Svenska med Kalles Podcast

• Tack men nej tack

  Okej, jag får erkänna. Jag har inte följt förslaget om bidrag för frivillig återvandring (återvandringsbidrag) speciellt noga. Tanken är att uppmuntra fler invandrare att flytta tillbaka “hem”. En person över 18 år kan få 350 000 kronor i bidrag. De senaste veckorna har reformen fått uppmärksamhet (en snackis är en fråga som många pratar om).Det började med ett brev från Jokkmokks kommun. Brevet skickades till den nationella samordnaren för frivillig återvandring som heter Teresa Zetterblad. Vi tittar på brevet, några ord och diskuterar frågan. En samordnare är en person som ska hjälpa till att skapa samarbete. Flera kommuner, organisationer, enheter eller liknande ska samarbeta. Samordnarens jobb är att underlätta samarbetet.Teresa Zetterblad har kontaktat alla kommuner i Sverige. Hon erbjuder kommunerna hjälp att informera och underlätta återvandringen. Åter betyder alltså tillbaka. Invandring är att flytta till ett land. Återvandring är att flytta tillbaka. Roland Boman som ordförande i kommunstyrelsen i Jokkmokks kommun börjar sitt brev “Tack men Nej Tack”. Analys av brevetBrevets budskap kan sammanfattas så här:* Jokkmokks kommun vill inte dela upp människor i vi och de utifrån ursprung.* Jokkmokk vill inte “förvisa” människor som bidrar till Sverige.* Regeringens politik bygger inte på svenska värderingar.Här kan du läsa hela brevet. Vi kan börja med uttrycket “tack men nej tack”. Det kan på ytan låta som ett artigt sätt att säga nej. Här och i de flesta fall används det ironiskt eller sarkastiskt. Uttrycket understryker att man säger nej tack.Det som står längst upp är ett diarienummer (dnr). Ett diarie är ett system där kommunen sparar alla handlingar (brev, mejl, protokoll osv). Det gör att man kan hitta allt senare. Du kan kontakta en kommun och be om handlingar i en viss fråga. Det är en viktig del av demokratin att offentliga handlingar sparas och är tillgängliga.Första stycketEn förfrågan är ett mer formellt sätt att någon har frågat eller bett om något. Att bistå betyder att hjälpa till/assistera. Förvisa betyder att tvinga någon att lämna en plats. Frasen det finns mycket att säga om låter i sammanhanget kritiskt. Man förstår att brevet kommer kritisera flera punkter. Och att den som skriver har mer att säga än det som står i brevet.Att använda ordet förvisa är ett retoriskt drag från Boman. Han visar direkt hur han uppfattar förslaget om “frivillig” återvandring. Sedan skriver han att “Jokkmokk är VI, inte vi och dem”. Med det gör han klart hur han ser regeringens förslag. Han ser det som ett sätta att dela upp människor efter “bakgrund, födelseland eller hudfärg”.Att skriva att Jokkmokk och regeringen har olika människosyn är också ett ganska starkt påstående. Frågan handlar om moral, inte bara om ett visst politiskt förslag.Andra stycketLåt oss titta på “de krafter som driver regeringens politik mot våra medmänniskor”. Våra medmänniskor understryker tanken att alla i Jokkmokk är ett “vi”. Ordet mot betonar igen att förslaget ses som fientligt. Med de krafter pekar Boman generellt på främlingsfientliga idéer i politiken. Att föra betyder att styra/påverka. Den förda politiken är ett kortare sätt att säga den politik som regeringen för. Att säga att den förda politiken inte är svensk kopplar ihop förslaget med den nationalism som ligger bakom. De flesta tänker nog på Sverigedemokraterna men det är flera partier som pratar om svenskhet och svenska värderingar i dagens debatt. Här vänder Boman på argumentet och säger att det här politiska förslaget inte passar i Sverige.Tredje stycketHär fortsätter Boman skriva att regeringen har “ett osvenskt sätt att se på människor och dess värde” (extrauppgift: hitta grammatikfelet i meningen). Han fortsätter sen säga att regeringen inte förstår svenska värderingar, den svenska mentaliteten, den svenska arbetslinjen och den ursvenska folksjälens djup. Retoriskt kan man se detta som en överdrift (hyperbol). Boman vill göra tydligt att han inte håller med om att regeringens politik är nationalistisk eller gynnar Sverige.Särskilt frasen “den ursvenska folksjälens djup” ser jag som en ironisk överdrift. Jag har lite svårt att tro att Boman tror att en sådan finns (men vad vet jag). Ursvensk betyder alltså ursprungligt svensk från långt långt tillbaka. Begreppet folksjäl syftar på att det finns ett visst sätt att tänka, känna och se världen som är kopplat till det svenska folket. Både ursvensk och folksjälens djup låter som gammaldags nationalistiska tankar. Jag tror Boman skriver så av retoriska skäl, för att vända perspektivet upp och ner. Man kan sammanfatta det: “det är vi som är de riktiga nationalisterna och bryr oss om Sverige, inte ni som vill kasta ut folk”.Fjärde stycketAtt betacka sig är att säga nej tack till något man tycker är fel eller osmakligt. Det är faktiskt ett sätt att säga vi är för bra, fina, goda för att tacka ja till förslaget. Det är också underförstått ett sätt att säga att den som föreslår ska skämmas. Så tolkar jag ordet i alla fall (välkommen att komma med en annan tolkning).Efter det upprepar Boman tanken att förslaget är fientligt mot invandrare. Han kallar det anslag och hot. Anslag kan betyda “plan som går ut på att förstöra eller skada” (Svensk ordbok). Det är inte så vanligt men passar brevets lite högtidliga ton.KommentarDet är många kommuner som har tackat nej till den nationella samordnarens förfrågan om ett möte. En intressant sak är att flera kommuner har skrivit “vi följer Jokkmokk”. På sociala medier har “tack men nej tack” och “Jokkmokk” blivit symboler för motstånd mot en viss politik kring integration och invandring.Bomans brev har också fått kritik. Brevet upprepar människor som “arbetar och bidrar”. Även de som inte kan arbeta eller bidra har mänskliga rättigheter, menar kritikerna. En annan intressant kritik kommer Övertorneås kommunalråd. Klicka här för att lyssna.Tycker du detta är intressant kan du hitta många nyheter och kommentarer genom att googla. En intressant sak att fundera på här är hur regeringens politik krockar mot lokala politikers perspektiv. Det är något vi kan diskutera mer i kommentarerna.Jag önskar dig en fin söndag oavsett vart din vandring bär./Kalle This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit svenskamedkalle.substack.com

  --------  

  8:25

  --------

  8:25
• Kastad, släppt och yrvaken

  Jag kom att tänka på något jag läste i filosofin. Jag tror det var filosofen Heidegger. Det hade något med existentialism att göra i alla fall. Att existera är att vara, att finnas till. Existens är själva varandet som substantiv. Språket är konstigt. Du som läser existerar (tror jag). Det känns ganska lätt att förstå. Din existens å andra sidan, vad är det? Vi kan lätt göra ett substantiv. Men vad står substantivet för? Kan ditt tillstånd att finnas till betraktas som en grej?Inom existentialismen gör man det i alla fall. Existensen, speciellt människans, betraktas som ett objekt att studera. Hur är det att vara människa? Vad är speciellt för varandet, för existensen? Det är intressant att fundera på. Gör du det ibland?Om jag minns rätt skrev Heidegger om att människan är kastad in i verklighten. (Rätta mig om jag minns fel. ) Det låter ju lite konstigt. Vad kan menas med det? Jag tänker på det som omständigheter. Det finns en oändlig mängd omständigheter som påverkar oss. Vi kan inte känna till alla. Vi kan påverka en försvinnande liten del av dem.Det börjar med födseln (kanske). Jag föddes till exempel 1976. Då förlorade socialdemokraterna regeringsmakten efter 44 år, kalla kriget rådde mellan öst och väst och kärnkraften debatterades. Färg-TV:n hade precis kommit, det fanns bara två kanaler. Det fanns fasta telefoner och telefonkiosker, men inga mobiler och inga datorer. Det är bara några exempel. Saker har förändrats en del sen dess.När mina föräldrar bestämde sig för att skaffa barn visste jag inget om detta. Jag fick ingen förhandsinformation. Jag var inte med på något möte och diskuterade beslutet. Jag kunde inte tacka ja eller nej. I oktober samma år föddes jag bara. Välkommen till världen! Du vet ingenting om den men nu är det dags att börja leva. Så är det för oss alla. Och så tror jag att man lite mer konkret kan tolka att man kastas in i verkligheten. Tänk dig någon som kastas in på en scen. Plötsligt är personen bara där. Handlingen är i full gång. Scenografin är på plats. Publiken också. Det spelas någon musik. Medspelarna står där och diskuterar något. Det är bara att börja agera.(Jag var tvungen att kolla. Heidegger talade om kastadhet (också ett konstigt substantiv. Han kanske menade något djupare än jag lyckas förmedla. Men poängen här är att tänka fritt och lära sig nya ord)Jag tänker mig att varje ögonblick är som när vi föds. Vi kan tänka oss det i alla fall. Vi föds på nytt och på nytt. Vi kastas in på scenen. Vi släpps ner i verkligheten. Vi “beamas” ner av ett UFO på en ny okänd planet. Känner du dig också lite yrvaken ibland. Var är jag? Hur hamnade jag här?Tänk på det där med omständigheterna igen. De är oändliga. De förändras hela tiden. De påverkar oss utan att vi vet hur. Vi har liten makt över dem. Kanske märker vi det. Kanske märker vi det inte. Ibland förnimmer vi bara en subtil förändring i ljuset. Det blir svagare eller ändrar färg. Du hamnar i spotlighten ett ögonblick. Sedan blir det helt mörkt där du står. Det kan vara tydligt men ofta ytterst subtilt. Du har att förhålla dig till tusen och åter tusen saker som är nästan helt omärkliga.Vårt vara, vårt hem?Det här skulle man kunna säga kännetecknar vårt vara, vår existens. Det är ett försök att beskriva det i alla fall. Det går att hitta många bilder och liknelser. Har du varit med från början av året? Då minns du kanske att jag pratade om temat hemma och borta. Det går att applicera här också. Är vi hemma eller borta i tillvaron? Känner vi oss hemma eller som främmande? Vet vi var vi är eller har vi gått vilse?Det finns en fin dikt av Olof Lagerkrantz som börjar ungefär så här:Är Gud blott viss är han en väldig borggör dig ett hem i hjärtat av din sorgAtt beskriva människans existens har förstås ett teoretiskt intresse. Det kan vara en filosofisk övning. Men syftet är oftast mer allvarligt än så. Viss betyder säker. Men vårt liv präglas inte av visshet. Vi tvivlar och är osäkra. Vi kastas in i livet och känner oss osäkra, förvirrade, vilsna och desorienterade. Till och med sorgsna? Tanken på något helt, tydligt, hemtamt kan skapa en saknad, en känsla av att vi har förlorat något. Kan vi skapa oss ett hem i den saknaden, i den sorgen? Så skulle man kunna läsa Lagerkrantz förslag. Filosofiska funderingar om existensen försöker hjälpa oss att orientera oss, fast det inte finns någon karta, eller kanske många kartor eller kanske en karta som ritas om hela tiden… Hur skulle du beskriva det?Det finns en mer modern poet som heter Anna Hallberg. Jag lånade hennes näst sista diktsamling igår. Här ser du första dikten i boken:Dikten går att tolka på massa sätt. Vi kan kasta in den här, på textens tillfälliga scen. Allt rör sig (hela tiden). Det finns inget rum eller rummet är redan fullt. Det är motsägelsefullt. Det är i alla fall oklart om det finns någon plats för dig eller mig. Något som är stilla. Det låter som en fast punkt, ett hem kanske. De många mellanslagen, det vita avståndet, hur kan vi tolka det? Poeten letar efter stillhet. Men det blir bara vitt. Jag tror inte hon hittar något. Eller kanske till slut… kärlek och arbete.Det får mig att tänka på Sigmund Freud, han med psykoanalysen. Han sa något i stil med att en psykologiskt balanserad människa kan älska och arbeta. Bättre än så blir det inte, eller ja, det kan ju vara ganska bra.Hallberg letar efter något stilla men landar i kärlek och arbete. Det är båda processer som rör sig, som förändras, där vi ständigt kastas in i nya situationer, där vi ständigt går vilse igen och igen. Kanske är det så hemma vi blir, att följa med i de processerna, att fortsätta relatera och fortsätta arbeta.Jag hoppas i alla fall du landar mjukt på just den här söndagens scen och hittar några bra repliker även om du tappade ditt manus i fallet./Kalle This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit svenskamedkalle.substack.com

  --------  

  8:35

  --------

  8:35
• Att möta okända världar

  Jag träffade Seida som arbetar med investeringar. Hon arbetar med ett projekt som heter Destination Invest. Det är ett “investmentbolag”. Jag tror det är vanligare att säga investmentbolag än det helt svenska investeringsbolag. Ett investmentbolag i allmänhet samlar ihop pengar och investerar i andra företag. Just Destination Invest vill investera pengar i företag i utsatta områden i Göteborg. Det handlar om entreprenörer i områden som till exempel Bergsjön och Angered.Idén är att entreprenörer i de här områdena ofta saknar nödvändiga kontakter och nätverk. Därför kan det vara svårt att hitta investerare till sin idé, till sin startup eller till ett företag som vill expandera. Destination Invest vill bygga broar mellan investerare och de här företagen. Tanken är också att det kommer skapa positiva ringar på vattnet i områdena där företagen finns. Destination Invest ställer vissa krav på att företagen ska arbeta med social hållbarhet på olika sätt.Social hållbarhet är ett intressant begrepp i sig. Det kan vi undersöka närmare någon gång. Det handlar om saker som gör samhället mer stabilt, som bostadsfrågor och arbetsmarknad.FörutsättningarDet här fick mig att tänka på förutsättningar i allmänhet. Vi får alla med oss olika kunskaper och idéer från att vi är små och beroende på familj, vänner och omgivande kultur.Jag kan till exempel väldigt lite om företagande och investeringar. Det blir tydligt när jag pratar med en person som Seida. Jag har ingen i familjen eller vänner som driver företag. Eller jag hade inte när jag växte upp i alla fall. Det har inte varit en del av min värld. Jag har inte fått med mig något om att man kan göra det eller hur man gör det.En sak jag fick med mig hemifrån var allt som hade med kultur att göra. Lägenheten var full av böcker och skivor. Jag gick på bio, teater och konstutställningar med mina föräldrar. Det var något som värderades och jag fick med mig ett självförtroende kring konst och kultur. För någon annan kan det vara en okänd värld.Det är förstås aldrig försent att upptäcka nya världar och lära sig nya saker. En sak att fundera på är om det här kan påverka vår språkinlärning och anpassning till en ny kultur.Fler exempelI mataffären såg jag en pappa med sin son. Pappan hade arbetskläder och på ryggen stod det namnet på ett byggföretag. Man kan tänka sig att sonen hör pappan prata om sitt jobb. Förmodligen ser han pappan göra praktiska saker hemma. Kanske får han följa med pappa till jobbet ibland. Det är lätt att föreställa sig att sonen också kommer bli praktiskt lagd när han växer upp.Det är förstås inte säkert. Ibland vänder vi oss emot det våra föräldrar gör eller intresserar sig för. Ofta följer något med från föräldrarnas värld ändå.Har du familj eller vänner som pratar mycket om politik, smittar det lätt av sig. Du kanske inte utvecklar samma politiska åsikter. Men chansen är stor att du får med dig ett intresse och ett självförtroende kring sådana diskussioner.Om du befinner dig i kretsar där många reser. Ja då är det lätt att tänka sig att du också väljer att lägga resurser på resor. Det handlar om en värdering som vi kan plocka upp. Vi lär oss av andra vad vi tycker är viktigt. Det finns också ett nätverk av människor som kan ge dig tips och råd. Du kan få idéer och stöd om sådant du är osäker på.Vi är tillbaka till det där med nätverken och företagen som Seida vill hjälpa. Ett bra nätverk kan bidra med olika saker. Det kan handla om kunskaper om hur man hittar investerare, pitchar sin idé, skriver kontrakt, kommunicerar över kulturgränser osv. Bara för att du är expert på teknik eller programmering och kan utveckla smarta produkter, betyder inte det att du är bra på att prata med folk som har kapital och vill investera.Kan detta påverka vår språkinlärning?Jag tror att våra förutsättningar och vårt sociala och kulturella arv kan påverka på många sätt. Det mest uppenbara är tidigare vana av att lära sig språk. Om du kommer från en familj där båda föräldrarna är språkprofessorer lär det underlätta. Om du å andra sidan aldrig studerat ett främmande språk och ingen du känner heller, då lär det bli en större utmaning för dig.Samma är det med din skolbakgrund. Den som har studerat mycket har förmodligen lättare att klara sfi till exempel. För den som aldrig har gått i skolan innan är det svårare och en större omställning.Vi kan också tänka oss att kulturell likhet och olikhet spelar in. Språket speglar värderingar och världsbild hos den kultur där det talas. Liknar din kultur den svenska kommer vissa saker vara lätta att känna igen. Är det stor skillnad kan även språket bli svårare att förstå och lära känna. Den värld som språket speglar kan kännas främmande. Lite som att den ekonomiska världen med alla sina speciella ord känns främmande för mig.En annan missmatch kan uppstå om din gamla karriär i hemlandet och dina karriärmöjligheter i Sverige inte passar ihop. En social identitet som universitetslärare kanske inte passar lika bra ihop med taxibranschen eller ett lagerjobb för att ta ett exempel. Vanligt är ju att man får söka enklare jobb när man etablerar sig i ett nytt land. Skillnaden i språkkulturer kan inverka på ens motivation att lära sig språket.BrobyggareLivet är fullt av situationer där vi ska förstå nya sammanhang och världar. Då kan det vara fantastiskt med guider och brobyggare som Seida. Någon som kommer in och förklarar, visar och introducerar en till nya människor. Sådana kan vi vara för varandra på olika sätt.Har du erfarenhet av att ha fått sådan hjälp i någon situation? Har du själv varit den som guidat någon annan? Berätta!TipsDen här filmen vill jag se. Teater är den nya hiphopen handlar om hur Sharmarke utmanar sig själv och erövrar teaterns värld.Jag har skrivit om social inlärningsteori tidigare. Mitt tips är den här texten.Med det får jag önska dig en modigt sammanhangsöverskridande, ja rentav förutsättningstranscenderande söndag./Kalle This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit svenskamedkalle.substack.com

  --------  

  7:17

  --------

  7:17
• Himla fin musik

  Slowgold är artistnamnet för Amanda Werne och ibland för hela hennes band. Hon sjunger på svenska och gör fantastiskt fin musik, tycker jag. Rykande färsk (=helt ny) är skivan Lugna. Tidigare har hon/bandet släppt skivorna Slowgold, Stjärnfall, Glömska, Drömmar, Mörkare, Aska och Kärlek. Det finns många vackra texter att njuta av här.Så här gör vi idag. För varje låt på nya skivan väljer jag minst ett ord/uttryck. Du får en fras eller mening från texten. Jag förklarar och reflekterar över ordet/uttrycket. Lyssna på låten om du vill få hela sammanhanget. Fråga gärna om du hittar fler intressanta saker att diskutera. Då kör vi!Flyga bortJag försökte väl återskapa en ärlig stund med dig…Att återskapa något är att skapa något igen. Att göra något på nytt som fanns innan. Det ligger nära att laga/reparera något. Det kan vara att konkret bygga något en gång till. Det kan också handla om en känsla eller situation. I Amandas text verkar relationen ha varit ärlig förut och nu försöker hon skapa ärlighet igen.Forfarande kallJag är ju dubbelvikt…Att vara dubbelvikt är att vara vikt på mitten. Ett papper kan vara dubbelvikt. När en människa är dubbelvikt böjer hon sig långt fram. Hon kan ha ont i magen. Hon kan skratta jättemycket. Det kan handla om en ångest som får människan att vika ihop sig. I låten handlar det om en spänd och ångestfylld känsla.Lyssna på gitarren i låten. Det påminner jättemycket om TV-serien Twin Peaks om du hört musiken.LugnaDet här är titellåten, alltså den låt som har samma namn som hela skivan.Nya utsikter stundar…När något stundar är det på väg. Det kommer. Vi kan förvänta oss att det händer. Något är på gång.. Det är nära förestående. Svensk ordbok säger att det brukar handla om en viktig händelse. I låten handlar det om att de kommer få se nya saker snart. Jag tolkar det positivt. Något bra är nära.Ömtåliga vägEn ömtålig väg är en vacker bild. Att något är ömtåligt betyder att det lätt går sönder. Man måste vara försiktig med det. Hur är en väg som är ömtålig? Vart leder den? Man måste gå försiktigt på den!Låt oss gå igenom där…Att säga “låt oss” är en uppmaning till flera. Jag kan till exempel säga “låt oss träna svenska” och då menar jag att vi alla ska träna svenska tillsammans. Testa att säga det till en grupp. Låt oss börja mötet. Låt oss gå hem. Låt oss ta en kafferast. Det låter oftast mjukt, inte så befallande. (För länge sedan kunde prästen säga “låtom oss bedja” på gammaldags svenska.)Drömmen om kärlekVem drömmer inte om kärlek? Tänker på Gustaf Fröding: “den dröm som aldrig besannats / som dröm var den vacker att få”. Kolla gärna om jag citerade rätt.Amanda sjunger ville säga nåt, försökt finna ord…Man kan också hitta ord. Finna ord låter lite finare. Det betyder samma sak. Ibland är det svårt att hitta/finna ord. Det är svårt att uttrycka det man tänker och känner. Om något gör dig chockerad eller upprörd kan du säga “jag finner inte ord för … hur fruktansvärt det här är (till exempel).Mot horisontenDet här är en instrumentallåt. Det finns alltså ingen text. Titeln får mig att tänka på segling. När man seglar ut från stranden mot horisonten. Man kan förstås inte nå horisonten. Men man kan färdas mot den. Det ger en känsla av nya äventyr och en resa mot nya mål. En förändring stundar.Huvet i ett molnAtt gå med huvudet i molnen brukar betyda att man inte har kontakt med verkligheten. Man är inte realistisk. Att gå på moln är att vara lycklig. Att ha huvet i ett moln är inte ett fast uttryck. Min tolkning av låten är att det handlar om en positiv och optimistisk inställning. Det kanske är bättre att vara positiv än allt för realistisk?Nästa sekund har företagsamhet…Att vara företagsam är att vara aktiv och ta initiativ. Företagsamhet är egenskapen i allmänhet. Människor behöver företagsamhet för att skapa och förändra saker. Du som aktivt lär dig svenska är företagsam. Bra jobbat!Längtar utHuvet i sanden…betyder att man förnekar negativa saker. Uttrycket kommer troligen från myten att strutsar stoppar huvudet i sanden. Det gör de inte. Men om någon stoppar huvudet i sanden ser man ingenting. Man slipper till exempel se risker och faror. Man låtsas som att det jobbiga inte finns. I den här texten verkar personen längta ut/bort från en jobbig situation. Det är den hon vill förneka kanske. Lyssna på låten!Låt världen gå under…Där har vi det där låt igen. Här är det mer som en bön till något. Man säger “jag hoppas att det blir så”. Personen längtar verkligen ut här. Det är bättre att världen försvinner än att det jobbiga fortsätter. Att något går under betyder utplånande, total destruktion, apokalyps…Härifrånönskar det bestårHär har vi motsatsen. Består betyder att något finns kvar och fortsätter vara på samma sätt. Texterna svänger mellan hopp och förtvivlan. En dag som idagVi föds, vi dör och däremellan räcka till …Att räcka till betyder att klara av det man känner att man måste göra. En förälder behöver till exempel ta hand om sina barn. Det kan vara svårt att räcka till. Energin räcker inte för alla behov. Samma sak kan en chef med många anställda känna. Känslan att inte räcka till kan vara väldigt stressande. Man känner att man har ett ansvar gentemot andra människor men resurserna tar slut. Då får man dåligt samvete. Känslor av skuld och skam är förknippat med känslan att inte räcka till. 'Motsatsen (nästan) är att duga som man är. Man är okej. Man räcker till. Jag kommer att tänka på Bob Hanssons bok Här ligger jag och duger. Den går säkert att låna på biblioteket.Jag väntar än, sjunger Amanda också på skivans sista låt. Än betyder här fortfarande. Hon väntar fortfarande. Hon har inte slutat. Och väntar hon så hoppas hon fortfarande. Skivan avslutas någonstans mellan hopp och förtvivlan. Så är väl livet ofta för många av oss. Vi vet inte hur nästa sekund ska bli. Vi vet inte hur det ska sluta.Himla fin musik som sagt. Lyssna och tipsa en kompis! Hjälp en go Göteborgsartist att få mer streams ;-).***Vill du läsa fler texter av mig behöver du inte vänta så länge, bara till nästa söndag. Eller så kollar du på gamla texter på svenskamedkalle.substack.com. Det finns ett gäng!Med det önskar jag dig en lugn och samtidigt företagsam söndag!/Kalle This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit svenskamedkalle.substack.com

  --------  

  9:32

  --------

  9:32
• Kontorsjobb, stillasittande och ergonomi

  Jag har ju ett kontorsjobb numera. Jag jobbar på Göteborgs kommun. En sak som utmärker jobbet är hur stillasittande det är (man sitter stilla, utan att röra sig). Det blir många timmar framför datorn. Det blir många flikar i webbläsaren. I den stillsamma kontorsmiljön borde vi väl kunna hitta några intressanta ord och uttryck?Vi kan börja med det roliga uttrycket sittfläsk. Fläsk kan betyda 1) griskött eller 2) fett. Sittfläsk har två betydelser när jag googlar. Den första är mer bokstavlig: den fetma man utvecklar av att sitta mycket. Den betydelsen har jag aldrig stött på innan. Den andra betydelsen handlar om att kunna sitta länge. Det är uthålligheten att jobba sittande, till exempel när man studerar eller på ett kontorsjobb. Då brukar man säga “ha bra sittfläsk”.Jag hade bra sittfläsk på universitetet. Då kunde jag sitta många timmar och läsa. Nu blir jag faktiskt rastlös av att sitta länge. Jag behöver ta små promenader eller variera mig på något sätt. Hur funkar du? Det är inte speciellt hälsosamt att sitta mycket. Därför är alla skrivbord på mitt jobb höjbara och sänkbara. Man kan säga höj- och sänkbara. Höja = göra högre, sänka = göra lägre. Suffixet -bara betyder att något går, att det är möjligt, att man kan göra det. Borden går alltså att höja och sänka. Jag tror att det finns två fördelar med att stå. Dels ökar förbränningen när man står. Man förbränner alltså mer kalorier och utvecklar inte lika mycket sittfläsk (i den första betydelsen). Sen är det bättre för ryggen att växla mellan att stå och sitta. Att sitta i samma ställning lång tid kan leda till spänningar, värk och smärta. Å andra sidan är det ansträngande att stå för länge.ErgonomiLäran om att sitta, stå och arbeta på ett bra sätt för kroppen kallas ergonomi. En expert på ergonomi kallas ergonom. Det uttalas ergonomiiii och ergonååååm. Jag hörde en ergonom säga att den bästa ställningen är nästa. Han menade att det är bra att byta sitt- och ståställning ofta. Kroppen mår bra av variation. Problem uppstår ofta när vi jobbar i samma ställning under lång tid eller upprepar samma rörelse många gånger.På ett kontorsjobb kan problem uppstå med händer och armar. Många jobbar många timmar med tangentbord och mus eller pekplatta. Det kan bli slitsamt för fingrar, händer och leder i armarna. Då kan man behöva olika hjälpmedel. Det jag har sett på kontoret är att vissa har speciella tangentbord. Vissa har en egen mus eller andra alternativ för pekverktyg. Några har också speciella pallar eller stolar. De flesta klarar sig med det som finns dockEtt vanligt och välkänt problem är musarm. Jag kan inte beskriva den medicinska bakgrunden. Orsaken är upprepade mikrorörelser (små rörelser). Symptomen är pirrningar, domningar och smärta i handleden och upp i armbågen. Har du haft sådana problem någon gång? Det kan bli ganska allvarligt så det är viktigt att söka hjälp om man börjar få problem.TerminalglasögonEtt annat vanligt hjälpmedel är glasögon anpassade för arbete framför datorskärm. De kallas för terminalglasögon. Jag tror det var vanligare förr att tala om en dataterminal, alltså en dator eller en station för att jobba med en dator. Ordet måste komma från det.Normalt får du synundersökning och glasögon betalda av arbetsgivaren. Jag tror det är standard för kontorsjobb med kollektivavtal. Problem med synen när du jobbar mycket framför skärm kan förstås leda till olika problem som trötthet och huvudvärk.FriskvårdsbidragDet generella temat här är arbetsmiljö och hälsa. Arbetsgivaren har ett egentintresse i att de anställda ska vara friska och kunna jobba utan smärta. Dessutom finns det massa lagar de måste följa. Det kanske vi kan prata om en annan gång. Men det verkar rätt självklart att arbetsgivaren själv tjänar på att de anställda mår bra på jobbet.Därför är det också vanligt med friskvårdsbidrag. Det är en summa pengar som en anställd får lägga på träning eller något annat hälsofrämjande. Det typiska är att man får bidrag till ett gymkort. Det kan också vara någon annan form av träning eller ett betalt program på en app till exempel. Många distraktionerEn stor utmaning med kontorsjobb är alla distraktioner. Det är möten om olika ämnen. Man får mejl om olika frågor. Man får meddelanden i jobbchatten och på mobilen. Det är många olika typer av uppgifter som ska lösas. Det är vanligt att man har många dokument och flikar i webbläsaren öppna. Det är lätt att hoppa mellan olika uppgifter och svårt att fokusera. Jag tror att många blir trötta av det här eller ibland arbetar på ineffektiva sätt för att det är svårt att prioritera och koncentrera sig på en sak i taget. Kontorsjobb kan innebära en speciell blandning av mental stress och fysisk inaktivitet som knappast är speciellt hälsosam.***Så för att runda av. Jobbar du på kontor eller har du gjort det? Är det en arbetsmiljö du trivs med? Vad är dina bästa knep för att få en så bra arbetsmiljö som möjligt? Ta fem minuter och beskriv din arbetsmiljö som en skrivövning. Om du vill kan du dela den här.Med det önskar jag dig en varierad och ergonomiska söndag!/Kalle This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit svenskamedkalle.substack.com

  --------  

  6:56

  --------

  6:56

Fler podcasts i Utbildning

Trendiga poddar i Utbildning

Om Svenska med Kalles Podcast