Varje år slängs mängder av mat över hela världen. I Sverige blir till exempel åtta procent av all nötköttsproduktion aldrig någon mat. Ungefär var tredje morot når aldrig fram till konsumenterna. En stor del sorteras bort vid packerier, enbart för att de inte har rätt form. Att producera mat innebär en stor påfrestning för klimatet. Utsläppen från produktion och distribution av livsmedel står för mellan åtta och tio procent av alla växthusgasutsläpp i världen, mer än dubbelt så mycket som utsläppen från världens alla flyg. Samtidigt kostar svinnet stora pengar.FN har ett globalt hållbarhetsmål att halvera matsvinnet till år 2030.Regeringen har ambitionen att få ner livsmedelsavfallet med en femtedel mellan åren 2020 och 2025. Och idéerna för det är många. För hushållen kan det handla om att ändra temperaturen i sitt kylskåp och för livsmedelsproducenterna att tillverka nya matprodukter av vad som annars bara skulle slängas.Klotets reporter Anna-Karin Ivarsson dyker ner i hushållssoporna, träffar experterna och åker till skolorna för att söka svaren på hur matsvinnet ska kunna minska. Medverkande:Magnus Karlsson, Håkan Ask, miljöarbetare och Björn Larsson, vd, företaget Eco Retur i HelsingborgKarin Fritz, matsvinnsexpert LivsmedelsverketJohan Rockström, professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet, Stockholm Resilience Centre och chef för PotsdaminstitutetJonas Rudenstam, Rudenstams bär och frukt i JönköpingKarin Lindow, matsvinnsexpert JordbruksverketTed Annerkull, kökschef Rosendalsgymnasiet, Uppsala KommunMattias Eriksson, docent i teknologi på Sveriges Lantbruksuniversitet, institutionen för energi och teknikPradeep Holmqvist, butikschef Matmissionen i HelsingborgSkriv till oss! [email protected] Ivarsson - reporterNiklas Zachrisson - programledareAnders Wennersten - producent

Läckage av PFAS-kemikalier i grundvattnet i Blekinge kan vara den värsta giftskandalen i svensk historia. 5 000 Kallingebor blev förgiftade av dricksvattnet som under decennier förorenats av Försvarsmaktens brandsläckningsskum. Klotet berättar om deras kamp mot sjukdomar som cancer och mot myndigheter för upprättelse inför att frågan om skadestånd ska avgöras i Högsta domstolen. Det blir ett domslut som kan få stora konsekvenser för rättspraxis kring vad som är att betrakta som en personskada. Ett program av Daniel Värjö.Medverkande:Mattias Öberg - toxikolog KIHerman Afzelius - ordförande PFAS föreningen, KallingeMartin Johansson - ledamot PFAS föreningen, KallingeLollo Karlsson - ledamot PFAS föreningen, KallingeEva Lindell-Frantz - lektor vid Juridiska Institutionen på Lunds universitetDaniel Värjö - reporterNiklas Zachrisson - programledareAnders Wennersten - producent

Den gröna omställningen kommer kräva att energi går att lagra på ett enkelt sätt när exempelvis sol och vindkraft inte ger tillräckligt. Vatten och pumpkraft blir då en möjlig räddare i nöden! Vattenkraftverk kan byggas om så att vatten, efter att det gått igenom turbiner, pumpas tillbaka till en högre nivå för att därigenom gång på gång kunna ge ny energi. Tekniken har använts tidigare men ser nu ut att kunna få en renässans. Motsvarande princip kan användas genom att vatten får falla fritt genom en turbin mellan en sjö och intilliggande nedlagda gruvhål.Medverkande:Anders Jonsson - vd Sundsvall EnergiIngrid Esbjörnsson - VattenfallPer-Erik Persson - VattenfallHåkan Johansson - markägare NorbergThomas Johansson - vd gruvlagringsbolaget Mine StorageAnna Wolf - doktor i energisystem, vice vd Power CircleNiklas Zachrisson - programledareAnna-Karin Ivarsson - reporterChrister Sunesson - reporterAnders Wennersten - producent

Mindre av nybyggnad och istället mer av att utveckla befintliga hus och att bo mindre. Det är några tankar från boendeforskarna för att minska klimatavtrycket från våra bostäder. Det handlar om att i större utsträckning till exempel försöka återanvända kök som rivs ut för att ersättas av nya.Klotets Lasse Edfast besöker i Stockholm ett av Europas största stadsutvecklingsprojekt, talar med bostadsforskare i Göteborg och med EU-sakkunniga i Bryssel i sökandet efter svar på hur våra bostäder ska bli bättre rustade för att möta framtidens krav.Medverkande:Pernilla Hagbert -forskare i hållbar omställning vid inst. för samhällsplanering vid KTHKaj Granath - arkitekt och gästforskare på Chalmers i GöteborgPaula Femenias - professor vid Chalmers, forskar om hållbart boendeStefan Moser - enhetschef för avd B3 på Generaldirektoratet för energi i BrysselPau Garcia - byggnadsspecialist B3Tim McPhie - talesperson för EU:s kommissionär för klimat och energiSofia och Joy - kollektivboendeLasse Edfast - reporterNiklas Zachrisson - programledareAnders Wennersten- producent

Över hela världen har nya väderrekord slagits. Med 52 gradig hetta i Kina, högsta uppmätta julitemperaturen någonsin globalt och skogsbränder, dubbelt så omfattande som det tidigare rekordet. Vilka samband som går att se mellan enskilda händelser som dessa och människans utsläpp av koldioxid, det är något den relativt nya attributionsforskningen försöker besvara.Hör samtal om hur långt forskningen inom området kommit idag och teorier om hur resultatet av studierna bäst kommuniceras till allmänheten.Niklas Zachrisson – programledareAnders Wennersten - producentMedverkande:Lotten Collin –programledare för Konflikt Sveriges RadioMarie- Louise Kristola - klimatkorrespondent Sveriges RadioMaria Wolrath-Söderberg –forskare i klimatretorik vid Södertörns högskolaGabriele Messori - attributionsforskare. Professor i meteorologi vid Uppsala Universitet.Clair Barnes – forskare brittiska Grantham-institutet