Jessica reder ut bygg & fastighet

Den mest hållbara byggnaden är den som aldrig behöver byggas - det är Robin Rushdi Al-Sálehis mantra.
I det här avsnittet träffar vi Robin Rushdi, grundare av Vakansa och hållbarhetsstrateg på WSP. Han är en av de röster i branschen som faktiskt säger det många undviker att säga.
Det är dags att ta upp något som borde vara en het fråga men som nästan helt försvinner i debatten, och det är att vi har ett överflöd av kvadratmeter byggd yta. Kontor nyttjas omkring tio procent av tiden. Skolor runt tjugo. Och ändå fortsätter vi bygga — och riva — som att vi hade oändliga resurser.
Vi pratar om det Robin kallar Fastighetstrappan — en modell för hur vi ska tänka kring det befintliga beståndet, från att sluta riva för att bygga och bygga för att riva, till att istället lära oss förvalta för resurseffektivitet.
Vi får följa exemplet Hästen 21, ett konkret och ganska obehagligt exempel på hur en LCA-analys — ett verktyg som ska hjälpa oss fatta bättre beslut — riskerar att bli ett argument för det man kanske redan hade bestämt sig för. Kan LCA legitimera rivning? Vi dissekerar det.
Vi pratar om den dåliga rivningsstatistiken i Sverige , om att vaskande av resurser sker i en skala vi inte ens kan mäta ordentligt, och om risken för greenwashing när klimatberäkningarna är ovissa bedömningar, men används som om de vore sanning.
Och vi ställer frågan: är det ett politiskt problem? Ett finansiellt? Eller ett förvaltningsproblem att vi inte ens använder det vi redan har?
Det här är ett avsnitt för dig som jobbar med fastigheter, förvaltning, hållbarhet eller upphandling — och som vill förstå varför branschens samlade kunskap inte alltid leder till förändring.
Jag är genuint nyfiken på vad du tänker när du lyssnat.

Ha en härlig dag!
//Jessica

Tänk dig en byggnad som kan se 48 timmar in i framtiden – och styra sig själv utifrån det. I det här avsnittet gästas podden av Anders Kallebo, vd och medgrundare av Myrspoven, som berättar hur de skapar digitala tvillingar av byggnader och tar över styrningen med hjälp av AI.
Anders delar med sig av hur tekniken fungerar i praktiken, varför energibesparing bara är en del av värdet, och hur dynamisk styrning kan göra hela fastighetsbranschen till en aktiv spelare i energisystemet. Vi pratar om allt från köpcentrum där ventilationen kördes hundratals timmar i onödan, till varför kommuner ofta är drömkunder – och hur en enorm global partner nu rullar ut Myrspovens lösning internationellt.
Vi dyker också ner i hur offentlig upphandling fungerar för den här typen av ny teknik, vad som krävs av en fastighetsägare för att vara redo, och Myrspovens ambitiösa 1%-vision för globalt klimatavtryck.
Ett avsnitt för dig som vill förstå hur proptech och AI konkret förändrar fastighetsdriften – och varför det inte bara handlar om att spara kilowattimmar.
Ha en härlig dag!
//Jessica

Jag har Johanna Bjurskog i studion, hon är hållbarhetschefpå Riksbyggen, där man ser stora konkurrensfördelar med ett gediget hållbarhetsarbete och höga ambitioner.
Riksbyggen jobbar hårt för att uppnå högt ställda hållbarhetsmål, både socialt, där trygghet är i fokus, och miljömässigt, där klimatet är en viktigt del.
Den sociala hållbarheten handlar mycket om att engagera denegna organisationen, brf-styrelserna och de boende. Det krävs dialog för att lyckas. För att öka trygghet och möjligheter har man skapat koncept för äldre som behöver vård i hemmet, människor i övre medelåldern, som successivt kommerkräva anpassningar, och för de yngre som behöver komma in på bostadsmarknaden.
Vad gäller miljön har man tre fokusområden:
·     Indirekt verksamhet – dvs kundernas påverkan
·     Sänka klimatpåverkan i nyproduktion – t ex genomklimatförbättrad betong och stål, och optimering av materialet
·     Den egna verksamheten
I förvaltningen jobbar man för att energioptimera, och för det tar man hjälp av AI.
Nu börjar man kunna skörda frukterna av ett genomgåendearbete, som pågått under lång tid.
Johanna presenterar även en viktig nyckel för att lyckas medhållbarhet.
Intressant och verklighetsförankrat! Här finns mycket gott att hämta!
Ha en härlig dag!
//Jessica

Amanda Borneke från Sweco ger oss viktig, relevant information om vad som händer med lagkraven avseende hållbarhet, och vi fokuserar i huvudsak på byggnader och material, eftersom vi pratar cirkularitet ur olika perspektiv.
Amanda säger att alla de stora fastighetsägarna jobbar med cirkularitetsindex, för att redovisa detta i sina hållbarhetsrapporter. Gör ni det?
Sverige har ett lågt cirkularitetsindex, lyssna så får du veta vad det beror på. Och här kan du enkelt vara med och göra skillnad!
Cirkulära aktiviteter - helt utan konsumtion, är det något ni jobbar med och hur gör ni då? Vet du inte vad det är, då får du en massa tips på det här.
Spillströmmar mellan verksamheter - att göra om avfall till en resurs är ju också en häftig utmaning man kan ägna sig åt, t ex kaffesump, vad kan ni göra av ALL den kaffesump som ni i er organisation genererar?
Och den stora frågan, kan vi bli avfallsfria?
Nu kör vi!
Ha en härlig dag!
//Jessica
Länkar:
Vad händer på lagsidan i Sverige:
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2025/12/regeringen-presenterar-reformer-pa-avfallsomradet/
Cirkularitetsindex:
https://www.sweco.se/aktuellt/urban-insight/urban-insight-cirkulart-byggande/
The circularity gap report:
https://www.circularity-gap.world/sweden

Banfast berättar om sin digitaliseringsresa, där man gåttifrån analog information, till digitala data, för att få ökad kontroll, ochkunna använda sina data mer effektivt.
Banfast förvaltar både sina egna och andra fastighetsägaresfastigheter.
 ”Om det gör lite ont att göra, sluta. Om det känns bra, fortsätt!”
Här används AI som ett verktyg, så det finns inga mål fördigitaliseringen och AI i sig, utan målen handlar om att få koll på det man har, och då har man valt digitalisering och AI som de verktyg man använder för att ta sig dit.
Ett exempel på där man hittat stora värden är att man kan förenkla budgetarbetet, genom att alltid ha en uppdaterad prognos, utifrån de avtal man har. Man behöver alltså inte sätta sig och räkna inför budget, utan allt finns, hela tiden. Det frigör tid, vilket kan öka intäkterna, eftersom den tiden man vinner kan läggas på intäktsgenererande aktiviteter.
En annan konkret grej man kan göra är att ge varje hyresgästett koldioxidavtryck per lokal.
Nästa steg är att automatisera prioritering av åtgärder ibyggnaderna.
Och hur långt man kan dra detta? The sky is the limit! Menta inte allt på en gång.
Kom ihåg människan i det här, det är ett viktigt budskapvi får med oss.
Nu kör vi!
//Jessica
Länkar och kontakt:
[email protected]
[email protected]
https://banfast.se/
https://edsvard.se/