Gräva ner, bränna upp eller lägga ut till fåglar att äta. Sätten att hantera de döda är många och varierar i tid och rum. Men de har alla samma viktiga funktioner: att vägleda oss i hur vi ska hantera den döda kroppen och att ge oss utrymme att sörja, för att kunna återvända till vardagen.
I detta avsnitt möter vi arkeologen Liv Nilsson Stutz, som berättar om dödsritualernas betydelse och deras utveckling ända från människans ursprung, via stenålder, bronsålder och järnålder, fram till idag. Vi pratar även om intressanta både äldre och nutida ritualer som open caskets, mumifiering, begravningsstrippor och himmelsbegravningar.
Avsnittets längd: 49 min.
--------
49:30
--------
49:30
Lönsamt skogsbruk utan kalhyggen
Ingen vill ha ett kalhygge in på knuten. Men det går att behålla en levande skog och samtidigt bedriva lönsamt skogsbruk. Det menar vår gäst Nils Fagerberg. Han forskar om så kallat hyggesfritt skogsbruk, där marken alltid är trädbevuxen.
Fördelarna är flera: ökad biologisk mångfald, bättre kolinlagring och ett mer attraktivt landskap. Och det går att få ekonomi i det. Nils har utvecklat en modell som hjälper skogsägare att välja rätt träd att avverka, genom att identifiera vilka som ger störst lönsamhet. Han beskriver sitt arbete, berättar om hur vi historiskt avverkat skog i Sverige och ger tips till den som funderar på hyggesfritt skogsbruk.
Avsnittets längd: 39 min.
--------
39:00
--------
39:00
Konspirationsteorier – felaktiga förklaringar som skapar mening
När stora händelser och kriser inträffar är det vanligt att konspirationsteorier börjar spridas, vissa mer osannolika än andra. Vad är det egentligen som lockar människor att tro på sådana förklaringar?
Vi möter idéhistorikern Andreas Önnerfors som forskar om detta ämne. Han berättar om de viktigaste ingredienserna i en konspirationsteori, om deras attraktion och om deras historia. Vi tar upp klassiska teorier om bland annat månlandningen, Estoniakatastrofen och franska revolutionen, men även modernare varianter om Coronapandemin, klimatförnekelse och stulna barn. Andreas ger också råd om hur man ska bemöta en person som tror på konspirationsteorier.
Avsnittets längd: 50 min.
--------
49:50
--------
49:50
Ätstörningar och energibrist hos idrottare – så vänder vi trenden
Studier visar att många idrottare har ätstörningar eller får inte i sig nog med energi. Det kan leda till exempelvis sämre muskeluppbyggnad, utebliven mens, låga testosteronnivåer, benskörhet och skador.
I detta avsnitt möter vi Anna Melin, professor i idrottsvetenskap och expert på frågor om energibrist och träning. Hon berättar om orsakerna till att idrottare äter för lite, hur det påverkar kroppen och hur vi kan vända trenden, med exempelvis mer kunskap om idrottsnutrition. Anna ger råd till tränare, idrottsutövare och föräldrar om hur vi skapar en bra träningsmiljö och vilka tecken på ätstörningar man ska vara vaksam på.
Avsnittets längd: 28 min.
--------
28:14
--------
28:14
Syskonvåld – mer än bara bråk
Vid syskonvåld saknas den ömsesidighet som finns i vanliga bråk mellan syskon. Istället är det ena syskonet som ensidigt och systematiskt utövar våld mot det andra. Vi möter sociologen Veronika Burcar Alm, som forskar om våld i syskonrelationer. Hon berättar om vilken typ av våld det handlar om, hur de utsatta bemöts, vilka konsekvenser det kan ge, och om den ”terrorkänsla” som flera utsatta beskriver. Veronika ger också råd till föräldrar och socialtjänst om hur man kan upptäcka och förhålla sig till syskonvåld.
Avsnittets längd: 35 min.
Välkommen till Forskarprat! (tidigare ”Snillen stimulerar”) Här möter du Linnéuniversitetets forskare som delar med sig av sina kunskaper. På med hörlurarna och klicka dig vidare!
![Podcast Cosmosis [Formerly The UFO Rabbit Hole]](https://www.radio.se/podcast-images/175/the-ufo-rabbit-hole-podcast.jpeg?version=1f2b23f02d1f5bfc0ff824ee0bb6758f)
Sverige