Jessica reder ut bygg & fastighet

Digitala produktpass – byråkrati, hållbarhet eller början på något mycket större?
Vad händer när varje produkt får ett eget digitalt “liv”? När en QR-kod inte bara leder till en manual, utan till information om material, klimatpåverkan, kemikalier, spårbarhet, återbruk och framtida möjligheter att jämföra produkter på riktigt?
I det här avsnittet reder Jessica ut digitala produktpass och ESPR tillsammans med Robert, som har arbetat med hållbarhetsfrågor långt innan de blev självklara. Han berättar i slutet av avsnittet, om sin bakgrund från jordbruk, ekobyggande och stora samhällsbyggnadsbolag — och om drivkraften att gå från idé till praktisk tillämpning. För Robert handlar digitalisering inte om teknik för teknikens skull, utan om att skapa system som gör hållbarhet möjlig på riktigt.
Samtalet rör sig från konkreta exempel — som lampor, möbler, textilier, cement och stål — till de större frågorna:
Vad är ett digitalt produktpass? Hur ska informationen samlas in? Vem ska ansvara för att den finns kvar om ett företag går i konkurs? Hur kan produktpass bidra till cirkularitet, återbruk och bättre inköp? Och vad händer med upphandling när produktdata blir digital, jämförbar och svårare att gömma bakom vackra formuleringar?
Hur ser vår framtid ut?
Svante Arrhenius, räknade redan på 1800-talet på sambandet mellan koldioxidhalten i atmosfären och temperaturökningar. En viktig utgångspunkt för en betydligt större reflektion om klimatet, oljeberoendet och varför omställningen inte kan skjutas upp hur länge som helst.
Och kanske är det just där avsnittet blir som mest tankeväckande. För när Robert säger att “när oljan är slut är vi tillbaka till stenåldern”, blir digitala produktpass plötsligt inte bara en teknisk EU-fråga. De blir en del av en mycket större berättelse om hur vi bygger upp alternativen innan det är för sent.
Det här är ett avsnitt för dig som arbetar med bygg, fastighet, inköp, upphandling, hållbarhet eller produktdata — men också för dig som vill förstå varför spårbarhet, transparens och cirkularitet kommer att påverka långt fler än bara tillverkarna.
Lyssna om du vill förstå vad digitala produktpass faktiskt kan innebära — och varför det är klokt att börja sätta sig in i frågan redan nu.
Ha en härlig dag!
//Jessica

Känner du att det är mycket krav på hållbarhet, AI, digitalisering? Anser du att det är svårt att få tiden att räcka till för all den här utvecklingen? Då är det här avsnittet för dig.
För nu är det nämligen dags att reda ut lite viktiga begrepp för samhällsbyggnadssektorn och då börjar jag och Robert af Wetterstedt med Twin transition, begreppet som sammankopplar digitaliseringen med klimatomställningen.
Att vara digital är inte längre ett val, det är något man måste vara för att klara kraven framåt. 
Robert gör mig lite mer digital och effektiviserar mitt arbete i detta avsnitt, genom att ta mig igenom en ESG-analys, där vi tar hjälp av ett AI-verktyg för att titta på min hållbarhetsmognad. Därför rekommenderar jag att man tittar på det här avsnittet, inte bara lyssnar.
Du kan själv prova verktyget, det är helt gratis och länken hittar du på Roberts hemsida:
www.afwetterstedt.se

Vad hände med huset som arkitekten ritade?
I det här avsnittet gästar Robin Rushdi Al-Sálehi återigen podden för ettsamtal om arkitektur, samhällsplanering och vad som händer när byggnaderna vältas i bruk. Vem följer egentligen upp om projekten blev som det var tänkt och hurmänniskorna mår i miljöerna vi skapar?
Vi pratar om varför branschen ibland verkar uppfinna hjulet på nytt, istället för att lära av tidigare erfarenheter?
Samtalet rör sig från arkitektens roll och beställarens ansvar till JaneJacobs betydelse för stadsplaneringen — och vidare till bostadsbrist, tommalägenheter, farliga antaganden och byggbranschens enorma klimatpåverkan.
Ett avsnitt för dig som är redo för att bygga bättre, mer mänskligt och merhållbart — genom att börja titta närmare på verkligheten.
Länk till artikeln ’Hur gick det egentligen för dina projektkära arkitekt:
⁠https://arkitekten.se/debatt/debatt-hur-gick-det-egentligen-for-dina-projekt-kara-arkitekt/

Den mest hållbara byggnaden är den som aldrig behöver byggas - det är Robin Rushdi Al-Sálehis mantra.
I det här avsnittet träffar vi Robin Rushdi, grundare av Vakansa och hållbarhetsstrateg på WSP. Han är en av de röster i branschen som faktiskt säger det många undviker att säga.
Det är dags att ta upp något som borde vara en het fråga men som nästan helt försvinner i debatten, och det är att vi har ett överflöd av kvadratmeter byggd yta. Kontor nyttjas omkring tio procent av tiden. Skolor runt tjugo. Och ändå fortsätter vi bygga — och riva — som att vi hade oändliga resurser.
Vi pratar om det Robin kallar Fastighetstrappan — en modell för hur vi ska tänka kring det befintliga beståndet, från att sluta riva för att bygga och bygga för att riva, till att istället lära oss förvalta för resurseffektivitet.
Vi får följa exemplet Hästen 21, ett konkret och ganska obehagligt exempel på hur en LCA-analys — ett verktyg som ska hjälpa oss fatta bättre beslut — riskerar att bli ett argument för det man kanske redan hade bestämt sig för. Kan LCA legitimera rivning? Vi dissekerar det.
Vi pratar om den dåliga rivningsstatistiken i Sverige , om att vaskande av resurser sker i en skala vi inte ens kan mäta ordentligt, och om risken för greenwashing när klimatberäkningarna är ovissa bedömningar, men används som om de vore sanning.
Och vi ställer frågan: är det ett politiskt problem? Ett finansiellt? Eller ett förvaltningsproblem att vi inte ens använder det vi redan har?
Det här är ett avsnitt för dig som jobbar med fastigheter, förvaltning, hållbarhet eller upphandling — och som vill förstå varför branschens samlade kunskap inte alltid leder till förändring.
Jag är genuint nyfiken på vad du tänker när du lyssnat.

Ha en härlig dag!
//Jessica

Tänk dig en byggnad som kan se 48 timmar in i framtiden – och styra sig själv utifrån det. I det här avsnittet gästas podden av Anders Kallebo, vd och medgrundare av Myrspoven, som berättar hur de skapar digitala tvillingar av byggnader och tar över styrningen med hjälp av AI.
Anders delar med sig av hur tekniken fungerar i praktiken, varför energibesparing bara är en del av värdet, och hur dynamisk styrning kan göra hela fastighetsbranschen till en aktiv spelare i energisystemet. Vi pratar om allt från köpcentrum där ventilationen kördes hundratals timmar i onödan, till varför kommuner ofta är drömkunder – och hur en enorm global partner nu rullar ut Myrspovens lösning internationellt.
Vi dyker också ner i hur offentlig upphandling fungerar för den här typen av ny teknik, vad som krävs av en fastighetsägare för att vara redo, och Myrspovens ambitiösa 1%-vision för globalt klimatavtryck.
Ett avsnitt för dig som vill förstå hur proptech och AI konkret förändrar fastighetsdriften – och varför det inte bara handlar om att spara kilowattimmar.
Ha en härlig dag!
//Jessica