Svenska med Kalles Podcast

• Samtal som funkar och inte

  Killen framför mig beställer falafel på arabiska. Jag säger “en falafelrulle, tack” och lägger sedan till “eller wa7de falafel då”. Han framför mig plockar upp det: “du uttalar det bra i alla fall”. Det blir ett trevligt samtal om ditt och datt medan vi väntar på vår falafel. Han jobbar som bilmekaniker. Jag lyckas ställa den för mig osannolika frågan: “vilken är din favoritbil?”. Han svarar med en exklusiv svensk sportbil som jag aldrig hört talas om. Är det någon som vet vilken det kan vara? Jag vet att jag kan googla och ChatGPT:a. Men det är roligare att fråga. Det såg verkligen ut som en sportbil. Jättedyr och exklusiv. Tror namnet började på C men jag kan ha fel. Och han sade att den var svensk.Att slänga in lite arabiska i det sammanhanget bröt isen. Det kan vara så lite som gör det. Men det är inte alltid lika lätt att hitta nycklarna.Mina kollegor talar om Lisa Larson. Vem sjutton är det? Det är jultider och samtalet handlar om julpynt. Det är några prydnadsföremål som föreställer ett luciatåg. De är dyra men alla runt bordet verkar känna till dem. Jag googlar och hittar något jag känner igen:Det här lejonet hade min farfar och farmor på sin spiselkrans (=en hylla ovanför en spis). Okej, det var alltså Lisa Larson som designade detta. Hon var verksam på Keramikstudion Gustavsberg och jag tror de tillverkar hennes saker fortfarande. På deras hemsida kan du se bilder av hennes verk.Samtal om julpynt är lika utmanande för mig som samtal om sportbilar. Här klarar jag mig på grund av ett lejon.Passa in och hitta rättVadå klara sig? Det låter väl lite dramatiskt? Om man inte kan något om ämnet är det väl bara att vara tyst? Jo, fast det är ju inte så kul. Man vill ju vara med i samtal i skolan, på arbetet och i andra grupper. Jag tror de flesta vill det i alla fall. Man vill vara med i gemenskapen på något sätt. Och då försöker man passa in sig själv. Man vill vara sig själv men hitta något gemensamt med andra. En grupp kan utveckla sin egen kultur. Vissa saker funkar bättre än andra, att göra, att prata om osv. Det gäller liksom att hitta rätt med sig själv i mötet med de andra, med gruppen och med kulturen.En dag sitter några kollegor och pratar om film. Trevligt! Här borde jag ha något att komma med. Men jag känner inte igen filmerna, skådespelarna och regissörerna de pratar om. Det blir svårt att bidra med något. Det är visserligen kul med tips på nya filmer. Men det hade varit kul att kunna säga något själv. En film de talar om påminner mig om en videoinstallation jag har sett på en konstutställning. Men jag passar. Det känns för långt från ämnet och skulle lätt landa fel. Vad snackar han nu om liksom? Lite svårt att berätta om en konstvideo på ett kort och underhållande sätt.I ett annat samtal testar jag. Kollegorna pratar om pulverdrycker, sådana där man dricker om man gymmar eller bantar. Det får mig att tänka på en scen i boken Systrarna av Jonas Hassen Khemiri. Jag gör ett inspel men det faller ganska platt (=missar målet/får ingen effekt). Det blir lite omständligt att förklara vilka karaktärerna är i en bok och hur det hänger ihop med pulverdryck.I ett annat samtal har jag mer tur. Jag och en kollega läser samtidigt boken Middlemarch av George Eliot. Sannolikheten för det är ju inte så hög. I det samtalet hittar vi fler gemensamma nämnare. Det ena leder till det andra. Känslan av gemenskap just där och då blir påtagligare.Vadå självmedveten?Jag får erkänna att jag är självmedveten (=medveten om mig själv i olika situationer). Men det har också blivit ett intresse. Hur funkar sociala situationer? Vad gör att det funkar och var blir det stopp? Hur kan jag bli bättre på att möta och interagera med olika personer? Det är alltid ett samspel men det går att utvidga sin palett av sociala möjligheter. En bra förutsättning är att försöka acceptera att folk är olika och interagerar på olika sätt (vilket inte alltid är så lätt).Påståenden är bättre än frågorDet är bättre att påstå något än att fråga, om du vill att samtalet ska ta fart. Håller du med? Ett tydligt påstående kan skapa mer motivation för den andra att svara. Till exempel om du tycker att frågor är bättre. Då får du förmodligen lust att säga emot mig och förklara varför. Det var en kompis som tog upp detta. Hans son studerar något slags kommunikation inom det militära. Kommunikation är viktigt inom många områden. Jag tyckte det var intressant i all fall. Jag har tänkt att samtal drivs av frågor. Men det kan förstås vara lika intressant att hävda något. Det är definitivt en nyans att ha på sin kommunikationspalett. Testa när du får chansen!* Bilar är det perfekta samtalsämnet.* Lisa Larson har en helt egen stil i sin design.* Det är svårt att komma på vad man ska säga i samtal.* Pulverydryck är ett perfekt alternativ till lunch.Det är lagom att sluta härIntressant det här med samtal. Jag borde kolla upp lite forskning om det. Det måste finnas massor. Men vi kan också tänka själva. Jag är alltid nyfiken på tankar och idéer om det här ämnet. Jag hoppas att att du passar in som du är i din söndag!/Kalle This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit svenskamedkalle.substack.com

  --------  

  6:34

  --------

  6:34
• Relationell välfärd

  Förra fredagen var jag med på en studiecirkel. Det var en blandad skara (=grupp) som träffades online. De flesta var socialarbetare. Det fanns också folk från den idéella sektorn och från ett bostadsbolag.Vad handlade det hela om? Temat för studiecirkeln är relationell välfärd. Det är framför allt ett begrepp inom socialt arbete. Men vuxenutbildning är också en del av välfärden. Så jag tyckte det var intressant för mig.Med välfärd menas här tjänster från det offentliga av olika slag. Det relationella fokuserar på relationen. Kanske inte så överraskande. Mer om det snart. Jag kan berätta lite om temat för den träff jag var med på.En schackklubb i OsloGruppen hade bjudit in en gäst. Det var en kille från Norge som heter Sadiq. Han är socialarbetare och berättade om ett projekt han hade drivit i östra Oslo. Han arbetade i ett område där många människor har utländsk bakgrund och den ekonomiska standarden inte är jättehög. Det är alltså ett sådant område som ofta kallas utsatt i svensk diskussion. Sadiq ville inte använda det ordet. Han menar att det blir stigmatiserande (=att man pekar ut en grupp människor och kopplar dem till en negativ stereotyp).Sadiq hade startat en schackklubb för barn och ungdomar på en skola i området. Han berättade ganska mycket om de organisatoriska utmaningarna. Han hade lockat ungdomar till klubben genom att bjuda in Norges schackmästare Magnus Carlsen. Han bildade en förening för klubbem. Han såg till att föreningen blev medlem i Norges schackförbund. Det gjorde det möjligt att få bidrag (=söka pengar) och kunna delta i tävlingar. Genom föreningen kunde han också hjälpa en del av ungdomarna att få jobb.Sadiq menar att schack är en perfekt anledning att mötas. Nästan alla kan spela. Utrustningen är billig. Schack gör inte skillnad på gammal och ung eller var man kommer ifrån. Klubben blev en möjlighet för ungdomarna att besöka olika delar av Oslo. De var med på olika tävlingar, fick möta ungdomar från andra områden och blev stärkta i sin identitet. Schack blev en väg till att delta i samhället på flera sätt.Relationell välfärdI Sadiqs fall hjälpte han ungdomar att utvecklas genom en schackklubb. En viktig del i arbetet var de relationer som klubben möjliggjorde. Men vad betyder begreppet mer generellt?Begreppet verkar komma från en författare som heter Hillary Cottam. Hon har forskat och skrivit om socialt abete i olika sammanhang. Hon har bland annat skrivit en bok som heter Radical help (radikal hjälp). Det finns ett Ted Talk på YouTube som ger en introduktion till hennes idéer.Grundtanken är att fråga människor vilken hjälp de vill ha. Det är en filosofi som bygger på relation och dialog istället för kontroll. Många insatser för människor utformas utan deras deltagande. Myndigheterna bestämmer vilken hjälp som behövs och hur den ska ges. I relationell välfärd eftersträvar man mer jämlikhet och delaktighet. Det kan låta idealistiskt. Om du tittar på TED-talet med Cottam presenterar hon vissa ekonomiska argument också. Socialt stöd som inte ger effekt är också dyrt.Vuxenutbildning?Komvux, sfi etc är också en del av offentlig service, alltså en del av välfärden i Sverige. Kan den också inspireras av relationell välfärd? Kan utbildningen utformas mer i dialog med de som studerar? Det står i skollagen att eleverna ska ha inflytande över utbildningen. I praktiken är det inflytandet ganska marginellt. Går det att tänka nytt här?Podcasten Med kriminella hälsningarDen här podcasten produceras av Göteborgs universitet, institutionen för socialt arbete för att vara mer exakt.Podden handlar om kriminalitet av olika slag och forskning om kriminalitet. Avsnitt sexton heter En annan värld är möjlig (https://play.gu.se/media/16.%20En%20annan%20v%C3%A4rld%20%C3%A4r%20m%C3%B6jlig/0_0xfmcc01/607258) och där finns en intervju med Sara som handlar om relationell välfärd. Sara är från Norge men anpassar sitt språk mycket för svenska lyssnare. Intervjun är ungefär 20 minuter in i avsnittet. Jag kan rekommendera de andra avsnitten också.Hur hamnade jag här?Jag skrev ju om nätverkande för två veckor sedan. Det här är ett exempel. För ca 2 år sedan fick jag kontakt med en kvinna på Linkedin. Hon jobbade med ett projekt i Uddevalla då. Vi chattade lite och det var allt.Nyligen skrev hon ett inlägg om det här med relationell välfärd, och att de jobbade med det i Göteborgs stad. Jag skrev att jag var nyfiken och så blev jag inbjuden till det här. Nätverkande funkar oftast bäst när man vill lära sig något snarare än att söka ett visst resultat.***Det var det för den här söndagen. Jag önskar dig en fortsatt relationell sådan./Kalle This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit svenskamedkalle.substack.com

  --------  

  5:45

  --------

  5:45
• Hemellanrum

  Jag tänker på temat hem/hemma.Jag översätter en dikt av Alexandras* som finns i boken Cartilage - a story about edges (=brosk - en berättelse om kanter/gränser).DiktenInte en, men många sfärer av tankar,intryck, antaganden, erfarenhet.Inte kristallklart men färgat av det förflutna,filtrerat och förvrängt av envishet.Människornas värld är mångfaldigSom kräver översättning att överbryggaKlyftan till en mer perfekt förening.Avgrunden mellan dem är omöjligAtt skjuta ifrån sig, dra till sig, att skära av, att mäta.Det passar bara som en paus mellan sånger,mörkret mellan stjärnorna.Utrymmet som tillåter mångfaldeninte bara att existera, men också att känna till det.Ett avstånd enbart att överbryggas med det här,en berättelse, en sång, en bild, en dans,Och bara ibland att kalla hem.Det här är en ganska bokstavlig översättning. Det är inte en poetisk tolkning. Behärskar du engelska? Välkommen att diskutera bättre översättningar!Inledande tolkningÄr vi någonsin hemma? Var är det i så fall?Vi går i dialog med dikten,först i några inledande tolkningar,rad för rad:* Vår tanke rör sig snabbt, från det ena till det andra.* Vi upplever saker, sedan tolkar vi och det här skapar vår erfarenhet.* Vår upplevelse av världen är en konstruktion.* Det finns ingen ren tolkning. Vår tolkning påverkas av våra tidigare erfarenheter.* Här är envishet nyckelordet. Jag tolkar det så här: vi försöker hålla fast vid en tolkning av världen. Våra vanor filtrerar vår upplevelse.* Vår värld har många nyanser. Det finns många perspektiv. Det finns många olika livsöden.* Vi behöver hjälp att förstå varandra. Vi behöver tolkar. Det kräver översättning.* Vi kan tänka oss en fullständig gemenskap. Vi behöver förklaringar, tolkning och översättning för att nå dit. Det finns stora avstånd mellan oss och inom oss.* Avståndet är en avgrund. Avgrunden är stor. Det känns omöjligt att komma till andra sidan.¨* Alla sätt, metoder, försök kommer till korta (=de lyckas inte att nå hela vägen),* Det viktiga är sånger, bilder, texter, pjäser, musik. ‘* Det är i glappet (=utrymmet) mellan förståelse och intuition som möjligheter uppstår.* Utrymmet är förutsättningen för att mångfalden finns. Det är också grunden för att förstå den. En filosofisk rad. Den är svår att förklara på ett enkelt sätt.* Det är ett avstånd som ska överbryggas (=broar ska byggas)* En berättelse, en sång, en bild, en dans.* Bara ibland kan detta kallas hem. Kanske finns hemmet i överbryggandet. Kanske finns det i mellanrummet eller i berättelserna, sången, dansen, alltså i konsten. Kanske är dikten själv ett tillfälligt hem.BildenDikterna i boken har sällskap av bilder. Jag är inte alls lika van att tolka bilder. Jag ska försöka säga något ändå. Jag får intrycket att kvinnan på bilden speglar sig i ett glas. Glaset består av olikfärgade fält. Effekten blir att ansiktet delas upp i olika delar. Kvinnan som står framför glaset/spegeln håller en spik mot glaset och en hammare i andra handen. Jag får intrycket att hon är i färd att krossa glaset med spiken. Man kan tänka sig att det handlar om att ta sig igenom en splittrad bild av självet till något sannare. Jag tänker på diktens “inte kristallklar” och “färgad av det förflutna”. Finns det en klarare bild bakom spegelbilden. Ansiktet är vad jag kan döma ett självporträtt av Alexandra.Och vidareDikten heter Gap vilket kan översättas med lucka, glapp, mellanrum. Den lyfter fram en värld av splittring. Det finns många sprickor i diktjagets självbild och världsbild. Denna splittring eller mångfald kräver översättning och överbryggande. Avståndet som mellanrummen skapar är också förutsättningen för kunskap. Det är en filosofisk dikt. Den säger något om världen, subjektet som upplever världen och om vägar till förståelse (berättelser, musik, konst). Och detta överbryggande kan ibland leda hem. Ibland läser jag betonat i diktens sista rad.Frågan är vilket hem vi talar om här. Är det en känsla av att känna sig hemma? Är hemmet en metafor för att förstå sig själv? Att förstå sin plats i världen?När jag läser dikten får jag en känsla av rörelse i tiden. Det har konkret att göra med orden “erfarenhet” och “färgat av det förflutna”. Diktjaget och läsaren kommer från något. Vi rör oss framåt i en stor mångfaldig värld. Finns det något hem i en sådan ständig rörelse.Ett hem associerar vi normalt med en plats. Plasten vi bor på eller platsen vi kommer från. När jag åker till mina föräldrar känns det som att åka hem. Det är för att föräldrarna symboliserar hem, inte för att huset någonsin varit mitt hem. Hemmet är dock fortfarande knutet till en viss plats.Det hem som dikten talar om verkar vara något annat. Hemmet verkar uppstå i en process av uttryck och skapande. När översättandet eller överbryggandet lyckas kan en hemkänsla uppstå.För mig ger det en känsla av dynamik och tillfällighet. De hem som dikten talar om verkar påminna mer om lägerplatser på en vandring. Man slår upp sitt tält och för natten är det ens hem. “På ställen, där man sover blott en gång,blir sömnen trygg och drömmen full av sång." som Karin Boye skaldar.Där Karin Boye verkar mena att själva rörelsen är “hemmet” (även om hon inte använder ordet hem) så får jag känslan av att Alexandras dikt pekar mot något bortom mångfalden och splittringen. Det finns något platonskt eller andligt i texten. Kanske övertolkar jag. Kanske beror det på andra saker Alexandra sagt och skrivit. I dikten finner jag dock ordet “förvrängt” (warped) och “en perfekt förening”. Särskilt ordet förvrängt antyder att det finns något sant (hur kan det annars förvrängas?). Ordet “perfekt” ger också känslan av något helt eller idealt. Det skulle kunna läsas som en underliggande “perfekt” verklighet. “Överbrygga till en perfekt förening” låter dock mer för mig som att något skapas eller uppstår i försöket att skapa. Där betonas processen snarare än en oföränderlig bakomliggande sanning. Måhända kommer Alexandra säga att det är samma sak, att skillnaden är en illusion.Vad jag fastnar förJag fastnar för den här tvetydigheten i dikten, som jag tolkar den. För mig känns tanken att det inte finns något “hem” naturligare. Vi är egentligen aldrig hemma. Mångfalden, klyftan, utrymmet, avgrunden, mörkret - det är ord som pekar mot något vi inte kan fånga. Något vi inte kan nå. Något vi inte kan greppa eller förstå till fullo. Jag skulle säga att vi alltid är på väg hem, men att vi aldrig kommer dit. Det i dikten som antyder en sanning eller förening läser jag som något vi längtar efter. Det är något vid horisonten. Vi kan åka mot det men vi kommer aldrig dit.Där avslutar jag min läsning och reflektion. Välkommen att ta vid med din!Jag önskar dig en söndag som bygger bryggor i mångfalden!/Kalle*Alexandra är flitig läsare av min substack och kommenterar ofta mina texter här. Vi har också setts några gånger. Därför väljer jag det mer informella förnamnet. Hade det här varit en formell “recension” eller analyserande text hade jag istället använt hennes efternamn Iosub. Hon publicerar texter på sin substack: This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit svenskamedkalle.substack.com

  --------  

  10:41

  --------

  10:41
• Förflyttningar

  I fotboll är det viktigt med förflyttningar. Spelarna måste röra på sig. Annars blir det inga mål.Min chef var glad i veckan. Resultatet av medarbetarenkäten hade kommit in. Vi hade gjort “en positiv förflyttning”. Enkäten visade ett positivt resultat. Vi var i allmänhet nöjda med arbetsplatsen.Medarbetarenkät är en undersökning där alla på en arbetsplats får svara på frågor om arbetsmiljön och hur man trivs med arbetet. Den tar upp många frågor om ledarskap och sociala aspekter av arbetet.Två användningar av ordet förflyttning. En är mera konkret. Fotbollsspelare rör sig på en fotbollsplan. Den andra är mer metaforisk. En känsla eller kultur har förändrats. En arbetsplats har rört sig från en känslomässig position till en annan.Ordet förflyttning kan man höra i många formella och tekniska sammanhang. Det är mitt intryck när jag söker efter exempel på nätet. Jag tror också det är ganska vanligt att använda metaforiskt. Då handlar det ofta om känslor, tankesätt och mer abstrakta förändringar.Ett sammanhang är det militära. En armé förflyttar sig. Man kan prata om truppförflyttningar. Man kan förstås använda ord som röra sig och flytta sig men jag tror just förflytta sig är ganska vanligt när man pratar om krig.Nästa dragEn annan förflyttning är ett drag. Jag tänker på spelet schack. Att flytta en pjäs kallas ett drag. När det är din tur att flytta en pjäs säger jag “det är ditt drag”.Mer allmänt kan man säga “det är din tur”. Kastar man tärning i spelet kan man säga “det är ditt kast”. Ett drag handlar om en förflyttning.Det här används också metaforiskt. Det är hans/hennes/hens/deras drag kan användas i många situationer (grammatik: ett drag - många drag). Man kan säga det när man väntar på att någon ska göra något. Det kan vara i en förhandling eller någon annan kommunikationssituation. Det kan passa i en rättegång. Det kan användas om krig. I alla sammanhang där det finns en strategi kan uttrycket passaSamma är det med tärningar och kast. Vanligast är kanske den gamla sentensen “tärningen är kastad”. Jag tror det kommer från antika rom. Det betyder att man har gjort något och nu är konsekvenserna oundvikliga. Man kan bara vänta på vad som kommer hända härnäst.Vi kan även låna uttryck från kortspel. Att ha bra kort på hand betyder att man har bra förutsättningar. Lagt kort ligger betyder att man inte kan ändra sig. Att ha ett ess i rockärmen betyder att man har en oväntad och bra lösning på ett problem.Spelets reglerAtt se något som ett spel är en vanlig metafor. Det kan handla om olika aspekter av spel. Det kan vara turmomentet, att det handlar om tur. Det kan belysa att något handlar om strategi. Det kan lyfta fram vinnar och förlorare i en situation. Det kan visa att en situation styrs av regler. Det kan beskriva personerna som spelare. Det kan ibland antyda att en person eller situation inte är ärlig. I spel försöker man ju ofta dölja sina intentioner.Det kan bli cyniskt att se allt här i världen som spel men ibland passar det in. Senast jag förhandlade om lön kommenterade min chef när vi var färdiga: “ja, det är spelets regler” eller kanske “sånt är spelet”. Jag minns inte exakt.Hon menade den lilla process det blir när den som ska anställas säger en “för hög” summa och arbetsgivaren svarar med en lägre och sen kommer man överens om något.Har vi gått i mål?Det började med ett ord och sen blev det associationer till spel. Det går förstås att hitta fler uttryck om man letar. Nu är ju inte detta ett spel med start och mål, början och slut, vinnare och förlorare. Det är mer en oändlig process av kommunikation. Trevligt att du vill vara med i min process, läsa, fundera och kanske svara.Jag hoppas att du spelar dina kort rätt denna söndag så att du blir helgens segrare./Kalle This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit svenskamedkalle.substack.com

  --------  

  5:21

  --------

  5:21
• Relationer igen

  Välkommen att bolla idéer med mig. En kompis och jag pratade om nätverkande och hur man kan hjälpa folk med det. Man kan också säga professionella relationer. Eller relationer i studier och arbetslivet. Eller nätverkande. Bara vi vet ungefär vad vi pratar om.Våra relationer är viktiga när vi studerar, söker jobb och för att klara oss när vi jobbar. Jag tror alla kan hålla med om det.Det här kan vara utmanande för alla. Särskilt svårt är det ofta i ett nytt land på ett nytt språk. Det var det jag och min kompis snackade om. En viktig fråga är vad nätverkande är. Vissa verkar vara bättre på det. Men vad är det egentligen?Vi får analysera saken om vi vill förstå den bättre. Jag har börjat. Bidra gärna med dina tankar. Kanske tycker du att jag har helt fel. Öva på att uttrycka det på svenska i så fall 😊!Jag börjar i alla fall. Så får vi se var vi hamnar.3 generella K:nKontakter: vi vill lära känna nya människor. De kan hjälpa oss och lära oss saker. De kan sätta oss i kontakt med andra människor. Nätverk bygger mycket på kontakters kontakters kontakter. Man känner nån som känner nån.Kunskap: det här är lite underskattat tycker jag. Folk kan en massa saker som jag inte kan. Alla kan lära mig något. Du kan lära mig något. Din morfars kusin kan lära mig något.Jag tänker att 85% av tiden minst när vi “nätverkar” så ska vi öppet och fördomsfritt försöka lära oss saker av andra. Lyssna efter vad folk gör, tänker, känner och värderar. Det finns mycket att upptäcka på det här temat. Två saker: 1) om personen är i branschen du vill jobba i vill du förstå på djupet hur den personen tänker och 2) eftersom allt nätverkande börjar med att hjälpa (inte få hjälp) behöver du förstå den andra för att kunna hjälpa till. Ursäkta en kapitalistisk metafor. Den du pratar med är kunden. Ditt uppdrag är service. För att ge bra service behöver du förstå kunden. Eller en romantisk metafor om det känns bättre: du behöver förstå din älskade för att skapa en bra relation. Poängen är att vi alltid kan bli bättre på det här. Vi kan förstå oss själva och andra bättre och öva på detta i praktiskt relaterande.Karaktär: tänk rykte, andras intryck eller ,om det känns bekvämt, personligt varumärke. Hur uppfattar andra dig? Det är viktigt när vi snackar relationer i studier och arbetsliv. Ord som är bra att andra tänker: pålitlig, kunnig, klok, hjälpsam, trevlig osv. Vi vill inte att folk ska tänka: opålitlig, okunning, korkad, självisk osv.Den här bilden av dig själv skapar du i varje interaktion. Det orkar ju ingen tänka på hela tiden. Men det kan vara bra att skärpa sig i vissa sammanhang. Sen kan vi ju alla göra vårt bästa för att vara trevliga och pålitliga som personer. Har man det som vana blir det lättare.Och sen har vi alla utmaningar. Mycket kan vi inte hjälpa. Och det kan påverka hur trevliga och hjälpsamma vi orkar vara. Där behöver vi varandra. För ingen människa är en ö. Det är en större diskussion. Jag har den gärna den också. Men att försöka göra ett gott intryck har vi mycket att vinna på.Oj vad inledningen blev lång men över till själva nätverkandet. Vad handlar det om?Saker som underlättar relationer i studier och arbetsliv* Visa dig! Säg hej! Möt människors blick. Ha ett “öppet” kroppsspråk. Presentera dig. Visa att du är positiv att möta nya människor.* Sök upp nya sammanhang! Du vill ha nya kontakter, ny kunskap och bli känd för nya personer. Då räcker inte samma gamla vanliga. Du behöver ut ur din bekvämlighetszon.* Presentera dig effektivt! Vem är du? Vad gör du? Vad kan du? Vad vill du? Vad engagerar dig? Vad drömmer du om? Kan du sammanfatta det på en halv minut?* Lär känna! Vem står framför dig? Vem är hen? Vad kan hen?… Repetera frågorna från förra punkten. Kan du lära känna en annan person på en och en halv minut?* Fördjupa! Vi har sällan mycket tid. Hur för man ett samtal? Den som styr i pardans för. Att föra i ett samtal eller en dans är en konst. Hur övar du på det?* Introducera! Hänvisa till andra. “Du borde prata med Karl”. “Min vän Karla har jobbat i den branschen”. “Jag känner några som studerat på ABC-skolan, du kan få deras mejladresser”. Att dela med sig av sitt nätverk är en viktig del av nätverkandet.* Bjussa (=var generös)! Det är den generella punkten här. Den som hjälper får hjälp. Den som är hjälpsam vill andra hjälpa. Var positiv, intresserad och uppskattande. Erbjud stöd och hjälp när du kan. Det kommer tillbaka på ett eller annat sätt. Dessutom blir man ofta mer avslappnad av att fokusera på andra än sig själv.* Följ upp! Ring, mejla, hör av dig på något sätt. Vi glömmer nya personer lätt. Hitta sätt att etablera relationer du vill behålla över tid. Vårda dina relationer.* Digitalisera! Finns på nätet i relevanta sammanhang. För studier och jobb är ofta Linkedin en bra plattform. Men helt andra digitala nätverk kan vara relevanta. Det digitala kan vara ett komplement till det fysiska. Det kan vara vägen till en första kontakt. Det kan vara ett sätt att hålla kontakten.* Dokumentera. Skriv ner namn och kontaktuppgifter. Gör anteckningar om vad folk gör, kan och vad ni har pratat om.Din mix, ditt mingelAlla nätverkar på något sätt. (Undantaget skulle vara en total eremit. Men de läser nog inte den här texten.) Den som nätverkar medvetet gör något av ovanstående. Vilka saker man väljer beror på person, behov och sammanhang. Fundera på vad som skulle passa dig. Vad skulle kunna hjälpa dig? Vad skulle kännas spännande att utmana dig själv med? Vad skulle du vilja ha mer konkreta tips kring?Kommentarsfältet är fritt! Nätverkandet kan börja redan där.Jag önskar dig en sammankopplad söndag!/Kalle This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit svenskamedkalle.substack.com

  --------  

  7:52

  --------

  7:52

Fler podcasts i Utbildning

Trendiga poddar i Utbildning

Om Svenska med Kalles Podcast