Skogen & Människan

Klimatet blir varmare och torrare och det är en utmaning för träden och skogen. De trädarter vi känner som typiska svenska kan i framtiden ersättas med andra mer torktåliga.

I det här avsnittet besöker Daniel Stjärna en tortyrkammare för träd på Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap i Alnarp.
Forskaren Leonie Schönbeck studerar hur mycket torka olika trädarter tål. Hon vill se vad som händer med träden i dödsögonblicket, när de törstar ihjäl. Hon känner sig lite elak säger hon, men det är i ett gott syfte: För att vi ska se vad träden kommer att utsättas för i framtidens klimat om sisådär 50 till 100 år.

"Jag skulle säga att fram till ganska nyligen så har påverkan varit ganska begränsad, men att vi börjar se effekterna av torkan de sista åren", säger Per-Ola Hedwall, universitetslektor och docent på SLU som jobbar på Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap i Alnarp. Han leder ett projekt där forskarna testar nya kandidater till framtidens torrare och varmare skogar. De ska plantera trädarterna bok, skogsek, bergek, skogslönn, skogslind och fågelbär, tysklönn och tyskoxel från norr till söder för att se hur de klarar de nya klimatutmaningarna.

Programledare är Daniel Stjärna, kommunikatör på SLU. Producent Stina Näslund, tekniker Astrid Ankarcrona. Podden görs i samarbete med Produktionsbolaget filt. Musiken har producerats av Viktor Bergdahl och Aladdin Björstadius.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ön ligger mitt i älven i centrala Umeå. Här planeras för höghus och en ny stadsdel som liknar Manhattan i New York. Men en utrotningshotad fågel har satt stopp för planerna.

När fågelskådaren Christer Olsson inventerade ön hörde han ett ovanligt trummande ljud. En vitryggig hackspett hade slagit sig ner på ön.
Det finns bara femtio stycken av den här arten kvar i Sverige och den skyddas av lagen på flera olika nivåer. Kommunpolitikern Mikael Berglund hoppas att planerna på den nya stadsdelen ändå ska bli av. Kommunen har satsat pengar på att ge fågeln nya, bättre miljöer att leva i och hoppas få fågeln att flytta på sig.

I det här avsnittet av Skogen och Människan åker Daniel Stjärna ut till Ön för att ta reda på om det går att rädda både fågeln och bygget. Naturvårdaren och SLU-forskaren Marlene Olsson vill försöka ena de två världarna, en växande innerstad och en hotad fågel som ska leva sida vid sida. I reservatet Stora Tuvan visar restaureringsforskaren Albin Larsson Ekström hur man kan bygga en perfekt skog för att den sällsynta arten ska trivas. Här ligger döda träd huller om buller med olika lövträd och vattendrag. Och hittills har ett par vitryggiga hackspettar setts häcka här.

Programledare är Daniel Stjärna, kommunikatör på SLU. Producent Stina Näslund, tekniker Astrid Ankarcrona. Podden görs i samarbete med Produktionsbolaget Filt. Musiken har producerats av Viktor Bergdahl och Aladdin Björstadius.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Att tänka cirkulärt, hållbart, återbruka och återvinna är trender som sveper genom samhället. Men gäller det även vår syn på skogens resurser? Tonvis med trävaror och möbler slängs varje dag och bränns upp i våra värmeverk, samtidigt som vi köper nya. Hur ser ett verkligt hållbart byggande ut? Och hur kan framtidens forskning ge vårt trä ett längre liv? Vi följer med hem till snickaren Anton Björklund som tagit återbruk till en helt ny nivå. Elias Ögren Nätfalk vid Gimonäs återvinningscentral avslöjar en extrem effekt av pandemins hemmabyggboom, och vi träffar SLU-forskaren Stergios Adamopoulos som utvecklar helt nya byggmaterial i hopp om att revolutionera träindustrin. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Bävern har en stökig historia, och en konfliktfylld nutid. För samtidigt som vår största gnagare skapar livsmiljöer som ingen annan kan den förstöra vägar, erodera järnvägens banvallar och ödelägga skog. Har den en plats i dagens och framtidens skog? Doktoranden Lovisa Hökby berättar om bäverns historia och nutid. Mattias Sundqvist på länsstyrelsen fick oväntad hjälp med en restaurering och forskaren Frauke Ecke visar vad blir kvar när bävern flyttar ut.

Programledare är Daniel Stjärna. Podden görs i samarbete med produktionsbolaget Munck.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Svamparnas mikroskopiska rike har länge varit en stängd dörr för oss, men nu har forskarna utvecklat en nyckel som tar oss in. Med DNA-teknikens hjälp vänds jakten på nya arter upp-och-ner. Följ med forskaren Mari Jönsson som kartlägger sällsynta arter i ett unikt skogsförsök utanför Gällivare. Anders Dahlberg, professor i mykologi förklarar hur okända arter kan hittas med hjälp av eDNA och Elisabet Ottosson på Artdatabanken berättar om paradigmskiftet i artjakten som utmanar "fruktkroppsgänget". Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.