Demokratin och du

Offentlig förvaltning spelar en viktig roll i demokratin. Myndigheter och tjänstepersoner tar fram kunskap, bereder beslut och upprätthåller principer som saklighet, rättssäkerhet och öppenhet. Samtidigt har styrningen av offentlig sektor förändrats de senaste decennierna. Krav på effektivitet, resultatstyrning och snabba processer påverkar villkoren för tjänstepersoners arbete.

I det här avsnittet samtalar vi om förvaltningens roll i demokratin. Vad händer om tjänstepersoner upplever att det blivit svårare att föra fram risker, konsekvenser och kunskap till politiken? Hur påverkas kvaliteten i lagar och beslut om processer och rättssäkerhet sätts under press? Och vad krävs för att offentliga institutioner ska kunna värna integritet, professionalism och långsiktighet även i pressade tider?

Gäst är Göran Sundström, professor i statsvetenskap och prefekt vid Statsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet. Sundström forskar om offentlig förvaltning, styrning och tjänstemannaroller och har bland annat varit med och skrivit boken Demokrati & Byråkrati. Samtalet leds av Mikael Öhman Almén från Forum för levande historia.

Förslag på frågor för dig som vill diskutera avsnittet med andra
Vilken betydelse har tjänstepersoners professionella omdöme för demokratin?
Märker du av krav på snabbhet i offentlig verksamhet?
Hur kan offentlig sektor skapa utrymme för både effektivitet och rättssäkra processer?
Vad händer med demokratin om det blir svårare för tjänstepersoner att lyfta risker, kritik eller konsekvenser till politiken?
Göran Sundström beskriver en risk för att förvaltningen “tystnar”. Vad tänker du om det?
Vad krävs för att offentliga institutioner även långsiktigt ska kunna värna saklighet, integritet och tillit?
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Digitaliseringen förändrar hur människor möts, organiserar sig och tar del av information. Den skapar nya möjligheter för demokratiskt deltagande, men också nya utmaningar. Desinformation, näthat, propaganda och globala teknikplattformar påverkar i dag villkoren för det demokratiska samtalet.

I det här avsnittet samtalar vi om hur digitaliseringen påverkar demokratin. Hur påverkas samhällstilliten när det blir svårare att avgöra vad som är sant? Och vad krävs för att stärka motståndskraft, delaktighet och demokratiska samtal i en tid av snabba informationsflöden?

Gäst är Carl Heath, senior forskare vid RISE med fokus på digital resiliens, demokrati och desinformation. Han har tidigare varit utredare för satsningen Demokratin i en digital tid, med fokus på medie- och informationskunnighet och hur samhället kan stärka motståndskraften mot desinformation, propaganda, hot och hat Samtalet leds av Mikael Öhman Almén från Forum för levande historia.

Förslag på frågor för dig som vill diskutera avsnittet med andra
Hur påverkar dagens digitala informationsflöden dina möjligheter att orientera dig i samhällsutvecklingen och avgöra vad som är trovärdigt?
Vad händer med demokratin när stora delar av det offentliga samtalet sker på kommersiella plattformar?
Märker du av polarisering, desinformation eller ett hårdare samtalsklimat i digitala miljöer?
Vilka risker och möjligheter ser du med AI och digital teknik för demokratins framtid?
Vad krävs för att människor ska kunna delta i demokratiska samtal även i en alltmer digital och fragmenterad offentlighet?
Vilket ansvar har offentlig sektor, medier, civilsamhälle och individer för att stärka motståndskraften mot manipulation och desinformation?
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad är det som får ett samhälle att hålla samman? I en tid med ökad polarisering, växande klyftor, förändrade medielandskap och återkommande kriser blir den frågan allt viktigare. Vad behöver finnas på plats för att demokratin ska fungera – även när samhället sätts på prov?

I det här avsnittet samtalar vi om betydelsen av tillit, kunskap och starka institutioner. Vad händer när människor tar del av olika verklighetsbilder och förtroendet för samhällsinstitutioner utmanas? Hur påverkas demokratin när kunskap ifrågasätts? Och vad krävs för att människor ska kunna ta gemensamt ansvar i ett samhälle som präglas av mångfald och snabba förändringar?

Gäst är Anders Ekström, författare och professor i idéhistoria vid Uppsala universitet. I sin forskning har han länge intresserat sig för frågor om kunskap, demokrati och hur samhällen håller samman i tider av förändring. Samtalet leds av Mikael Öhman Almén från Forum för levande historia.

Förslag på frågor för dig som vill diskutera avsnittet med andra
Vad tänker du på när du hör uttrycket ”det gemensamma” i ett demokratiskt samhälle?
Märker du att kunskap, fakta och expertis blivit mer omstridda eller polariserade i samhället?
Varför är starka och självständiga institutioner viktiga i en demokrati?
Anders Ekström beskriver demokrati som något som formas i vardagen och i våra gemensamma institutioner. Vad tänker du om det?
Vilket ansvar tycker du att offentliganställda har för att värna det gemensamma och demokratins långsiktighet?
Vad krävs för att människor ska kunna leva tillsammans och ta gemensamt ansvar i ett samhälle präglat av stora skillnader och olika erfarenheter?
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När har en offentliganställd rätt, eller kanske till och med ett ansvar, att säga ifrån? Och vad händer med demokratin om människor i offentlig sektor börjar tveka, av rädsla för konsekvenserna av att höja sin röst? Yttrandefriheten är en hörnsten i demokratin, också för den som jobbar i det offentliga. Samtidigt kan den krocka med krav på opartiskhet och lojalitet. I detta avsnitt pratar vi om yttrandefrihet, meddelarfrihet och tystnadskultur.

Medverkar gör Nils Funcke, journalist och författare inom yttrandefrihetsfrågor, bland annat tidigare sekreterare i Yttrandefrihetskommittén, och Thomas Bull, justitiekansler med tillsynsansvar och en central roll i att värna meddelarfriheten.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad händer när människor slutar tänka själva – och i stället gömmer sig bakom order, rutiner och lydnad? I det här avsnittet tar vi avstamp i Hannah Arendts berömda analys av Adolf Eichmann och idén om ”den banala ondskan”, för att undersöka hur personligt ansvar kan se ut i byråkratiska system i vår tid.

Gäst är Ulrika Björk, docent och lektor i filosofi vid Södertörns högskola. Hon forskar om Hannah Arendts politiska filosofi och har, med Arendt som utgångspunkt, undervisat i etik, folkmord och mänskliga rättigheter på Försvarshögskolan.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.