När ayatolla Khomeini landade i Teheran 1979 lovade revolutionen att ekonomin skulle tjäna folket, inte bara eliten. Snart föddes en parastatlig sektor av stiftelser och pensionsbolag som än idag dominerar landets 200 största bolag. Vi spårar rötterna från shahens tid via 80-talets krigsekonomi fram till dagens komplexa nätverk av ägande. Vad händer egentligen om Iran blir en del av den nya ekonomin?
Irans blockkedjekrig
2026-03-10 | 23 min.
När USA och Israel attackerar Iran är försvaret inte enbart militärt – regimen har länge använt kryptovalutor som en del av sitt ekonomiska försvar. Samtidigt använder elva miljoner iranier samma teknik som en sista livlina för att rädda sina besparingar. Den digitala infrastrukturen fångar två helt olika strider om överlevnad.
Iran och miljardnotan för världsekonomin
2026-03-05 | 23 min.
När USA och Israel attackerar Iran riktas världens blickar mot Hormuzsundet. Men medan militära hot dominerar rubrikerna, maler försäkringsbyråkratins kvarnar i London. Kan en grupp försäkringsjättar stoppa 30 % av världens råolja genom att utöka en lista. Vi reder ut varför hundratals tankfartyg plötsligt ligger för ankare och väntar vid Irans kust – inte enbart på grund av missiler, utan på grund av finstilta klausuler.
Så blev rymden värd 1 500 miljarder dollar
2026-03-03 | 42 min.
Makten över universum går under klubban när SpaceX börsnoteras för 1 500 miljarder dollar. Elon Musks bolag har lyckats sänka kostnaden för rymdfärder med 90 procent, och pratar nu om en framtid med AI-datacentra och gruvdrift i omloppsbana. Men hur ser egentligen "Business case: Rymden" ut? Och vad händer med demokratin när ett enskilt bolag kontrollerar vägen till stjärnorna?
Attacken på finansvärldens centrala nervsystem
2026-02-24 | 35 min.
Världsekonomins blodomlopp ligger inte i molnet, utan på havets botten. Här nere, bland ryska skuggflottor och släpande ankare, flyttas varje dag 10 000 miljarder dollar, samtidigt som ett lågintensivt hybridkrig som hotar att koppla bort hela nationer och rasera börser pågår. Hur kunde 700 000 nautiska mil kabel bli ett av västvärldens främsta vapen, och svagaste punkt?
Från AI-revolution till kolonisering av rymden, och nya finansiella produkter, kapabla att sänka hela ekonomier – frågan är om vi någonsin har befunnit oss i en så föränderlig ekonomisk tid som just nu. Med berättelser från gränslandet mellan ekonomi, teknik och samhälle låter Gunnar Harrius näringslivet, forskare och Dagens industris bästa reportrar utforska vilka ekonomiska sanningar från förra millenniet vi tar med oss, och vilka gör vi oss av med. Vi kallar det den nya ekonomin. Ansvarig utgivare Peter FellmanKontakt: [email protected]örfrågningar: [email protected]
Sverige