Högskolepodden

Högskolepodden gästas av Camilla Hansén, utbildningspolitisk talesperson för Miljöpartiet. Vi pratar om varför svenska studenter får så lite lärarledd tid – och vad som krävs för att vända underfinansieringen i högre utbildning. Dessutom: stärkt studiemedel, studentbostäder och varför studentkårernas roll är avgörande för kvalitet och inflytande. Avsnittet tar också upp balansgången mellan klimatsatsningar och akademisk frihet – hur styr man utan att detaljstyra?

Inför valet 2026 kommer SFS att bjuda in extra många politiker till Högskolepodden. Det här är en del av den satsningen.

Högskolepodden gästas av Oliver Rosengren, riksdagsledamot (M) och ledamot i utbildningsutskottet. Oliver berättar om sin bakgrund, studietid och syn på den högre utbildningens roll i samhället. Han ger sin syn på behovet av reformer i studiemedelssystemet och professionsutbildningar, där han förespråkar ett större fokus på arbetslivsrelevans och ifrågasätter det självständiga arbetets roll i vissa yrkesutbildningar. Samtalet kommer även in på frågor om akademisk frihet, studentkårernas finansiering och oberoende, samt kopplingen mellan högre utbildning och Sveriges ekonomiska utveckling.

Programledare: Rasmus Lindstedt.

Stephen Hwang har på regeringens uppdrag lämnat förslag om en särskild ersättningsmodell för utbildning för omställning och vidareutbildning för yrkesverksamma. Nu har utredningen lämnats över, men vad är det egentligen han föreslår?

SFS vice ordförande Elsa Berlin intervjuar Stephen Hwang om utredningens förslag, hur modellen är tänkt att fungera och hur det kommer att påverka den högre utbildningen i stort.

Högskolepodden gästas av nobelpristagaren Anne L’Huillier, som 2023 vann nobelpriset i fysik tillsammans med forskarna Pierre Agostini och Ferenc Krausz.

Hur gör man egentligen för att vinna Nobelpriset? Vad krävs för att fler forskare ska kunna nå den typen av excellens? Och hur ser Anne på sin roll som universitetslärare?

Programledare är SFS ordförande Rasmus Lindstedt.

Svenska politiker brukar inspireras av Danmark, även inom högskolepolitik. Medan Sverige inte genomfört större reformer sedan 1993, genomför Danmark nu stora förändringar. En reformkommission har föreslagit att korta ned masterutbildningar och minska studiemedelsveckor, vilket kritiserats hårt av studenter. Målet är att få ut studenter snabbare på arbetsmarknaden – men kritiker menar att det går för långt.

För att berätta mer om läget i Danmark har vi med oss Esben Bjørn Salmonsen, ordförande för SFS danska motsvarighet DSF. Elsa Berlin, SFS vice ordförande, programleder.