Fabriken

Hur mycket ska man egentligen släppa in AI i litteraturen? Kan man dra gränser för hur mycket AI som är okej att använda? Och kommer vi någonsin se en bok skriven av AI få prestigefyllda pris? Det diskuterar Saga Cavallin, kulturjournalist och författare, tillsammans med Jerry Määttä, professor i kulturhistoria som forskar om bland annat litteratur och bokmarknaden. Medverkar gör också: Helena Gustafsson, innehållschef på Storytel, Johan Wirfält, förläggare på Volante samt Jonas Axelsson, förlagschef på Polaris.

Allhelgonahelgen står för dörren, tiden då kyrkogårdarna lyses upp av ljus och vi minns dom som inte längre finns med oss. Men idag finns det fler platser än gravar att besöka för att närma oss våra avlidna älskade. Hur påverkas sorgeprocessen när man håller närstående vid liv med hjälp av deras digitala spår? Måste vi alla ta ställning till att leva för evigt digitalt eller radera oss själva från nätet innan vi lämnar jordelivet? Det diskuterar Per Carlbring, professor i klinisk psykologi med expertis inom AI, tillsammans med Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen.

Sverige har fått ett nytt smeknamn: Silicon Valhalla, en blinkning till techens utpost Silicon Valley. Vad lade grunden för dom svenska innovationernas framgång? Men stämmer bilden av Sverige som ett techunder? Kan Sverige fortsätta skapa globala techjättar – eller flyttar nästa succé utomlands? Det diskuterar Björn Jeffery, techanalytiker för SvD och strategisk rådgivare, tillsammans med Magdalena Tafvelin Heldner, kurator på Tekniska museet.

Hur kommer konstnärer, publik och motiv påverkas när det nu är möjligt att generera till synes avancerad bildkonst på bara några sekunder? Kommer AI utgöra ett hot mot konstens unika värde eller är det bara ytterligare ett verktyg på konstnärens palett? Det diskuterar Palle Dahlstedt, tonsättare och professor i Interaktionsdesign vid Göteborgs Universitet och Chalmers, tillsammans med Sara Edström, ordförande för Konstnärernas Riksorganisation.

Algoritmer styr vad du ser i sociala medier. Visar ett barn intresse för våldsamt innehåll, kan flödet snabbt fyllas av våldsamma bilder från verkliga händelser och gärningsmannahyllningar. Kan innehåll som först upplevs extremt kännas normalt om vi ser det tillräckligt många gånger? Och är algoritmiska flöden en av orsakerna till att vissa ungdomar radikaliseras? Det diskuterar Erik Wisterberg, undersökande reporter på Svenska Dagbladet och aktuell med granskningen Mordalgoritmen, tillsammans med Elias Lomfors Carlberg, handläggare på Mediemyndigheten och expert på samspelet mellan algoritmer och samhälle.