I en lekbaserad, eller som man också kan säga, lekresponsiv undervisning i förskolan behöver läraren kunna föra en ömsesidig dialog och leka med barn på ett sätt som kan både utmana och stödja – för att aktiviteten ska leda till lärande. I ett praktiknära forskningsprojekt undersöktes bland annat hur barns förståelse för symboler kan stärkas med att låta symboler och text fylla en funktion i leken – som att barn när de leker uppmuntras identifiera logotyper och varumärken som de känner igen från exempelvis syltburkar på matbordet hemma. Leken kan leda till att eleverna kan sortera livsmedlen i lekens affär eller själva skriva innehåll på burkarna. Tack vare att läraren deltar i leken kan den bli lärande för barnen, visar studien som också lyfter fram en kombination av ämneskunskap och förmåga att kommunicera som avgörande. Ingrid Pramling Samuelsson, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet och Maria Magnusson, docent i pedagogik vid Linnéuniversitetet i Kalmar och tidigare förskollärare är gäster i det här avsnittet och har forskat om hur lekresponsiv undervisning är uppbyggd, vilka roller läraren har och hur ämneskunskap och kommunikativ förmåga samspelar. Ingrid och Maria redovisar studien, som ingår i ett större projekt om lekbaserad undervisning, även i artikeln ”Att tillägna sig skriftspråkliga verktyg genom att leka affär” som publicerades i den vetenskapliga tidskriften Forskul, nr 1, volym 7, 2019. Lärare & Forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag.
--------
25:36
28. Kritiskt förhållningssätt – mer än bara källkritik
Att kunna skilja mellan fakta och åsikter och förstå att värderingssystem är komplexa och föränderliga är viktigt för att elever ska utveckla ett kritiskt förhållningssätt till opinionsbildande texter. Det visar en studie med gymnasieungdomar som undervisades i samhällskunskap för att utveckla kritiskt tänkande. Studien kom till när forskaren Anja Thorsten och tre lärare i samhällskunskap på gymnasiet ville ta reda på hur undervisningen kan utformas för att utveckla ett kritiskt förhållningssätt som sträcker sig längre än traditionell källkritik som framför allt fokuserar på vem som har publicerat, var och när – nästan som en checklista. ”Vill man påverka så kan man ju fortfarande framstå som väldigt trovärdig och checka i de punkterna ändå ”, säger Mikael Scheibel-Sahlin, lärare i samhällskunskap och svenska på Berzeliusskolan i Linköping som deltog i studien. Även om de traditionella källkritiska redskapen och verktygen fyller en funktion behöver de problematiseras för att eleverna ska kunna förhålla sig källkritiska till det omfattande och komplexa informationsflödet från bland annat nyhetsredaktioner, vänner, makthavare och kommersiella aktörer som vill påverka ungdomarnas åsikter och handlingar. I studien fick eleverna analysera opinionsbildande texter, exempelvis ledare och debattinlägg, och resultatet visade att det kritiska förhållningssättet var bristande och att fem kritiska aspekter var särskilt betydelsefulla för hur kritiskt tänkande utvecklas. De kritiska aspekterna presenteras i avsnittet och kan användas av lärare som underlag för planeringen av undervisning. Anja Thorsten, docent vid institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet och Mikael Scheibel-Sahlin är gäster i avsnittet. Artikeln i Forskul heter “Det skulle kunna vara fakta, men det vet vi inte” – en studie om kritiskt förhållningssätt i gymnasieskolan och är publicerad i nr 2, 2019, volym 7. Lärare & Forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag.
--------
29:53
27. Geografiskt tänkande – mycket mer än bara kartor
Hur allt hänger ihop på vår planet, från lokalt till globalt och mellan natur och samhälle, kan kopplas till olika former av att tänka geografiskt. Exempelvis att en frukt skördas i ett avlägset land och så småningom hamnar i ett fruktfat i Sverige: hur påverkas samhället och naturen där frukten skördas? Hur påverkar transporten av frukten klimatet och hur påverkas vårt samhälle där frukten är ett livsmedel? ”Med hjälp av geografiskt tänkande kan man analysera, förklara, beskriva eller se samband och reflektera kring saker som sker”, säger läraren och forskaren Sofie Nilsson i det här avsnittet av podden Lärare & Forskning. Tillsammans med Gabriel Bladh, professor i samhällsvetenskapernas didaktik vid Karlstad universitet har Sofie Nilsson studerat hur geografiskt tänkande kan utvecklas i undervisningen och är det här avsnittets gäster. Bland annat berättar de om konkreta undervisningsexempel från två olika forsknings- och utvecklingsprojekt och förklarar begrepp som kraftfull kunskap och hur den kan omformas till ett undervisningsinnehåll. De resonerar också om hur geografiundervisningen kan gå till i klassrummet och vad som krävs av lärarna. Forskningen som ligger till grund för avsnittet presenteras i den vetenskapliga tidskriften Forskning om undervisning och lärande, Forskul, nr 1, volym 11, 2023, i artikeln Om att utveckla geografiskt tänkande i skolans geografiundervisning. Lärare & Forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag.
--------
27:59
26. Genom dialog blev yrkeskunnande till undervisningsinnehåll
Är det bäst att i en lärandesituation uppnå målet på första försöket eller kan det finnas ett värde i att göra fel? Enligt forskarna i en studie med 12 yrkeselever, som skulle lära sig svetsa, kan en djupare kunskap och större förståelse utvecklas om eleven får göra fel och samtidigt resonera med läraren om vilka faktorer som leder till vilka resultat. ”För att förstå vad som är rätt så behöver man också veta var gränsen går för när det är fel”, säger Nina Kilbrink som är docent i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet. Tillsammans med yrkesläraren och forskaren Jan Axelsson gästar hon det här avsnittet av podden Lärare & Forskning. Jan beskriver hur den variationsteorin, att synliggöra kritiska aspekter av ett lärandeobjekt genom att kontrastera fel mot rätt , mötte ett visst motstånd hos yrkeslärarna som var vana att ”visa rätt”. ”Man kan lugnt säga att vi hade lite olika ingångar till det hela,” säger Jan Axelsson i podden. ”Någon av oss hade lättare att visa det felaktiga, någon av oss tyckte inte om att göra det för att yrkeshedern gick emot.” Studien genomfördes som learning study om hur en lektion i svetsning kunde utvecklas för att eleverna skulle få en djupare förståelse för hur ljudet från svetsen och resultatet hängde ihop. Lärarna planerade en lektion som genomfördes och dokumenterades. Tillsammans med forskarna analyserades lektionen och utvecklades för att sedan genomföras på nytt efter några förändringarna. Resultatet visade bland annat att lärarens yrkeskunnande kan omsättas till undervisningsinnehåll genom dialog med eleven. I studien deltog även Stig-Börje Asplund, professor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet, och den presenteras i den vetenskapliga tidskriften Forskning om undervisning och lärande, Forskul, nr 1, volym 11, 2023, i artikeln ”Du hör att nu liksom spinner han som en katt” – transformation av ett yrkeskunnande till ett undervisningsinnehåll. Lärare & Forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag.
--------
28:16
25. Så kan språket utvecklas hos de yngsta eleverna med dialogisk högläsning
Elever i första klass lärde sig nya ord och utvecklade sitt språk på andra sätt i samband med aktiviteter kopplade till högläsning av bilderboken Molnbullar. ”Eleverna får upprepa och smaka på ord, de får läsa efter, de får prata om ords betydelse och samla fler ord”, säger forskaren Catarina Schmidt som ser flera möjligheter med dialogisk högläsning i språkundervisning. Med så kallad dialogisk högläsning, en lärarledd interaktiv högläsning där eleverna får samtala och genomföra aktiviteter kopplade till innehållet, kan elevernas ordförråd utökas och språket kan utvecklas på flera olika sätt. Inom ett större projekt med elever i förskoleklass och årskurs 1 studerades hur boken Molnbullar kan användas som utgångspunkt för högläsning kopplad till samtal och aktiviteter. Catarina Schmidt, docent i pedagogik med inriktning mot språk- och litteraturdidaktik har tillsammans med Sara Hvit Lindstrand, lektor i pedagogik med inriktning förskola, båda vid högskolan i Jönköping, dokumenterat och analyserat två lärares undervisning med utgångspunkt från bokens handling. Studien som pågick under ett par månader genomfördes i en skola i ett mångkulturellt område i en medelstor svensk stad. Majoriteten av eleverna talade ett annat språk än svenska. ”Vi ville möjliggöra att barnen tillsammans med varandra och deras lärare, som hela tiden ledde den här gemensamma tillsammansläsningen, var kvar länge i bilderboken. Det var inte en stund då man öppnade boken, läste den och stängde den”, berättar Catarina. Flera av de ord som eleverna lärde sig användes inte i boken, men behövdes för att genomföra aktiviteterna. Catarina och Sara är gäster i det här avsnittet av podden Lärare & Forskning och berättar om resultaten. I den vetenskapliga tidskriften Forskning om undervisning och lärande, Forskul, nr 10, volym 1, 2022, presenteras studien i artikeln Dialogisk högläsning i förskoleklassen och årskurs 1: ”Jag tycker att molnbullen smakar delikat”. Lärare & Forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag.
Lärare och forskning är en podd om lärares undervisningsutveckling.
Vi lyfter fram forskning som görs av och med lärare, för lärare, och som fördjupar olika aspekter av undervisningen och elevernas lärande.
Podden görs av Lärarstiftelsen i samarbete med Sveriges Lärare.
Sverige