Produktivitetskommissionens slutbetänkande

Sveriges hälso- och sjukvård är välfungerande med hög medicinsk kvalitet - men står inför utmaningar med tillgänglighet och kompetensförsörjning. Systemet behöver inte en genomgripande reformering, men vissa delar måste förändras. Primärvårdens andel av resurser är för låg och måste öka genom omfördelning. Konkurrensutsättningen av vårdverksamhet riskerar i vissa fall att leda till marknads- och regleringsmisslyckanden som försämrar förutsättningarna för kostnadseffektiv och behovsstyrd vård. Kravet på att regioner ska tillämpa lagen om valfrihetssystem för primärvård bör tas bort. Staten måste ta tydligare strategiskt ansvar för kompetensförsörjning och digitalisering. Ersättningssystemen behöver reformeras för att motverka oönskade incitament och fasa ut lågvärdevård. Upptäck hur en stärkt primärvård och smartare styrning kan säkra högkvalitativ vård även i framtiden.

Under de senaste decennierna har Sverige konkurrensutsatt stora delar av välfärdstjänsterna för att öka produktiviteten. Privata aktörer utför nu betydande delar av vård, skola, omsorg och arbetsmarknadsinsatser. Men resultatet är blandat. De positiva effekterna som identifierats är små, och det finns tydliga brister i utformningen. Assistansersättning, HVB-hem och primärvård visar allvarliga problem. I vissa fall har kriminella och oseriösa aktörer skapat oförutsedda utmaningar som riskerar göra systemen ohållbara. Sverige saknar tillräcklig kunskap för att definitivt uttala sig om konkurrensutsättningens totala effekter. Vad krävs? Regelbunden utvärdering och justering, vid behov omprövning av verksamhetens konkurrensutsättning, höga krav för att delta på kvasimarknader, och fler konkurrensfrämjande mekanismer som standardval. Upptäck varför välfärdssystemens långsiktiga hållbarhet kräver modiga reformer.

Över 900 miljarder kronor - så mycket genomför offentlig sektor i upphandlingspliktiga inköp årligen. Att organisera dessa effektivt är avgörande för produktiviteten. Men systemet har brister. Upphandlande organisationer får inte använda tidigare erfarenheter av leverantörer vid utvärdering av anbud - vilket tvingar fram samma misstag om och om igen. Inköpsprocessen är alltför litet digitaliserad, vilket försvårar analys och statistikuppgifter. Överprövningar är för lätta att få igenom, vilket fördröjer viktiga investeringar. Vad händer när vi inför ett system där erfarenheter kan registreras och användas, digitaliserar hela inköpsprocessen, och höjer tröskeln för överprövningar? Kategoristyrning och bättre inköpsanalyser kan effektivisera verksamheten markant. Upptäck hur smartare upphandling kan frigöra miljarder till bättre välfärd.

dministration är nödvändig för organisering och effektivitet - men den växande administrationen i offentlig sektor har blivit ett hot mot produktivitet och kärnverksamhet. Externa krav och målsättningar har ökat lavinartat. Myndigheter tvingas rapportera allt oftare om allt fler saker till allt fler mottagare. Perspektivträngsel uppstår när chefer och personal måste ta hänsyn till en mängd prioriterade samhällsmål samtidigt - klimat, jämställhet, integration, digitalisering, beredskap. Var och en välmenande, men tillsammans överväldigande. Kärnverksamheten blir svårstyrd när resurser och uppmärksamhet splittras. Lösningen? Begränsa generella rapporteringskrav i regleringsbrev, gles ut rapporteringsintervallen, och minska detaljgraden i myndighetsföreskrifter. Samverkan ska endast ske när ett tydligt skäl identifierats. Upptäck hur mindre administration kan frigöra tid och resurser till det som verkligen skapar värde.

Kommunsektorn är Sveriges största arbetsgivare och ansvarar för merparten av välfärden. Men styrningen är otydlig och oförutsägbar. Riktade statsbidrag skapar byråkrati, ekonomistyrningen är fragmenterad, och det saknas adekvata produktivitetsmått. Olika verksamheter har olika potential för produktivitetstillväxt - teknik- och kunskapsintensiva delar har större möjligheter än tjänster präglade av direktkontakt. Vad händer när vi inför en statlig garantimodell för kommunsektorns finansiering, minskar antalet riktade statsbidrag, och skapar bättre planeringsförutsättningar? Kommunala bolag behöver bättre insyn för att motverka korruptionsrisker, och schablonersättningarna för dold mervärdesskatt bör sänkas. SCB bör utveckla metoder för kvalitetsjusterade produktivitetsmått. Upptäck hur tydligare ekonomistyrning och färre fragmenterade bidrag kan frigöra resurser till kärnverksamheten.