Naturmorgon

• Ugglor i november – och Ulf som hittar nya tuggummiväxter

  En fågelmorgon vid Dannemorasjön i Norduppland med fågelkännaren Annika Rastén. Och botanisten Ulf Swenson hittar nya arter i herbarier i Australien. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Fältreporter Lena Näslund finns vid Dannemorasjön i Norduppland med fokus på bland annat ugglor. Ugglor är oftast lättast att se på hösten, tycker fågelkännaren Annika Rastén, som vi möter i hennes hemmamarker. Här hade hon ett fantastiskt möte med kattuggla och sparvuggla nu i november. Och fåglar har varit viktiga sedan Annika var liten. Numera blandas inventeringar och ringmärkning med att ge sig iväg för att se ovanliga fågelarter. Det kan bli många mil på cykel för ett kryss. En av favoritarterna är stenskvätta, och kungsörn är en annan art hon ägnar tid åt.Och hur har fågelåret 2025 varit? Magnus Hellström, fågelstationschef på Ottenby, ger en bild från den öländska horisonten.Och så får vi en inblick i hur nya växtarter upptäcks. Inte ute i djungeln, utan oftast i samlingar av torkade växter – herbarier. Botanisten Ulf Swenson har ägnat sitt liv åt tuggummiväxter och har beskrivit ett antal arter nya för vetenskapen. Några av dem har han hittat i en växtsamling i Canberra i Australien dit vi får följa med.Har alla däggdjur mens? Den frågan kom upp i en skolklass i Stockholm. Vi skickar frågan vidare till Renée Båge, veterinär och professor i husdjursreproduktion.Att hitta en gråsugga som inte synts till i Sverige på 90 år, det är häftigt. Vi pratar med Christer Bengtsson i Malmö för att höra hur det gick till när han gjorde fyndet. Dessutom har han sett mycket annat spännande nu i november – allt från parande frostfjärilar till en nyanländ lockespindel med extremt långa ben.Sverige har nyligen fått kritik från EU-kommissionen för att referensvärdet för varg har sänkts till 170 individer. Vi pratar med Mona HansErs, enhetschef på Naturvårdsverket, för att bland annat höra hur det går med den planerade licensjakten i januari.Programledare är Karin Gyllenklev.

  --------  

  1:34:24

  --------

  1:34:24
• Sjungande växter – och ejdrar som förlorar sina ägg

  I Värmland fångar konstnärerna upp växternas signaler och omvandlar dem till musik. Och på Stora Karlsö tar trutar och kråkor många ägg från de ruvande ejderhonorna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kan växter sjunga? Ja, i alla fall med lite hjälp. Konstnärsduon Simon Torssell Lerin och Bettina Hvidevold Hystad sätter sensorer på växter för att fånga upp deras elektriska signaler. Sedan omvandlas signalerna i en synth och en förstärkare till suggestiva toner. Reporter Lisa Henkow träffar konstnärstuon i Sunnemo vid Grässjöns strand i Värmland för att få höra musiken från bland annat en gran, en lingonplanta och några grässtrån.Och så ringer vi upp Olivier Van Aken, universitetslektor i växtbiologi vid Lunds universitet, för att höra hur och varför växternas elektriska signaler uppstår.På Stora Karlsö utanför Gotland trängs sillgrisslor och tordmular på fågelbergen. Men här finns också knappt tusen häckande par av ejder, dykanden som minskat kraftigt i Östersjön på senare år. Vi möter biologen Agnes Källström som närstuderat några av öns ruvande ejderhonor. Hur vanligt är det att kråkor och trutar tar deras ägg från boet, när händer det och hur påverkar det dem?Vi ringer också upp djuphavsforskaren Christian Nilsson. Han är just nu ute på ett forskningsfartyg i Barents hav för att studera glassvampar och andra organismer som lever på många tusen meters djup.Vid hamnen i Båstad mötte Erland Lundin häromdagen en bastant uggla som spände ögonen i honom. Sedan lyfte ugglan med majestätiska vingslag, med ett rejält byte i klorna. Vad var det för uggla och vad hade den tagit för något? Vi skickar frågan vidare till zooekolog Susanne Åkesson.I veckans kråkvinkel tittar Jenny Berntson Djurvall ner i vattnet från en brygga och tänker på hur torskens frånvaro påverkar både krabbor och musslor. Och på hur ett stoppat fiske kan ge hopp för ålen Andersson.Programledare är Joacim Lindwall.

  --------  

  1:34:52

  --------

  1:34:52
• Storkarnas egen stad – och vad gammalt pollen kan berätta

  I österrikiska Rust värnar invånarna om sina storkar. Och i Skåne borrar vi i en torvmosse där frön och pollen tar oss med på en tidsresa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi lyser upp höstmörkret genom att borra oss ner i landskapets historia. Vår fältreporter Lena Näslund följer med paleoekologen Per Lagerås till en skånsk torvmosse där flera tusen år gamla pollen och fröer bevarats till vår tid. Borrkärnan de får upp i mossen plockas med till mikroskoprummet på Arkeologihuset i Lund för att studeras närmare. Vi får följa med på en tidsresa som börjar vid istiden när fjällväxter trivdes på den skånska tundran, fram till nykomlingen granens ankomst för ungefär tusen år sedan. Vi stannar också vid två mörka perioder i vår historia – fimbulvintern och digerdöden så som pollenanalyserna ser dem.I staden Rust i Österrike kan man sitta på en uteservering och titta på storkar och lyssna till deras näbbklapper. Här finns nämligen en särskild storkförening som gör allt för att hjälpa storkarna. De bygger boplattformar, flätar bobalar och har ett eget storkrehabiliteringscentrum. Naturmorgons reporter Thomas Öberg har varit där.Vad var det för fjärilsälvor som dansade runt i novembermörkret i Bohuslän? Det undrar Johan Gustafsson, och vi ställer frågan vidare till nattfjärilskännaren Sheelan Barazanji.Vi får också en färsk rapport från klimattoppmötet i Amazonas. En av deltagarna är Alexandre Antonelli, forskningsledare och professor i biologisk mångfald vid Göteborgs universitet. Hur hänger klimatet och biologisk mångfald ihop, och hur ser läget ut för Amazonas regnskogar?I veckans kråkvinkel får Helena Söderlundh upp ögonen för novembers nyanser.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

  --------  

  1:35:27

  --------

  1:35:27
• Naturpanelen om nattvioler, fyrklöver och harens snurriga snopp

  Experterna Sofie Olofsson, Mikael Sörensson och Susanne Åkesson svarar på lyssnarnas naturfrågor, i en direktsändning från Botaniska trädgården i Lund. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Varför växer det nattvioler just på den plats där en varg dödade ett rådjur förra året? Är det en giftig änkespindel som bor i garaget hos Erik i Malmö? Och varför fastnade tre ståtliga steklar med gadden i en björk och dog?Det är några av de ruskigt spännande frågor som får svar av Naturpanelen i en direktsändning från Botaniska trädgården i Lund. I panelen sitter botanisten Sofie Olofsson, entomologen Mikael Sörensson och zooekologen Susanne Åkesson och hela programmet ägnas åt deras svar på lyssnarnas frågor om natur. Som exempelvis varför de lyckobringande fyrklövrarna kan vara så mycket vanligare på vissa ställen än andra och hur en har-snopp egentligen fungerar.Fler frågor tas emot på [email protected] eller via Naturmorgons sociala medier. Under direktsändningen på lördag morgon går det också bra att ringa 040-227 270.Programledare är Joacim Lindwall.

  --------  

  1:34:27

  --------

  1:34:27
• Musselmysteriet på Västkusten och läkaren som tog svampledigt

  Hur går det för blåmusslorna på Västkusten? Svampintresse som ögonöppnare för biologisk mångfald. Västkustens ålar klarar sig bättre efter fiskestopp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vad händer med blåmusslorna på Västkusten? Under flera decennier har blåmusslorna minskat kraftigt. För två år sedan drog ett forskningsprojekt igång på Göteborgs universitet som ville undersöka vad som hade hänt med arten, varför den minskar. Men så ifjol exploderade plötsligt blåmusselpopulationen längs delar av kusten. Vår fältreporter träffar forskaren Mats Lindegart och gräver djupare i musselmysteriet, på Tjärnö marina laboratorium.Läkaren Martin Peraić har tagit lite svampledigt efter 10 års hårt arbete, trots att han inte äter svamp. Den knallröda praktvaxingen öppnade dörren till ett nytt svampintresse som bara växer. I Spånhyltan i Småland, Värnamo kommun, växer många vackra ängssvampar, följ med på en upptäcktsfärd i betesmarken, och i svampglädje.Fiskestopp för ål har en positiv effekt på antalet ålar. Det ser forskarna på Västkusten, där det varit fiskestopp sedan 2012. Både fler och större ålar återvänder till Sargassohavet för att leka. Torbjörn Säterberg på SLU Aqua berättar om den unika studien.Vi kollar hur det går för tranorna som flyttar söderut just nu, efter rapporter om tranor som dött i fågelinfluensa i Tyskland och Frankrike. Veterinär Lotta Berg berättar.I veckans kråkvinkel undrar Maria Westerberg om det går att bli ett med naturen. Programledare Jenny Berntson Djurvall.

  --------  

  1:34:37

  --------

  1:34:37

Fler podcasts i Vetenskap

Trendiga poddar i Vetenskap

Om Naturmorgon

Naturmorgon: Poddsändningar i Familj