Kronotopi

Nytt år, ny Kronotopi. USA kastar tillbaka världen in i geopolitik från 1800-talet och vår tids Otto Von Bismarck är en gremlin vid namn Marco Rubio. Jag testar ett nytt format - jag läser in en av mina noveller som jag har skrivit för fem år sedan. Trevlig lyssning.

Med en samtid som känns som att vada i ett hav av melass finns två saker som får mig att tro att det trots allt finns lite av en framtid. Zohran Mamdani och Rosalia är den typ av mänsklighet som kan ena oss i att våga drömma. I alla fall litegrann.

Kronotopi 020 är här. Jag pratar om politiskt våld, om Charlie Kirk och om hur jag förstår hur man kan vara glad åt en politisk "motståndares" död.

Nu har svenska medier svängt i frågan om Palestina och många av oss som har varit aktiva i proteströrelsen under dom senaste snart två åren är inte peppade på att ta emot nykomlingarna. Det här är mina funderingar kring det hela - min egna politiska resa, min egen radikalisering och om det finns en möjlighet att radikalisera nyvakna liberaler.

Supporta på patreon.com/kronotopi

Han återuppstår på det 18:e avsnittet. Jag pratar om Vänsterpartiets mesighet i Lorena Delgado Varas-frågan - har vi inte lärt oss nånting av SD? En del av att bygga makt är att bara be sina fiender dra åt helvete. Jag pratar också lite om Ryan Cooglers senaste rulle Sinners som jag måste se om, men som jag gillar för att den är sexig och innehåller en spektakulär insats av Delroy Lindo.