Döden hjärnan & kemisten

Det här är den andra delen av två om Dödligt skjutvåld och sprängningar i gängkriminell miljö.

Dödsskjutningar i kriminell miljö ökade kraftigt i antal från åren runt 2015. Ökningen färgade den allmänna debatten så mycket att kriminalitet snart blev en av de viktigaste frågorna som medborgarna ville ha en lösning på.

Det här avsnittet handlar om det omfattande arbete som tar vid när en människa mördas med skjutvapen. Vi kommer även att prata om sprängningar, som i den kriminella miljön är nära sammankopplad med skjutningar.

Medverkar gör rättsläkaren, Lydia Kahn, vid Rättsmedicinalverket och kriminalteknikern Torbjörn  Lundstedt, vid Polismyndigheten.

Dessa båda experter inom sina respektive fält, har båda lång erfarenhet av det utredningsarbete som följer på en dödsskjutning. Givetvis går vi noga igenom hur arbetet går till ur både polisens och rättsläkarens synvinkel. Vi tar också upp sådant som vilka frågor som kriminalteknikern och rättsläkaren i nära samarbete försöker besvara. Vi pratar om hur ny teknik förbättrat den teknisk bevisningen vid fall med dödsskjutningar. Vi tar upp var de dödande skotten vanligen träffar, hur många skott som i genomsnitt avfyras och vilka skador som både sprängningar och skjutningar orsakar på liv och egendom.

Leder programmet gör John Henzlert och ljudtekniker är Johan Göransson, båda på Rättsmedicinalverket.

Det här är den första delen av två om: Dödligt skjutvåld och sprängningar i gängkriminell miljö. En samhällsproblematik som ökade kraftigt i antal från åren runt 2015. Ökningen färgade den allmänna debatten så mycket att kriminalitet snart blev en av de viktigaste frågorna som medborgarna ville se en lösning på.

Det här avsnittet handlar om det omfattande arbete som tar vid när en människa mördas med skjutvapen. Vi kommer även att prata om sprängningar, som i den kriminella miljön är nära sammankopplad med skjutningar.

Medverkar gör rättsläkaren, Lydia Kahn, vid Rättsmedicinalverket och kriminalteknikern Torbjörn  Lundstedt, vid Polismyndigheten.

Dessa båda experter inom sina respektive fält, har båda lång erfarenhet av det utredningsarbete som följer på en dödsskjutning. Givetvis går vi noga igenom hur arbetet går till ur både polisens och rättsläkarens synvinkel. Vi tar också upp sådant som vilka frågor som kriminalteknikern och rättsläkaren i nära samarbete försöker besvara. Vi pratar om hur ny teknik förbättrat den tekniska bevisningen vid fall med dödsskjutningar. Vi tar upp var de dödande skotten vanligen träffar, hur många skott som i genomsnitt avfyras och vilka skador som både sprängningar och skjutningar orsakar på liv och egendom.

Leder programmet gör John Henzlert och ljudtekniker är Johan Göransson, båda på Rättsmedicinalverket.

Medarbetare på RMV och Giftinformationscentralen har publicerat en forskningsstudie om, dödsfall vid ingripande. Lyssna på vårt senaste poddavsnitt om studien som visar hur gripanden bör gå till för att undvika dödsfall.

Att någon dör i samband med ordningsmakts gripande är ytterst ovanligt, särskilt i fall då skjutvapen inte har avlossats. Men det finns ett i sammanhanget fåtal händelser då den gripne på ett svårförklarligt vis avlider i samband med att representanter för ordningsmakten håller fast personen.

Det här avsnittet handlar om plötslig död hos agiterade individer vid ordningsmakts gripande. Det är en problematik som ligger i gränslandet mellan medicin och juridik.

Medarbetare vid Rättsmedicinalverket och Giftinformationscentralen har granskat dödsfall i samband med ingripanden i Sverige under drygt 30 år. Studien, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Journal of Forensic Sciences, är den största i världen som på nationell nivå redovisar provtagning från akutvården på personer som har avlidit vid fasthållning. Resultaten ger forskarna nya ledtrådar – och en möjlig förklaring – till varför vissa gripanden tragiskt nog slutar med döden.

I poddavsnittet får vi veta allt om hur studien har genomförts och vilka slutsatser som går att dra av resultatet. Vi får också veta hur gripandet ska gå till för att minimera riskerna för den gripne avlider.

Medverkar gör några av forskarna bakom studien, Alexander Tyr (verksamhetsutvecklare), Fredrik Tamsen (överläkare) båda på Rättsmedicinalverket och Erik Lindeman (överläkare) på Giftinformationscentralen.

Leder programmet gör John Henzlert och Johan Göransson är ljudtekniker, båda vid Rättsmedicinalverket.

I Sverige är det olagligt att bruka narkotika och narkotikaklassade läkemedel om du inte har läkarordination. Om polisen misstänker en individ tas urin- eller blodprov och skickas till Rättsmedicinalverket. Varje år kommer cirka 30 000 ärenden från polisen till vårt rättskemiska laboratorium i Linköping. Här analyseras varje prov efter polisens beställningar för att klargöra om en person har brukat narkotika.

I det här avsnittet av Döden, hjärnan och kemisten samtalar vi med Marie-Louise Hallingström, kemist och kundansvarig för polisens prover och Eva-Marie Österskog, biomedicinsk analytiker på vår rättskemiska enhet. Vi pratar bland annat om hur analyserna går till i olika steg, vilka droger som är vanligast och hur vi arbetar med att utveckla våra metoder för att upptäcka nya substanser.

Programledare: Johan Göransson. Ljudtekniker: John Henzlert.

Rättsmedicinalverket har tagit fram en översikt som sammanfattar den befintliga kunskapen om strypning av tredje part. Vi har också gjort en studie där vi har vi gått igenom alla fall relaterat till strypning mellan år 2003 och 2022 för att kunna se skademönster och kunna förbättra framtida forensiska bedömningar. I det här avsnittet av Döden, Hjärnan och Kemisten har vi samlat tre experter som pratar om studierna och arbetet framöver för att förhindra strypvåld.

Den som leder programmet är Johan Göransson och John Henzlert är ljudtekniker.