Rum för översättning

Att tala och att läsa är inte samma sak och när dramatik översätts är det inte bara att komma nära originalet som är viktigt, det måste vara spelbart också. Ofta är en dramatiköversättning lika mycket en bearbetning – ett sätt att skräddarsy texten till en svensk uppsättning så att orden passar både regissörens vision och skådespelarnas krav på repliker som går att säga. Men hur känns det för en översättare när folk står på scen och betonar ens översättning alldeles fel? Och hur är det att ge sig på dramatik som blivit så kanoniserade i sina svenska versioner att teater-Sverige rasar över nyöversättningar?

Rum för översättning hakar på dramatiktemat och samtalar om teatermakarnas och översättarnas skilda syn på text, om var det krockar och när det berikar. Med regissören Kristina Hagström Ståhl, poeten och översättaren Marie Lundquist och översättaren Nina Katarina Karlsson som har en bakgrund inom scenkonsten. Samtalsledare är Jenny Aschenbrenner, redaktör för Med andra ord.
Samtalet spelades in på Bokmässan i Göteborg hösten 2025.

Att växa upp med flera språk kan vara både en resurs och en utmaning. Hur kan den språkliga mångfald som vi finner bland unga idag uppmuntras och utvecklas? Vad kan en översättares rörelse mellan språken tillföra en sådan dialog? Och vad finns det för samband mellan tillgången till språk, rättvisa och frihet? Projektet Världens läsare! som arbetar med dessa frågor har alltsedan starten 2021 nått över 4 000 unga runt om i Sverige. Möt de medverkande översättarna Annakarin Thorburn, Adriana Aires Rastén och Malin Färdig i ett samtal med Roza Ghaleh Dar, projektledare för Världens läsare!

Samtalet spelades in på Bokmässan i Göteborg hösten 2025.

Översättaren som introduktör av queera verk

Hur ser villkoren för utgivning av översatt queerlitteratur ut idag? Vilka böcker översätts och hur har det sett ut i olika tider? Är ett aktivistiskt tillvägagångssätt viktigt eller till och med nödvändigt?

Ett samtal mellan Lou Mattei, medgrundare av det queera litteraturpriset Prisma, Nik Ruth Persson, översättare, författare och tidigare förläggare på Anamma förlag, och Ylva Emel Karlsson, översättare av queerklassikern "Stone Butch Blues" (Dockhaveri förlag) och aktivist.

Samtalet leddes av Anna Lindberg, kommunikatör på Översättarcentrum, och spelades in på Bokmässan i september 2024.

Flera författare har på sistone översatt sig själva mellan svenska och andra språk – Agri Ismaïl skrev sin debutroman "Hyper" (Bonniers 2024) parallellt på engelska och svenska, och Lida Starodubtseva debuterade med "En oändligt lång vår" (Nirstedt/litteratur 2023) på svenska och har nu översatt den till ryska. Hur går ett sådant arbete till? Blir det en ny text när den skrivs på ett annat språk eller har det andra språket hela tiden funnits där?

Samtalet leddes av Jenny Aschenbrenner, redaktör för Med andra ord, och spelades in på Bokmässan i september 2024. Det arrangerades av Nirstedt/litteratur, Albert Bonniers förlag och Översättarcentrum.

Översättning är i sig en form av kritik. Översättaren tolkar och framställer sin tolkning av originalet. Kanske är det ett av skälet till att litteraturkritiker har så svårt att kritisera en så avgörande del av verken som översättningen. För att hitta nya former för översättningskritiken påbörjade Lisa Marques Jagemark, själv översättare och litteraturredaktör, förra året ett experimenterande arbete på Gota Media-tidningarna. Här möter hon Ann Ighe, redaktör på Ord&Bild, och Magnus William-Olsson, poet, översättare och litteraturkritiker, i ett samtal om litteraturkritikens möjligheter.

Samtalet leddes av Emma Majberger, översättare och ordförande i Sveriges Författarförbund översättarsektion, och spelades i under Bokmässan i Göteborg hösten 2024. Arrangör var Sveriges författarförbund.