsförsök, hot och våld.
– Som sjuksköterska vill jag att de här killarna ska få vård under värdiga former. För mig är de som vilka patienter som helst. Med vårt nya arbetssätt slipper de gå genom sjukhuskorridorer med hand- och fotfängsel och alla vakter, berättar Ann-Marie Edvardsson.
I detta avsnitt av Vårdfokuspodden berättar hon mer om projektet i en intervju med Vårdfokus reporter Leni Weilenmann.

Vad gör man om chefen blir misstänkt för brott och ens arbetsplats läggs ner? I nya Vårdfokuspodden undersöks fenomenet välfärdskriminalitet ur både rättsligt och fackligt perspektiv.
Redaktionen beger sig till Göteborg för att träffa det regionala skyddsombudet Matilda Eriksson, som hjälpte och stöttade medlemmar efter att deras arbetsplats lades ner. Ägarna till vårdbolaget där de jobbade misstänktes för skattebrott och penningtvätt.
– Det var rörigt och oroligt. Inte ens chefen visste vad som skulle hända, säger Matilda Eriksson i podden.
I studion får vi besök av Sara Persson, brottsförebyggande expert på Ekobrottsmyndigheten, som utreder fall där företag används som brottsverktyg.
– Sådant här får väldigt stora konsekvenser för många människor. Den största skadan är egentligen inte ekonomisk. Verksamheter som drivs av oseriösa aktörer tenderar att leverera sämre kvalitet eftersom de tjänar mer pengar då, vilket drabbar patienterna och hela samhället, säger hon.
Politikerna kraftsamlar nu mot välfärdsbrott, där kriminella utnyttjar bland annan hälso- och sjukvården, för att lura till sig skattemedel.
Vårdfokuspodden tar reda på hur det drabbar personal och patienter.
Matilda Eriksson och Sara Persson ger tips på hur man som anställd kan skydda sig – och även tipsa om man misstänker oegentligheter.

Intresset för existentiell hälsa har ökat kraftigt. Att våra relationer och känslor av hopp och mening har betydelse för både det fysiska och mentala välbefinnandet är väl känt och beforskat. Men hur får man igång ett samtal om livets stora frågor i vården? Och vad svarar du om patienten vill veta vad som händer efter döden? I senaste Vårdfokuspodden står existentiella samtalet i centrum. 
- Det är en gåva att få patientens berättelse. Alla människor bär på en berättelse. Det säger Ann-Christine Jeppson, utbildningsledare i Region Jönköping, som utbildar vårdpersonal.
Sedan åtta år utbildar Region Jönköping vårdpersonal i existentiell samtal. I detta avsnitt av Vårdfokuspodden intervjuar Vårdfokus reporter Sanna Björkman Anna-Karin Jepsson samt Christine Rommedahl, specialistsjuksköterska inom hjärtsjukvård på kardiologen vid Ryhovs lasarett, som gick utbildningen i våras. För henne har kursen gett en extra dimension som hon har saknat i vården.