SO med Petrus

Läs mer om vem som bestämmer vad på SO-portalen:
⁠https://so-portalen.se/samhallskunskap/politik-och-statsskick/vem-bestammer-vad-riksdag-regering-regioner-och-kommuner/⁠
Du är riktigt trött på skolmaten. Samma tråkiga fiskgratäng, vecka efter vecka. Till slut bestämmer du dig för att protestera och åker hela vägen till Stockholm för att ställa dig utanför Riksdagshuset.
Det finns bara ett problem. Du protesterar på helt fel ställe.
I det här avsnittet av SO med Petrus reder vi ut vem som egentligen bestämmer vad i Sverige.
Varför är det riksdagen som stiftar lagar medan regionerna ansvarar för sjukvården? Vad gör regeringen? Och varför kan två kommuner fatta helt olika beslut om exempelvis skolan, skatten och fritidsaktiviteter?
Vi går igenom hur makten är fördelad mellan staten, regionerna och kommunerna. Dessutom tittar vi på hur besluten hänger ihop och varför det faktiskt spelar roll att veta vem som ansvarar för vad.
För om du vill förändra något i samhället är det ganska bra att veta vem du ska prata med.

Vem bestämmer egentligen vilka lagar vi ska ha i Sverige? Kan regeringen bara bestämma att något ska förbjudas, eller är det lite mer komplicerat än så?
I det här avsnittet av SO med Petrus följer vi en lag hela vägen från att någon upptäcker ett problem i samhället till att en ny lag börjar gälla.
Vi får reda på varför det behövs utredningar, vad det innebär att skicka något på remiss och varför politiker pratar om propositioner och motioner. Vi tar oss också in i riksdagens arbete, där förslag granskas, debatteras och till slut kan bli föremål för en omröstning.
Och varför tar det egentligen så lång tid att ändra en lag? Det finns faktiskt ganska goda skäl till det.
Läs mer och fördjupa dig i hur svenska lagar blir till på SO-portalen:
https://so-portalen.se/samhallskunskap/sa-styrs-sverige/hur-blir-en-lag-till/

Vem bestämmer egentligen i Sverige? I det här avsnittet av SO med Petrus reder vi ut skillnaden mellan riksdagen och regeringen och hur de hänger ihop.
Du får veta:
– vad riksdagens 349 ledamöter gör: stiftar lagar, beslutar om statens budget och granskar regeringen
– hur regeringen bildas och vad statsministern och ministrarna har för uppgifter
– hur ett förslag går från regeringen till ett riksdagsbeslut
– vad en misstroendeförklaring är och varför den är viktig i en demokrati
Avsnittet passar dig som läser samhällskunskap i högstadiet, pluggar inför prov eller nationella provet, eller bara vill förstå hur makten fungerar.
📚 Läs mer, gör uppgifter och träna på begreppen på SO-portalen:
https://so-portalen.se/samhallskunskap/sa-styrs-sverige/riksdagen-och-regering-sa-styrs-sverige-i-praktiken/

Räcker det verkligen att dela in politik i höger och vänster?
Inte alltid. Två personer kan tycka ungefär lika i ekonomiska frågor – men stå långt ifrån varandra när det gäller exempelvis miljö, migration, traditioner, lag och ordning eller personlig frihet.
I det här avsnittet av SO med Petrus tittar vi närmare på GAL–TAN-skalan. Vad betyder egentligen GAL och TAN? Varför används skalan? Och vad händer när vi kombinerar den med den klassiska höger–vänster-skalan?
Resultatet blir en politisk karta med betydligt fler möjligheter än bara höger eller vänster.
Läs vidare, testa den politiska kompassen och gör quizet på SO-portalen:
https://so-portalen.se/samhallskunskap/politik-och-statsskick/hoger-vanster-racker-inte-langre-hur-funkar-gal-tan/

https://so-portalen.se/historia/imperialism/Imperialismen kan beskrivas med kartor, krig och siffror. Men bakom allt fanns människor. Vissa byggde imperier. Andra försökte stoppa dem. Några skrev vackra ord om förtryck. Andra reste sig när ingen annan vågade.
I det här avsnittet av SO med Petrus zoomar vi in på sex personer som fångar imperialismens tid: Otto von Bismarck, Rudyard Kipling, Léopold II, Menelik II, Florence Nightingale och Yaa Asantewaa.
Det blir ett avsnitt om maktspelare, poeter, kungar, kejsare, vårdpionjärer och motståndsledare – och om hur en hel epok kan förstås bättre när vi ser människorna bakom historien.