Vårdfokuspodden

När något går allvarligt fel i vården – är det den enskilda yrkesutövaren som ska ställas till svars eller vårdgivaren som har skapat förutsättningarna? I senaste Vårdfokuspodden går vi tillbaka till tre uppmärksammade rättsfall som förändrat synen på ansvar i vården.
Fyra patienter dog efter att ha fått desinfektionsmedel i stället för lokalbedövning på Maria sjukhus i Stockholm 1936. Nästan 50 år senare avled tre patienter under dialysbehandling i Linköping. I Kalmarfallet 2002 dog ett spädbarn efter att ha fått en injektionslösning med tio gånger för hög koncentration av ett läkemedel.
I alla tre fallen åtalades sjuksköterskor - och i det rättsliga efterspelet till händelserna ställs också frågan om ansvar på sin spets. Juristen Kavot Zillén, som intervjuas i poddavsnittet, kommenterar dialysfallet i Linköping:
– Många inom vården uppfattade det här som att en kollega då fick bära allt ansvar ensam för brister som låg utanför hennes kontroll. Fallet visar att straffrätten är konstruerad för att pröva enskilda personers handlingar och har därför svårt att fånga brister i en organisation, säger hon bland annat i intervjun i podden.
Sedan patientsäkerhetslagen infördes 2011 ligger ett tydligare ansvar på vårdgivaren. Men systemperspektivet kan också ha fått en slagsida, menar Kavot Zillén. Patienters möjlighet att få sin sak prövad av en oberoende instans kan ha begränsats.
Samtidigt som ett system som alltför starkt fokuserar på att hitta en skyldig kan skapa nya risker:
– Vårdpersonal kanske inte vågar rapportera avvikelser för att de själva riskerar att hamna under lupp. Syftet är inte att peka ut någon, utan att skydda patienten och göra vården säkrare.
Något enkelt svar på hur balansen ska se ut finns inte, enligt Kavot Zillén. Individuellt ansvar behövs, men hon framhåller systemtillsynen som desto viktigare i många fall.
Hör hela samtalet i Vårdfokuspodden om nästan hundra år av ansvar, skuld och patientsäkerhet i podden. Och läs gärna granskningen om användningen av infusionpumpar i vården:

När vården inte lär av misstagen
Juristen: "Att peka ut enskilda gör inte vården bättre"
Här gör de infusionerna säkrare - varje dag

Nyfiken och med stark framtidstro. Så beskriver sig Vårdförbundets nya ordförande.
Hon är 29 år, har jobbat fackligt i tio år, och beskrivs som en brobyggare. I maj valdes biomedicinska analytikern Sophia Godau till ny ordförande av Vårdförbundets kongress.
- Jag fungerar som bäst tillsammans med andra när man får skapa gemenskap och ta in olika perspektiv, säger Sophia Godau som också har en stark vilja att utveckla professionerna.
 Hon rivstartar i sin nya roll med en stark framtidstro och har redan synts och hörts i vårddebatten. Men vem är hon egentligen?
I denna podd får du lära känna Sophia Godau lite mer och höra om hur hennes tre första månader som ordförande har varit och också vad hon tycker är viktiga frågor för medlemmarna, särskilt inför valet.  Vårdfokus chefredaktör intervjuar Sophia Godau om frågor som tid för säker vård och hur man kan möta utmaningar som till exempel kompetensförsörjning, löner, arbetstider och arbetsmiljö.
- Det är superviktigt att ha bra villkor. En investering i personalen är en också en investering i patientsäkerhetsfrågor. För det behövs en långsiktig finansiering så att vården går runt, säger Sophia Godau.
Lyssna här eller där poddar finns.

Är pendlingen till jobbet dagens enda stund för återhämtning och reflektion – eller är den ett stresspåslag som aldrig riktigt släpper? Vad kostar det egentligen att få ihop livet med arbetet i vården? 
I detta avsnittt av Vårdokuspodden pratar vi om hur vi tar oss till jobbet och varför vi reser som vi gör. Vårdfokus reporter Madeleine Andersson intervjuar sjuksköterskan Therese van der Veer på väg till jobbet. Hon pendlar varje dag elva mil till sjukhuset i Arvika för kollegorna, erfarenheten – och för att kunna ha ett liv på landet med sina 33 husdjur.
Vi hör också forskaren Malin Henriksson från Statens väg- och transportforskningsinstitut som bland annat berättar om varför allt fler tvingas resa längre till jobbet, hur bostadsmarknaden styr våra liv och varför vårdens arbetstider ofta krockar med kollektivtrafikens verklighet.
Programledare och reporter: Madeleine Andersson
Redaktör: Michelle Wahrolén
Klippning: Oliver Wahrolén
Ansvarig utgivare: Michelle Wahrolén
Här kan du också läsa artikelserien om pendling på vardfokus.se

På iva på Östersunds sjukhus ligger sjukskrivningstalen ständigt runt tio procent. Det leder till ett moment 22 när den ständiga underbemanningen leder till högre arbetsbelastning för de som jobbar, vilket i sin tur skapar nya sjukskrivningar.
– Jag kan inte ringa en pool, ta en undersköterska eller en sjuksköterska från en annan avdelning. Det är bara vi, och när vi behöver jobba extra är det på bekostnad av oss själva, säger enhetschefen Lena Raftevold i Vårdfokuspodden.
I podden förklarar Emma Brulin, sjuksköterska och stressforskare vid Karolinska institutet, vad som lett fram till den ohållbara arbetsmiljön i vården.
– När vi introducerade new public management var det en stor förändring i organiseringen av sjukvården. Det har bidragit till att skapa effektivitet som i sin tur leder till en ökad belastning, och som successivt har lett till mer stress, säger Emma Brulin.
I sin forskning undersöker hon bland annat arbetsmiljön för vårdpersonal och hur organiseringen av sjukvården ser ut.
– Många av de kvalitetsmått vi har idag handlar om patientutfall, korta köer, tid på akuten, som inte alls reflekterar det behov som finns i arbetsmiljön. Effektiviteten kan komma på bekostnad av arbetsmiljön.
Enligt Emma Brulin delegeras arbetsmiljöansvaret ofta ner till första linjens chefer, som har svårt att påverka arbetsmiljön.
– De sitter ofta i situationer där de själva har en extrem arbetsmiljö, med jättehög belastning, och ofta alldeles för många anställda jämfört med vad som är rekommenderat.
Men ansvaret för arbetsmiljön ligger på organisationen, menar hon.
– Man behöver se, hur kan de som leder våra regioner ta arbetsmiljön i beaktande när de tar beslut, när de sätter budget? Och hur kan det genomsyra den politik och den organisation som drivs i våra regioner?
Hör mer av både Lena Raftevold och Emma Brulin i det senaste avsnittet av Vårdfokuspodden. 
På Vårdfokus sajt kan du läsa ett reportage från iva i Östersund.
I avsnittet hörs nyhetsklipp från SVT med Arbetsmiljöverkets och Försäkringskassans generaldirektörer.
Programledare och reporter: Emmeli Nilsson
Redaktör och klippning: Karin O'Mahony
Ansvarig utgivare: Michelle Wahrolén

Tack vare sjuksköterskan Ann-Marie Edvardssons erfarenhet och drivkraft slipper intagna på Kumlaanstalten åka med handbojor och säkerhetspådrag till sjukhuset. I stället kommer vården till dem. I slutet av januari vann hon Vårdförbundspriset 2025 för sin insats. 
Ann-Marie Edvardsson har utvecklat och utökat sitt projekt i över tio år. Det började med att infektionskliniken på Örebro universitetssjukhus erbjöd de intagna på anstalten att komma för att ta hepatitprover och få behandling vid behov. På Sveriges största kriminalanstalt i Kumla avtjänar de intagna straff för allvarliga brott med högsta säkerhetsklass. Det innebär ofta ett stort, krävande pådrag när en av fångarna behöver vård utanför sjukhuset, de färdas i transport med säkerhetspersonal som skydd för sig själva utifrån hotbild. Men även för att arbetsmiljön ska bli säker för vårdpersonalen kan delar av sjukhuset behöva stänga ned. Beredskap behöver alltid finnas för fritagningsförsök, hot och våld.
– Som sjuksköterska vill jag att de här killarna ska få vård under värdiga former. För mig är de som vilka patienter som helst. Med vårt nya arbetssätt slipper de gå genom sjukhuskorridorer med hand- och fotfängsel och alla vakter, berättar Ann-Marie Edvardsson.
I detta avsnitt av Vårdfokuspodden berättar hon mer om projektet i en intervju med Vårdfokus reporter Leni Weilenmann.