Döden hjärnan & kemisten

Medarbetare på RMV och Giftinformationscentralen har publicerat en forskningsstudie om, dödsfall vid ingripande. Lyssna på vårt senaste poddavsnitt om studien som visar hur gripanden bör gå till för att undvika dödsfall.

Att någon dör i samband med ordningsmakts gripande är ytterst ovanligt, särskilt i fall då skjutvapen inte har avlossats. Men det finns ett i sammanhanget fåtal händelser då den gripne på ett svårförklarligt vis avlider i samband med att representanter för ordningsmakten håller fast personen.

Det här avsnittet handlar om plötslig död hos agiterade individer vid ordningsmakts gripande. Det är en problematik som ligger i gränslandet mellan medicin och juridik.

Medarbetare vid Rättsmedicinalverket och Giftinformationscentralen har granskat dödsfall i samband med ingripanden i Sverige under drygt 30 år. Studien, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Journal of Forensic Sciences, är den största i världen som på nationell nivå redovisar provtagning från akutvården på personer som har avlidit vid fasthållning. Resultaten ger forskarna nya ledtrådar – och en möjlig förklaring – till varför vissa gripanden tragiskt nog slutar med döden.

I poddavsnittet får vi veta allt om hur studien har genomförts och vilka slutsatser som går att dra av resultatet. Vi får också veta hur gripandet ska gå till för att minimera riskerna för den gripne avlider.

Medverkar gör några av forskarna bakom studien, Alexander Tyr (verksamhetsutvecklare), Fredrik Tamsen (överläkare) båda på Rättsmedicinalverket och Erik Lindeman (överläkare) på Giftinformationscentralen.

Leder programmet gör John Henzlert och Johan Göransson är ljudtekniker, båda vid Rättsmedicinalverket.

I Sverige är det olagligt att bruka narkotika och narkotikaklassade läkemedel om du inte har läkarordination. Om polisen misstänker en individ tas urin- eller blodprov och skickas till Rättsmedicinalverket. Varje år kommer cirka 30 000 ärenden från polisen till vårt rättskemiska laboratorium i Linköping. Här analyseras varje prov efter polisens beställningar för att klargöra om en person har brukat narkotika.

I det här avsnittet av Döden, hjärnan och kemisten samtalar vi med Marie-Louise Hallingström, kemist och kundansvarig för polisens prover och Eva-Marie Österskog, biomedicinsk analytiker på vår rättskemiska enhet. Vi pratar bland annat om hur analyserna går till i olika steg, vilka droger som är vanligast och hur vi arbetar med att utveckla våra metoder för att upptäcka nya substanser.

Programledare: Johan Göransson. Ljudtekniker: John Henzlert.

Rättsmedicinalverket har tagit fram en översikt som sammanfattar den befintliga kunskapen om strypning av tredje part. Vi har också gjort en studie där vi har vi gått igenom alla fall relaterat till strypning mellan år 2003 och 2022 för att kunna se skademönster och kunna förbättra framtida forensiska bedömningar. I det här avsnittet av Döden, Hjärnan och Kemisten har vi samlat tre experter som pratar om studierna och arbetet framöver för att förhindra strypvåld.

Den som leder programmet är Johan Göransson och John Henzlert är ljudtekniker.

En misstänkt gärningsperson som lider av en allvarlig psykisk störning ska i första hand inte dömas till fängelse utan till rättspsykiatrisk vård. För att ta reda på om en person har en allvarlig psykisk störning begär svensk domstol att Rättsmedicinalverket ska göra en rättspsykiatrisk undersökning av den misstänkte.

En sådan undersökning är resurskrävande, tar vanligen fyra till sex veckor och involverar ett team av specialister.

Därför föregås en rättspsykiatrisk undersökning oftast av en §7-undersökning, populärt benämnd som ”Den lilla sinnesundersökningen”. Det är en screeningundersökning som utförs av en specialistläkare, en rättspsykiater. Efter ett samtal och snabbutredning med stöd av eventuella sjukjournaler och andra handlingar, ger läkaren sin bedömning. Domstolen får bland annat svar på om den misstänkte bör genomgå den betydligt mer omfattande rättspsykiatriska undersökningen.

Det här avsnittet fokuserar på §7-undersökningen. Vi har med oss rättspsykiater Johan Larsson, som arbetar på Rättsmedicinalverkets rättspsykiatriska enhet i Stockholm.

Den som leder programmet är John Henzlert och Johan Göransson är ljudtekniker

Varje år drunknar ungefär 100 personer i Sverige. Det är färre som omkommer i drunkningsolyckor idag jämfört med för 20 år sedan men samtidigt har minskningen stannat av sedan drygt tio år tillbaka.

I ett unikt forskningsprojekt har forskare vid Rättsmedicinalverket gått igenom samtliga dödsfall till följd av drunkning i Sverige under en 20-årsperiod. Studien ger ökad kunskap och insikter om alltifrån utvecklingen av antalet drunkningar i Sverige till var drunkningar sker – och i vilka sammanhang det föreligger en högre risk att drunkna. Det kan ge nyttig information till hur man i framtiden ska kunna förhindra drunkningsolyckor.

I det poddavsnittet av ”Döden, hjärnan och kemisten” möter du rapportförfattarna Brita Zilg, rättsläkare, Alexander Tyr, verksamhetsutvecklare och Mikael Olausson som är generalsekreterare för Svenska livräddningssällskapet.

Vilka grupper är överrepresenterade i statistiken? Hur vanligt förekommande är alkohol och narkotika? Och vad kan man göra framöver för att förhindra drunkningsolyckor? Det är några av de frågor som tas upp.

Den som leder programmet är Johan Göransson och John Henzlert är ljudtekniker.