Hur planerar man för ljus och mörker i en stad? Det var frågeställningen för konferensen Ljus och mörker - konst i offentliga rum, som i november hölls på Marinmuseum i Karlskrona. Med föreläsningar, presentationer och samtal behandlades ljus i skärningspunkten mellan livet, konsten och vetenskapen, historiskt och i den samtida kontexten.
I den offentliga miljön är varje ljuskälla planerad utefter den mänskliga vardagens behov, av praktisk och trygghetsskapande belysning, och av estetiska arkitektoniska värden. Här möter vi arkitekt och ljusdesigner Kajsa Sperling från White Arkitekter som berättar om planering för ljuset, livet och staden. Kajsa betonar vikten av att omfamna mörkret för att inte störa våra livsviktiga pollinatörer och för att människor ska kunna uppleva nattens kvalitéer. Ljus kan vara ett sätt att gestalta en plats istället för att oreflekterat lysa upp den.
Konstnär Kristoffer Grip var moderator för konferensen och berättade om ljuset ur en konsthistorisk kontext, och gör här en kort summering. Ljus är centralt i upplevelsen av vår omgivning. Varats laddning och rummets dimensioner
förvandlas utmed morgonens skimmer, dagens skiftningar, kvällens slagskuggor och nattens dunkel. Vi använder ofta ljus och mörker symboliskt som beskrivningar på stora dramatiska skeenden, moraliska ställningstaganden eller personliga sinnestillstånd.
Övriga föreläsare på konfrensen var konstnär Aleksandra Stratimirovic som presenterade sitt ljuskonstprojekt för järnvägstunneln i Karlskrona och Niklas Ruijsenaars, chef för Samhällsutveckling och mobilitet på AFRY, som presenterade delar ur förstudien för Järnvägstunneln. En separat podd om konstverket i tunneln publiceras inom kort. Marinmuseum berättade om sitt långtgående arbete kring ljus och mörker ur olika vinklar, tematiskt i deras kommunikation och för de olika installationerna i museet.