Jessica reder ut bygg & fastighet

Offentlig förvaltning köper möbler och inredning för över en miljard kronor om året. En procent av det är återbrukat. ⚠️
Resten köps nytt — samtidigt som det står fullt av fungerande skrivbord i huset bredvid.
I det här avsnittet träffar jag Andreas Kviby, vd på GoZero. De har byggt en superenkel funktion: du fotar en sak med mobilen och får tillbaka material, skick, andrahandsvärde, CO2-besparing och ett förslag på vad du ska göra med den. Fota en hel fastighet, och systemet flaggar för asbest i golvlimmet, PCB ifogmassan och bly i färgen — utifrån vilken tidsepok det gissar att huset kommer från.
Men det mesta av samtalet handlar inte om tekniken. Det handlar om varför återbruket stannar i kommunen.
Och det är inte viljan det är fel på. Som Andreas säger: det handlar om ansvaret. Vem äger objektet? Vem får sälja det? En region testade att sälja sina möbler och fick nej. Det blev helt enkelt billigare att köpa av det offentliga än att köpa nytt — och så får en offentlig aktör inte agera. Vi pratarlite om vad lagen om offentlig säljverksamhet faktiskt säger, och om hur man tar sig runt det utan att göra fel.
Vi går också igenom:
Varför lägstapris-upphandling föder engångsmöbler.
Digitala produktpass, som bara gäller nytillverkat och vad ett cirkulärt produktpass skulle kunna innebära.
Är det greenwashing att räkna samma CO2-besparing en gång till när skrivbordet flyttar vidare till nästa förvaltning?
EU-direktivet Right to Repair — och varför reparationsverkstäder kan bli en helt egen bransch.
Simulatorn som GoZero byggt ihop med RISE, där du kan räkna på miljöeffekten av en flytt eller en renovering innan du gör den.

Andreas visar dessutom en återbruksinventering av ett rätt risigt hus. Den delen är värd att titta på.
Länkar från avsnittet:
GoZeros AI-simulator, framtagen tillsammans med RISE:
https://gozero.se/nyheter/fran-bild-till-handling-gozeros-ai-simulator-for-strategisk-hallbarhet-inom-mobler-och-it-en-1756194079
GoZero Market, sökmotorn för återbrukade produkter:
https://gozero.market/
Trä- och Möbelföretagens debattartikel, “Hållbar nyproduktion framförgiftigt återbruk – det är dags att damma av LOU”:
https://www.tmf.se/om-tmf/nyheter/2025/02/hallbar-nyproduktion-framfor-giftigt-aterbruk--det-ar-dags-att-damma-av-lou/

Det är enkelt att bygga en AI-agent idag. Du ber en språkmodell om en, och några minuter senare har du den.
Det svåra är att göra den välfungerande. Vilken uppgift ska den lösa? Vilket data ska den ha, och vem äger det den lär sig av dina beslut? Och vad händer den dagen den börjar bete sig på sätt du inte har en chans att följa?
I det här avsnittet möter jag Patric Karlsson. Han jobbat sig igenom tre teknikvågor — internet, mobilen och nu AI. Han grundade Mestro 2008, byggde upp automatiserad energiuppföljning i fastighetsbranschen och tog bolaget till börsen. Idag arbetar han med AI-agenter i fastighetsdrift och hjälper kommuner och regioner att handla upp AI-system som håller för regelverket.
Vi pratar om skillnaden mellan att köpa en färdig lösning och att bygga eget, om varför kunskapsklyftan i branschen växer fortare än någon hinner med, och om varför struktur i ditt data avgör mer än vilken modell du väljer.
Vi pratar också om riskerna med att agenter gör sånt ingen bett dem om och hur svårt det är att upptäcka.
Patric har en enda fråga som han alltid ställer till fastighetsbolag som vill komma igång. Den är värd att ta med sig från det här avsnittet.
Lyssna om du funderar på var ni ska börja — eller om du misstänker att ni redan börjat i fel ände.
"Damn if you do, and damns if you don't!"
Ha en fin stund!
//Jessica

Två stora träd stod på en butiksparkering och de sänkte temperaturen med upp till tio grader under kronan. Ändå togs de bort.
Dagens gäst Florian Sallaba har studerat jorden från rymden sedan 2004. Idag driver han Green Urbansights i Lund och mäter var våra städer blir för varma — vilka träd som finns, hur de mår, och vad som faktiskt händer om man planterar ett till.
Det här reder vi ut:
* Varför innergården är varmare än gatan utanför — och vad asfalten gör för staden.
* Om det försvinner fler träd än det planteras i våra städer
* Florians uppmaning till kommunernas detaljplaner
* Varför du behöver plantera nu
* Hur man ser att ett träd är på väg att dö långt innan ögat gör det
* Att värmeöar och översvämningsrisk går hand i hand
* Och varför grönska är en tillgång, inte en kostnad
En siffra jag tappade hakan av var hur lång tid det tar att inventera Stockholms fastigheter.
När man gör projekt i utemiljön, så kan man idag monitorera följderna för att se vilken påverkan åtgärderna har på omgivningarna.
Läs mer på: greenurbansights.com
Vet ni hur mycket träd ni har på era fastigheter?

Ha en härlig dag!
Glöm inte att dela det här avsnittet med någon du tror kan ha nytta av informationen! Det kan göra skillnad.
//Jessica

Nu kommer vi till AI och dessa agenter som det pratas om, men som kanske är lite svårt att förstå hur de egentligen skiljer sig från att chatta med Chat gpt, Gemini eller Claude.
Jag hittade Jens Eriksvik av en slump och bestämde mig för att bjuda in honom till podden. Det här ämnet blir mer och mer aktuellt men än mer aktuellt blir det med stressen att förstå vad man själv ska använda AI till, hur och hur man kan göra det effektivt och systematiskt.
Och det är just vad agenterna kan hjälpa till med. Gör man det rätt kan det bli ett systematiskt integrerat verktyg, som tar hand om de delar i era arbetsprocesser som normalt måste göras av mänskliga kollegor. Och istället för att vara rädd för att folk ska bli av med jobben, så kan i alla fall jag och Jens vara överens om att det i första hand kommer bli så att vi människor kan släppa sådant arbete som skapar brus och onödig stress, i en vardag där vi har kan göra så mycket andra saker som höjer kvaliteten.

Hoppas du gillar det här avsnittet! Gillar du, så ge det gärna så många stjärnor du kan, för då kommer det ut till fler.

Ha en härlig dag!
//Jessica

Artikel från Jens:
https://www.fastighetssverige.se/artikel/agentisk-ai-i-bygg-och-fastighetsbranschen-fran-den-forsta-digitala-kollegan-till-digitala-team/

Digitala produktpass – byråkrati, hållbarhet eller början på något mycket större?
Vad händer när varje produkt får ett eget digitalt “liv”? När en QR-kod inte bara leder till en manual, utan till information om material, klimatpåverkan, kemikalier, spårbarhet, återbruk och framtida möjligheter att jämföra produkter på riktigt?
I det här avsnittet reder Jessica ut digitala produktpass och ESPR tillsammans med Robert, som har arbetat med hållbarhetsfrågor långt innan de blev självklara. Han berättar i slutet av avsnittet, om sin bakgrund från jordbruk, ekobyggande och stora samhällsbyggnadsbolag — och om drivkraften att gå från idé till praktisk tillämpning. För Robert handlar digitalisering inte om teknik för teknikens skull, utan om att skapa system som gör hållbarhet möjlig på riktigt.
Samtalet rör sig från konkreta exempel — som lampor, möbler, textilier, cement och stål — till de större frågorna:
Vad är ett digitalt produktpass? Hur ska informationen samlas in? Vem ska ansvara för att den finns kvar om ett företag går i konkurs? Hur kan produktpass bidra till cirkularitet, återbruk och bättre inköp? Och vad händer med upphandling när produktdata blir digital, jämförbar och svårare att gömma bakom vackra formuleringar?
Hur ser vår framtid ut?
Svante Arrhenius, räknade redan på 1800-talet på sambandet mellan koldioxidhalten i atmosfären och temperaturökningar. En viktig utgångspunkt för en betydligt större reflektion om klimatet, oljeberoendet och varför omställningen inte kan skjutas upp hur länge som helst.
Och kanske är det just där avsnittet blir som mest tankeväckande. För när Robert säger att “när oljan är slut är vi tillbaka till stenåldern”, blir digitala produktpass plötsligt inte bara en teknisk EU-fråga. De blir en del av en mycket större berättelse om hur vi bygger upp alternativen innan det är för sent.
Det här är ett avsnitt för dig som arbetar med bygg, fastighet, inköp, upphandling, hållbarhet eller produktdata — men också för dig som vill förstå varför spårbarhet, transparens och cirkularitet kommer att påverka långt fler än bara tillverkarna.
Lyssna om du vill förstå vad digitala produktpass faktiskt kan innebära — och varför det är klokt att börja sätta sig in i frågan redan nu.
Ha en härlig dag!
//Jessica