Hållbarhet och andra svordomar

Hur kan vi resa med tågen om dom inte fungerar?

Tågen har varit en av våra viktigaste transportmedel i Sverige, för att det plötsligt gjorde det möjligt för människor i glesbygd att kunna förflytta sig. Men nu rasar dom samman, och vår tids politiker verkar inte vilja satsa på ett av våra mest klimatsmarta transportmedel vi har. Hur ser det egentligen ut för Sveriges tågtrafik?

Källor:
Expressen: pålitlig trafik, Sj måste skoja
SVT nyheter: Tågkaos i Sverige
SVT nyheter lokalt Jämtland: Inställda tåg i Norrland
Järnvägar.nu: Klimatet ställer krav på transportsektorn
NSD: Behåll nattågen
SJ: Så styrs Sj
Norrbottens kommuner: trafikverkets beslut slår mot norra sverige
Sveriges riksdag: Konsekvenser för transportpolitikens funktionsmål vid minskad nattågstrafik till Norrbotten
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad är det som gör att organisationer hellre skjuter budbäraren än tar tag i problemet?

I det här avsnittet pratar vi om varför den som vågar säga ifrån så ofta blir ”problemet” istället för den som pekar på det faktiska felet. Vi djupdyker i fenomenet tone policing, granskar modet hos historiska visselblåsare som Snowden och Manning, och reder ut hur den svenska visselblåsarlagen faktiskt skyddar dig på jobbet. Det blir ett samtal om civilkurage, tystnadskultur och varför en organisation som inte tål kritik egentligen är livsfarligt skör.

Källor:
Whistleblowing – definition och psykologiska mekanismer (Dungan, Waytz & Young, The psychology of whistleblowing)
Whistleblowing och konflikt mellan lojalitet och rättvisa (van Houwelingen, Bobocel & Okimoto, Conflicting Loyalties)
Social psykologisk modell för visselblåsning inom organisationer (Anvari et al., The social psychology of whistleblowing: An integrated model)
Forskning om antecedenter till whistleblowing‑avsikter och betydelsen av social miljö samt rädsla för repressalier (Voice or silence: antecedents of whistleblowing intentions)
EU‑kommissionens beskrivning av skydd för visselblåsare och varför det är viktigt för samhället
Svensk visselblåsarlag (2021:890) och hur rapportering av missförhållanden regleras i Sverige
Skillnader i implementering av EU:s visselblåsardirektiv i Norden och praktiska aspekter på rapporteringssystem
Visselblåsning och organisatorisk kultur – hur repressalier och tystnad kan undergräva anmälningar (artikel om arbetsmiljö och auktoritativa chefer)
Rapportering från European Investment Bank: många anställda fruktar repressalier vid whistleblowing (Financial Times)
Information om whistleblower‑system och vad som kan rapporteras i organisatoriska sammanhang (utbildnings-/webbguidematerial)
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kommer vi tvingas äta insekter i framtiden?

I det här avsnittet tar vi reda på vad vi faktiskt kommer äta i framtiden och varför vårt nuvarande matsystem inte klarar klimat, kriser eller verkligheten längre. Vi dyker in i tång, insektsmjöl, svamp, fermenterat protein, små djur och smarta cirkulära system som fiskodling i städer, och visar att framtidens mat inte är “äcklig” utan resurssnål, lokal och ofta redan en del av våra liv. Lyssnarna får en nyfiken, rolig och konkret guide till hur vi kan äta mer hållbart utan att ge upp smak, kultur eller matglädje.

Källor:
IPCC AR6 – Food systems & climate
FAO – Livestock’s Long Shadow
FAO – The State of World Fisheries and Aquaculture
Our World in Data – Environmental impacts of food (Poore & Nemecek, Science 2018)
SLU – Klimatpåverkan från livsmedel
Naturvårdsverket – Konsumtion & utsläpp
WWF – Mat & klimat
WWF – Blå mat
RISE – Landbaserad fiskodling & cirkulära system
FAO – Seaweed in Sustainable Food Systems
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Håller stora företag på att köpa sig rätten att tysta klimaträttviserörelsen?

Kan miljardbolag köpa sig rätten att tysta kritik? I samband med Team Maxidas samarbete med Greenpeace väljer vi i podden att fördjupa oss i deras viktiga arbete och djupdyker i begreppet SLAPP – strategiska stämningar som används för att krossa aktivister och dränera organisationer på pengar. Vi pratar om den absurda miljarddomen i USA, maffialagar som används mot miljökämpar och varför FN nu går ut med ett rykande färskt larm om Sverige. Gäst i avsnittet är Sanna Ghotbi från Greenpeace International som berättar om hur det är att stå mitt i stormens öga.

Källor:
https://www.greenpeace.org/sweden/artiklar/greenpeace/vad-en-dom-pa-345-miljoner-dollar-betyder-for-greenpeace/
FN:s larm om Sverige (Mars 2026): https://www.ohchr.org/en/press-releases/2026/03/sweden-un-expert-warns-gradual-erosion-rights-human-rights-defenders
Vad är SLAPP? Civil Rights Defenders och Amnesty.
RICO-lagarna i USA: "Racketeer Influenced and Corrupt Organizations Act"
EU:s Anti-SLAPP-direktiv: Daphne's law https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2025/12/prop.-20252664
Länk till Maxidas insamling till Greenpeace: https://greenpeace.adoveo.com/maxida
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad är egentligen minoritetsstress?

Är begreppet "minoritetsstress" bara ett modernt ord för känslighet, eller handlar det om en mätbar, biologisk hälsofara? I veckans avsnitt gör vi upp med myten om lättkränkthet och djupdyker i den kroniska stress som uppstår av "tusen små skärsår", de vardagliga mikroaggressionerna som sätter sig direkt i kroppen. Lyssna för att förstå varför vissa alltid behöver vara "på sin vakt", och få konkreta tips på hur du blir en bättre allierad som hjälper till att sänka pulsen i rummet.

Källor:
Minoritetsstress-modellen: Forskaren Ilan H. Meyer var den som banade väg för minoritetsstress-modellen (ursprungligen publicerad 2003).
Kroppen och folkhälsan: Folkhälsomyndighetens kontinuerliga rapporter om Rasism och hälsa.
Mikroaggressioner ("Death by a thousand cuts"): Psykologiprofessorn Derald Wing Sues omfattande forskning om microaggressions.
Minoritetsstress som arbetsmiljöfråga: Fler fackförbund och arbetsmiljöorganisationer (bland annat Akademikerförbundet SSR och Prevent) har börjat lyfta minoritetsstress, mikrorasism och "tone policing" som systematiska arbetsmiljöproblem som ska hanteras av HR och chefer, snarare än som individuella personkonflikter.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.