Naturmorgon

I Studsvik kläcks ägg på ett helt nytt fisklaboratorium och de små torskarna släpps nu ut i havet. Och den sydliga kärrsnäppans ungar föds upp i hägn på Öland. Men räcker hjälpen till?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Torsken har det kämpigt i Östersjön. Ett omfattande fiske och allt större syrefria områden gör att det blir svårt att hitta den salthalt och temperatur som torskäggen behöver för att befruktas och utvecklas. Ovanpå det ont om mat när strömming och skarpsillspopulationerna är svaga.
I projektet Recod provas nu stödutsättningar av torsk. Äggen har kläckts i laboratoriet och i steg ett har larverna släppts ut efter 4–6 dagar, till ett farligt liv. Det har nu ändå setts torskar på runt två decimeter i de kustområden där de släppts ut – vilket är den storlek de bör ha efter några år. Nu är det dags för steg två. Lena Näslund besöker stiftelsen Baltic Waters nya fisklaboratorium i Studsvik norr om Nyköping där stiftelsens vd Konrad Stralka visar den första omgången som fått växa till sig i två månader och nu snart ska släppas ut i frihet i området Tvären utanför labbet. Den här lördagsmorgonen djupdyker vi i torskens biologi och betydelse som en av de viktigaste rovfiskarna i Östersjön.
Inte bara torskarna behöver hjälp. Strandängarnas vadarfåglar har det också tufft. Rovdjur som räv, grävling och mink utgör ett allvarligt hot. Mänskliga insatser tas till för att hjälpa de mest utsatta: elstängsel sätts upp och ägg samlas in för uppfödning av ungar i hägn. Ofta med stor framgång. Men ibland hjälper inte ens det. I ett reportage av Mats Ottosson hör vi hur det går för sydlig kärrsnäppa på södra Öland och skärfläcka på Landgrens holme i Skåne.
Det brakade till i skogen, följt av ett ljust och envist läte. Sedan passerade en stor älg. Vad var det som Marie och Johan Nordmark hörde vid fritidshuset i Närke? Älgexperten Jonas Malmsten svarar.
Myrbräcka och myrstarr är några av de växter som deltagarna på ett floraväktarläger utanför Pajala letar efter den här veckan. Vi pratar med Sebastian Sundberg och Anna Högdahl om vad de hittar ute på myren.
Christopher Patten lyckades filma det han tror är en humleparning. Det ser lustigt ut med den lilla hanen och den stora humledrottningen! Vi ber humleforskaren Maj Rundlöf berätta hur en parning går till och vad som händer den här tiden på året i humlornas liv.
I veckans kråkvinkel går Jenny Berntson Djurvall på skattjakt bland klipporna i skärgården.
Programledare är Joacim Lindwall.
Veckans naturfråga:
En kung av dungen, vit som snö, bär samma namn som växten vi söker.
På försommaren breder den ut sig i lundar och trädgårdar och slutar kanske sina dagar i en morsdagsbukett.
Doftar förföriskt, men trots att den är släkt med sparris ska den absolut inte ätas upp.
Skicka ditt svar senast torsdag till [email protected] eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.
Glöm inte att skriva din postadress.
Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till!
Förra veckan frågade vi efter igel, eller iglar. De tre som vann var: Johannes Wolgast, Västra Frölunda, Ida Roos, Malmö och Gun Fransson, Nässjö. Grattis alla tre!

Vi sänder från två platser längs Rönne å: Natthall och Billingemölla. I och längs med ån trivs många arter. Även människan.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
En å ringlar sig sakta genom landskapet. Här och var får den mer fart och porlet byts mot ett forsande ljud. Genom årtusenden har vi människor sökt oss till vatten, och så gör även naturguiden och biologen Britta Levin. Hon har bott många år vid Billingemölla vid skånska Rönne å, och beskriver hur hon så ofta gått ner till ån för att hämta lugn och kraft. Och kanske möta en kungsfiskare som flyger blixtsnabbt över vattnet, eller några kanotister som ska försöker ta sig förbi den lilla forsen.
Den här lördagsmorgonen finns fältreporter Helena Söderlundh tillsammans med Britta Levin vid Billingemölla, som ligger i ett naturreservat där Rönne å omsluts av svämskogar och betade strandängar. Och så sänder vi från ytterligare en plats en bit nedströms – Natthall. Uppe på klippan har programledare Jenny Berntson Djurvall utsikt över den meandrande ån och dess dalgång. Här kring Natthall har biologen Linda Birkedal hittat flera spännande arter av både mossor och trollsländor. Vi hoppas få se exempelvis glanslungmossa, stenflodtrollslända, flodflickslända och blåbandad jungfruslända.
Vi söker också svaret på varför en gök betedde sig konstigt efter att Gabriella Nilsson slog gräset runt sin fjällstuga i Bruksvallarna. Göken verkade spana efter något och var orolig. Den har ju inget bo att övervaka. Vad var det som hände? Vi ringer upp ekologiprofessor Susanne Åkesson för att få svar.
Och så ska det handla om en dagfjäril som blivit allt vanligare i Sverige. Elisabeth Sandberg i Simlångsdalen såg en mörk stor fjäril sitta i en buske och undra vad det var. Biologen och fjärilskännaren Bo Söderström förklarar vad det är och hur den spridit sig norrut de senaste åren.
I veckans kråkvinkel tar Mats Ottosson sig en tupplur och blir så osynlig att fåglar, fjärilar och trollsländor kommer alldeles nära.
Programledare är Jenny Berntson Djurvall.
Veckans naturfråga:
De är bara två bokstäver ifrån långsamma, slemmiga blötdjur på land,
som de också så smått liknar.
Men djurgruppen vi söker lever som rovdjur och parasiter.
På menyn står t.ex. snäckor eller syrerik kroppsvätska.
Till den efterfrågade underklassen, hör nästan 30 svenska arter.
De är simkunniga och utrustade med sugproppar.
Skicka ditt svar senast torsdag till [email protected] eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.
Glöm inte att skriva din postadress.
Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till!
Förra veckan frågade vi efter tångspigg. De tre som vann var: Anneli Anderbjörk, Vallentuna, Malin Kjell, Tävelsås och Sven Henningsson, Halltorp. Grattis alla tre!

Om Hjälmaren, den stora sjösänkningen och livet i och på sjön nu; strandväxter, insekter, strandskogar och fågelrikedom vid Nyckelgrundet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Sveriges fjärde största sjö, Hjälmaren, är en smula svårflörtad. Till stora delar döljs den bakom täta strandskogar, vattnet är grumligt på många håll och det kan vara svårt att ta sig fram med båt för alla stenar och grynnor som gömmer sig strax under vattenytan.
Denna vecka ägnar vi hela Naturmorgon åt att utforska Hjälmaren och möta de som lever i, på och kring sjön.
Hela programmet sänds från Vinön, sjöns största ö som såhär års är ett välbesökt semesterparadis. Där träffar vi Johan Nilsson, yrkesfiskare och fågelinventerare, som tar oss med ut till det svåråtkomliga Nyckelgrundet. Det mycket speciella insektslivet, bland annat en dagslända med det lokala namnet nyckelgrundsknort, lockar såhär års stora mängder födosökande fåglar, bland annat exklusiviteter som skräntärna och dvärgmås.
Biolog Daniel Gustafsson har lovat att kratta upp några favoriter ur sjöns undervattensflora. Till vardags är han samordnare för friluftsliv på Länsstyrelsen i Örebro län, och han har levt nära sjön ända sedan sin barndom.
En som sannerligen har Hjälmaren som hembygd är Anna Vesper Gunnarsson, som är den sjuttonde generationen fiskare som hämtar sin utkomst ur sjön med ön Valen som utgångspunkt. Hon är så fästad vid sin hemmasjö att hon på sin bröllopsresa for till: Hjälmaren.
Den största förändringen i sjöns historia skedde i slutet av 1800-talet, när landets största sjösänkning genom tiderna genomfördes här. Hjälmaren är en näringsrik sjö, med vassbälten och gös. Vi söker förstå hur Hjälmarens ekosystem hänger ihop från bottenfaunans maskar, till insekter, fiskar och fåglar.
Limnolog Carin Nilsson berättar om livet i Hjälmarens djupa bottnar.
Vi pratar också med Mats Rosenberg, före detta kommunekolog i Örebro som gjort mycket för att ge invånarna i den staden tillbaka kontakten med Hjälmaren, den som försvann när sjön sänktes.
Programledare Jenny Berntson Djurvall, fältreporter Mats Ottosson.
Veckans naturfråga:
Den här veckan söker vi en som lever nära kusten. Tänk verktyg - eller alg - så har du första delen av artnamnet. Slutledet syftar på den ryggplacerade taggighet som den har gemensam med två inhemska släktingar i samma familj. Arten VI söker är max en sjuttontaggare.
Skicka ditt svar senast torsdag till [email protected] eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.
Glöm inte att skriva din postadress.
Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till!
Förra veckan frågade vi efter dagsländor. De tre som vann var: Anette Stoppani i Göteborg, Thomas Axenrot i Katrineholm och Tuula Duke i Sundbyberg. Grattis alla tre!

Fältreportern fördjupar sig i dagfjärilarnas ibland mycket kräsna val av barnkammarväxter. Och så handlar det om fågeln med de många dialekterna.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Backtimjan, käringtand, getväppling och kungsmynta är exempel på värdväxter till några av våra dagfjärilsarter. När det är dags att lägga ägg gör fjärilshonorna detta på eller i närheten av sina värdväxter så larverna sedan kan äta på dem. Vissa dagfjärilsarter har många värdväxter att välja mellan medan andra är mycket kräsna. På lördag tittar vi närmare på det här samspelet mellan fjärilar och växter. Fältreporter Jonatan Martinsson sänder från Gösslunda på södra Öland tillsammans med biologen Pav Johnsson och fjärilsexperten Erik Cederberg med hopp om många lätta och snabba vingar i julimorgonen. Just nu flyger bland annat väpplingblåvinge, sandgräsfjäril och svartfläckig blåvinge över de karga alvarmarkerna.
Rödvingetrast är en fågel som framförallt häckar i skogar i norra delen av landet. Sången är oftast en svirrande räcka av toner som faller något i tonhöjd. Men inte alltid. Rödvingetrasten har nämligen många olika dialekter. Thomas Öberg har träffat Hansi Gelter som studerat fenomenet och lätt hör skillnad på en rödvingetrast från Uppsala och en från Piteå.
Dessutom tas som vanligt ett antal spännande frågor från lyssnarna upp till behandling. Fiskexperten Jessica Dolk berättar om varför vattnet i strandkanten kokar av småfisk, reptilprofessor Claes Andrén förklarar varför en huggorm klättrat upp till en fågelholk och entomolog Moa Pettersson har svar på en undran om svärmande pingborrar.
I veckans kråkvinkel av Mats Ottosson handlar det om varför det verkar finnas så mycket mer motvind än medvind och varför man aktivt behöver lägga märke till medvinden.
Programledare: Joacim Lindwall
Veckans naturfråga:
Såväl fisk som fågel frossar gärna på dessa djur som vi har ett sextiotal arter av i vårt land.
De har kommit att symbolisera det efemära - man syftar då på tiden som fullbildat flygfä, som sägs vara 24 timmar helt ägnade åt fortplantning.
Då svärmas det ofta även i bokstavlig bemärkelse.
Skicka ditt svar senast torsdag till [email protected] eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.
Glöm inte att skriva din postadress.
Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till!
Förra veckan frågade vi efter vildmorot. De tre som vann var: Tobias Okamoto Alm i Bromma, Lars Ahlin i Förslöv och Nina Clausen i Arvika. Grattis alla tre!

Växter som annars inte finns så långt norrut trivs i mikroklimatet som sydväxtberget Hykjeberg skapar, strax utanför Älvdalen. Hela programmet sänds härifrån.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
En mil nordost om Älvdalen reser en sig jätte ur dalaskogen: Hykjeberg. Mot söder stupar berget ner i en nästan lodrät bergvägg på 100 meter. Från toppen är utsikten milsvid och hisnande. Men det är minst lika spännande att promenera nedanför branten! Det här är nämligen ett sydväxtberg med en unik växtlighet. Det sydvända berget suger åt sig värmen på sommaren, lagrar den och avger den under höst och vinter. Det ger ett lokalklimat som gynnar växter som annars bara hittas längre söderut, som lönn, lind, skogstry, sötvedel, getrams och gaffelbräken. Det har intresserat botaniker genom tiderna – som exempevis Carl von Linné som beskrev den säregna floran på sitt besök här 1734.
Men det är fler som trivs här. Hykjebergets naturresverat är en riktig hotspot för landsnäckor som betar alger direkt från klippväggen. Rovfåglar som tornfalk och fjällvråk häckar i branterna. Den skyddsvärda mossan nordisk klipptuss växer på klipporna. Berget är också populärt hos oss människor – för utsiktens skull från toppen, eller för den utmanande klättringen uppför den branta klippväggen.
Naturmorgon sänder hela programmet från Hykjebergets naturreservat. I avsnittet medverkar Lennart Bratt, Länsstyrelsen Dalarna, Johanne Maad, Dalarnas botaniska sällskap Ted Ekberg, ordförande Dalarnas klätterklubb och Birgitta Sekund, sommarboende i området. Vi blickar också bakåt i tiden tillsammans med Kurt Malm och Lars-Erik Lindhamn på Hykje fäbodar som gett berget dess namn, och med Magnus Graf, som hittat både fångstgropar och boplatser från stenåldern i närheten av det.
Programledare är Karin Gyllenklev, reporter Lisa Henkow, producent Helena Söderlundh och ljudtekniker Martin Tuomolin och Georg Schröter.
Veckans naturfråga:
Arten vi söker kan vara en belöning i trädgårdslandet, men också i bildlig och motiverande bemärkelse.
Blommorna sitter i flock men det är den underjordiska delen som får mest uppmärksamhet av oss människor, ja även av herrarna Skutt och Sprätt. Hos den vilda underarten är den skiffergrå, hos den odlade oftast i en mer lysande färg.
Skicka ditt svar senast torsdag till [email protected] eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.
Glöm inte att skriva din postadress.
Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till!
Förra veckan frågade vi efter lind. De tre som vann var: Irene Källberg, Kungsbacka; Marianne Arfvidsson, Braås och Annika Heyman, Stockholm. Grattis alla tre!