Forskarpodden – en podd från Uppsala universitet

Ett djurs maximala livslängd finns programmerat i dess arvsmassa, som en anpassning till artens livsvillkor. Evolutionen pågår ständigt och om förutsättningarna förändras kan i stället genvarianter som ger ett längre eller ett kortare liv gynnas. Men evolutionen är inte alltid fördelaktig för alla. Ute i naturen finns gott om på gener som är dåliga, eller till och med skadliga, för antingen hanar eller för honor. Hur kommer det sig? Möt Göran Arnqvist, professor i zooekologi, som forskar om detta.

Det talas mycket om den ökande psykisk ohälsan bland unga i samhällsdebatten, men vad handlar det om egentligen? Forskarna vill reda ut begreppen och ta reda på vilka insatser som behövs. Möt Pernilla Åsenlöf, professor i fysioterapi, som leder det tvärvetenskapliga projektet UPIC – Ungas Psykiska Hälsa i Centrum.

När det gäller valdeltagande i Sverige har klyftan mellan inrikes och utrikesfödda ökat. Det är färre utrikesfödda som röstar idag än för 30–40 år sedan. Varför är det så? Forskning visar att ålder vid invandring spelar in men grannskapet där man bor har också stor betydelse. Det berättar Henrik Andersson, forskare i nationalekonomi.

Mikroskopiskt små partiklar i luften kan utgöra ett hot mot vår hälsa. Personer som dagligen i sina arbeten andas in partiklar, till exempel svetsare, har en förhöjd risk att drabbas av lungsjukdomar och cancer. Forskaren Hanna Karlsson berättar om hur hon som forskare är med och utvecklar säkrare arbetsmiljöer med renare luft. Hon hoppas också att hennes kunskap om hur lungorna tar upp nanopartiklar ska komma till nytta när nya läkemedel utvecklas.

I våra kroppar pågår ett krig mellan våra egna goda bakterier och bakterier som kan göra oss sjuka. Och de kommunicerar med varandra genom att utsöndra molekyler. Nu har forskarna upptäckt att de här till synes enkla mikroorganismerna också använder sitt giftvapen för att skicka krypterade meddelanden till sina allra närmaste. Hör Sanna Koskiniemi berätta om vad bakterierna säger till varandra och hur kunskapen om det på sikt skulle kunna bidra till minskad antibiotikaanvändning.