Gästabudet

Finns det något speciellt med moderskärleken? Utgör den inte bara livets, utan också skrivandets, grund? Vi träffar Wera von Essen, aktuell med novellsamlingen Mödrar och män, för ett samtal om bindningar, drakar och barmhärtighet. Vi pratar också om Clarice Lispectors koncentrerade novellkonst, Agnes von Krusenstjernas psykiskt sjuka mamma och Eyvind Johnsons fostermor.

Prenumerera på http://gastabudet.com/prenumerera för att få tillgång till hela avsnittet!

Foto: Albin Händig

I en ny serie av avsnitt tar sig Gästabudet an litterära debatter som skakat Sverige. Först ut är förstås ”Camera obscura”, Jan Wictors diktdebut från 1946 som skapade en ny sorts rubriker om den modernistiska lyriken. Hur lät den 40-talistiska poesin före honom? Vilka var de spexiga läkarstudenterna bakom svindeln? Och vad hade Olof Lagercrantz, Bang, Per Anders Fogelström och Gunnar Ekelöf att säga om saken? Vi har citat från arkiven, rapporter från Sovjet och förslag på samtida versioner av Camera obscura.

Följ med på en bildningsresa till det forna Jugoslavien! Gäst i veckans avsnitt är Sanjin Pejković, filmvetare, kulturskribent och Mikaelas pojkvän. Strax efter att böneutropen klingat ut i Sarajevo samtalar vi om allt från ottomanska storvesirer och kommuniststatens fall till exillitteratur och diaspora. Kom för Mikaelas nybörjarbosniska och stanna för Ivo Andrić, Dubravka Ugrešić och Aleksandar Hemon.

Litteratur och underhållning, hör det ihop? Åtminstone i romanformens barndom, men vad har hänt med den njutbara läsningen i streamingeran? Vi pratar om Theodor W. Adornos hat mot hobbys, varför Jonathan Franzen först tackade nej och sedan ja till Oprah, och P.G. Wodehouses slösaktiga skrivkonst.

Gratisavsnitt! Prenumerera på http://www.gastabudet.com/prenumerera

Québec är hedersgäst på Bokmässan i år – men hur bra är litteraturen? Vi tar oss an fyra framgångsrika samtidsromaner från den glest befolkade, skogsrika, stora franskspråkiga regionen i Kanada: Lise Tremblays ”Judiths syster”, Gabrielle Filteau-Chibas ”Gömslet”, Michel Jeans ”Kukum” och Éric Chacours ”Det jag vet om dig”. Genom dem spårar vi konstruktionen av nationell identitet i ett land med komplicerad kolonial historia. Vi läser om tonåriga småstadsflickor, störiga ekofeminister, ursprungsbefolkning och en egyptisk queer kärlekshistoria, i allt från utmärkt till usel prosa.