Vetenskap och hälsa

Många blir rädda för att röra på sig och träna efter ett hjärtstopp eller en infarkt. Men Vetenskap och hälsa träffar Katarina Heimburg, fysioterapeut och forskare vid Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet som menar att stillasittande i de allra flesta diagnoser är mycket farligare. Hon förklarar varför man ska träna på för att få hjärtat att slå. - och inte vara rädd för at ta i. Jenny Loftrup intervjuar.

Det går åt ungefär 350 000 blodpåsar per år i den svenska sjukvården. Blod som måste matchas så att givarens blod passar mottagaren. För om det blir fel kan det bli livsfarligt.
För de allra flesta räcker det ta hänsyn till AB0 och Rh-systemet men för några få procent av världens befolkning kan det vara svårt att hitta en blodgivare som passar. Och tvärtom – i riktigt akuta situationer får man använda så kallat akutblod, alltså blodgrupp 0, Rh-negativ. Men det är ofta en bristvara. Så tänk om man kunde tillverka ett universalblod på labbet?
Det och mycket annat ska vi prata om med Martin L Olsson, professor i transfusionsmedicin vid Lunds universitet och överläkare vid Labmedicin och Skånes universitetssjukhus.

Närmare 70 procent av alla människor utsätts någon gång under sin livstid för en traumatisk händelse som skulle kunna utlösa PTSD, posttraumatiskt stressyndrom. Men det är bara en liten andel som får PTSD. Hur kan det komma sig? Finns det riskfaktorer som gör vissa mer sårbara och tvärtom finns det faktorer som skyddar?
Detta och mycket annat diskuterar vi med Åsa Hammar, professor vid Lunds universitet och specialist i klinisk neuropsykologi vid psykiatrin och Skånes universitetssjukhus.

Sjukdomen är sällsynt men dödlig och idag finns varken bot eller behandling som kan bromsa den. Den som bär på sjukdomsgenen drabbas ofta mitt i livet. Men mitt i det mörka finns ändå hopp. För trots att sjukdomen är ovanlig så pågår en hel del forskning som genererar intressanta resultat, något som är en förutsättning för att vi ska kunna utveckla effektiva behandlingar.

Vi intervjuar Åsa Petersén, professor i neurovetenskap vid Lunds universitet och överläkare i psykiatri på Huntingtoncentrum vid Skånes universitetssjukhus i Lund. Vi får också höra Tess som bär på genen för Huntingstonssjukdom. Intervjuar gör Eva Bartonek.

Pigg, frisk och stark är målet - inte bara smalare. Det allra bästa är att ta tag i övervikten så tidigt som möjligt. I barndomen finns bäst chanser både att bli av med extrakilona för gott och slippa depression och ätstörningar längre fram. För med övervikt följer ofta ett sämre psykiskt mående, som i en av Kajsa Järvholms studier har visat sig inte bli bättre, trots magsäcksoperation och ett lättare jag. Och alla barn och unga har rätt att få stöd - både med vikten och sitt psykiska mående. Kajsa Järvholm är psykolog vid obesitasmottagning för barn och forskare vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus.