Health for wealth

Gränssättning är inte ett individproblem – det är ett kollektivt ansvar
Ordet gräns bär på en dubbelhet som är lätt att missa. En gräns stänger något utanför – men håller samtidigt något viktigt innanför. Ändå pratas det om gränssättning på jobbet nästan uteslutande som ett individproblem.
Men vad händer när strukturen runt omkring inte stödjer det? När systemet, kulturen och förväntningarna förutsätter att du kompenserar?
I det här avsnittet av samtalar jag med Johanna Dahlgren, organisationspsykolog med lång erfarenhet av att jobba med ledare, ledningsgrupper och organisationer i just de här frågorna. Samtalet rör sig medvetet mellan systemnivå och individnivå – för de hänger ihop på ett sätt som vi sällan pratar om tillräckligt tydligt.

Systemet lär sig av det vi gör
En av de skarpaste poängerna i samtalet är att organisationer anpassar sig efter beteenden. När chefer täcker upp, löser problem utanför sin roll och arbetar ikapp på kvällarna – signalerar det att resurserna räcker.
Det handlar inte om att dessa chefer gör fel. Tvärtom – de flesta drivs av genuint goda skäl. Snabb uppskattning förstärker beteendet. Känslan av kontroll minskar osäkerheten. Och konflikträdslan gör att det är lättare att ta än att förhandla. Men konsekvensen är att problemen aldrig synliggörs. Förmågan byggs inte. Och systemet förblir som det är.

När allting är prioriterat finns inga prioriteringar
En av de vanligaste orsakerna till att gränssättning havererar är otydlighet – för vaga uppdrag och för lite mandat i relation till ansvar.

Synliggör, förhandla, sluta kompensera i det tysta
Istället för att hoppa in: Vad behöver vi ändra för att det ska fungera utan mig nästa gång? Istället för att acceptera: Visst kan jag ta det här, men då behöver vi välja bort något annat. Vad väljer vi?
Det handlar om att göra det synligt – inte som protest, utan som information. Och sedan stå ut i det obehag som följer.

Skillnaden mellan risk och obehag
En av de viktigaste distinktionerna i samtalet: vi blandar ihop risk och obehag. Hjärnan är generös med katastrofscenarier. Men ofta är det vi undviker inte farligt – det är bara obekvämt.
Det är en viktig nyansering i en samtalskultur där gränssättning lätt förväxlas med att "bli tuffare". Det handlar om att skapa rätt förutsättningar för att göra rätt saker – våga synliggöra när de förutsättningarna saknas.

Du är inte ensam – och du behöver inte göra det ensam
En av de tyngsta aspekterna av chefsrollen är ensamheten. Man bär mycket, ofta utan att någon ser hur fullt det är. Att kroka arm med chefskollegor – inte bara ventilera, utan föra konstruktiva samtal om det gemensamma läget – är en av de mest underskattade resurserna.

Johanna avslutar med två frågor som hon vill att du tar med dig:
Vilka problem i min vardag löser jag som egentligen borde synliggöras?
Hjälper jag organisationen – eller hindrar jag den från att fungera utan mig?
Och till dem lägger jag en tredje: Om du fortsätter precis som nu – vart tar det dig? Och vart tar det dina medarbetare?

Reflektionsfrågor för dig som individ
Finns det problem du löser regelbundet som egentligen borde synliggöras uppåt eller åt sidan i organisationen – och vad håller dig från att göra det?
Hjälper du din organisation framåt, eller hindrar du den från att lära sig fungera utan dig? Vad skulle ett litet steg i rätt riktning kunna se ut?
Tänk på en gräns du vet att du borde sätta men inte har satt. Handlar det om en verklig risk – eller är det obehaget du undviker?

Reflektionsfrågor för er som team eller organisation
Hur synliga är era faktiska prioriteringar? Om du frågade fem chefer i er organisation vad som är viktigast just nu – skulle svaren stämma överens?
Vad lär sig ert system av de beteenden som faktiskt sker – inte av intentionerna, utan av vad som görs och inte görs varje dag?
Finns det ett rum i er organisation där chefer kan synliggöra att de kompenserar, utan att det tolkas som svaghet eller negativitet? Och om inte – vad skulle behöva förändras för att det rummet ska kunna skapas?
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När det långsiktiga tänket gör skillnad
"Vi kan inte vaccinera oss mot ohälsa med en enstaka insats. Det handlar om beteenden – och beteenden förändras i vardagen, inte på en workshop."
Det är lätt att göra hälsa till ett projekt. En hälsovecka i januari, en fruktskål som byts ut mot kakorna och sedan... livet tar över. Men hos fastighetsbolaget Arwidsro i Stockholm har man valt en annan väg med hjälp av vår samarbetspartner Twitch Health. En väg som börjar i hållbarhetstänket och mynnar ut i något oväntat: en arbetskultur där hälsan inte är ett sidospår utan en grundförutsättning för att orka göra bra saker.
I det här avsnittet möter vi Maria Björkling, affärsutvecklare och hållbarhetsansvarig på Arwidsro och Marcus Lager från Twitch Health. Tillsammans berättar de om vad det faktiskt innebär att jobba långsiktigt med hälsa – och varför det sällan handlar om stora, dyra satsningar.

Från planet till person
Maria kom till hälsofrågorna från ett annat håll än de flesta. Hennes ingång var hållbarhetsarbete – den breda, systemiska frågan om hur vi tar hand om planeten och de resurser vi har. Därifrån var steget till individhälsan kortare än man kanske tror.
"Det finns väldigt liten gräns mellan hållbarhet och hälsa", säger hon. "Om man ska kunna bedriva hållbarhetsarbete som verkligen blir något – inte bara grönt strössel på ytan – så krävs förändringsarbete. Och förändringsarbete kräver att människor mår bra och har energi."
Hos Arwidsro, ett privatägt fastighetsbolag med drygt 25 medarbetare, har man länge haft korta beslutsvägar och höga ambitioner. Det har gjort det möjligt att faktiskt göra saker, snarare än att lägga energi på att ta fram hälsostrategier och processkartor som ändå aldrig riktigt landar.

Hälsoundersökningen som samtalsverktyg
En hälsoundersökning kan vara ett sätt att samla data och sedan lägga rapporten i en skrivbordslåda.
Marcus är tydlig med vad som krävs för att en hälsoundersökning ska ge effekt: man måste vilja göra något med resultatet. Annars är pengarna bortkastade.

Ledarskapet som förebild – på riktigt
Ledarskapets roll i hälsoarbete beskriver Maria som att föregå med gott exempel i en mänsklig bemärkelse: att våga sätta hälsamål i medarbetarsamtalet, och att respektera att de kan se väldigt olika ut. Sluta snusa, sova bättre, engagera sig ideellt.
"Om du som chef ställer frågan med omtanke och skapar ett rum där det finns tillit – då kan det inte gå fel", säger Marcus.

Vad har hälsoarbetet gett?
Engagemang. Lojalitet. Stolthet.
Maria beskriver det som att medarbetare som känner att arbetsgivaren genuint bryr sig – och underlättar en hälsosam vardag – också tenderar att stanna kvar och tala väl om sin arbetsplats.
Men det handlar också om något större: att jobba för en organisation som vill mer, som försöker bidra, ger energi och mening. I tider när hopplöshet och utmattning diskuteras allt mer i arbetslivet är det inte en liten sak.

Reflektionsfrågor för dig som individ
När det är som mest intensivt på jobbet – vad gör du för att fylla på energin snarare än att tömma den? Och om du inte gör något: vad skulle ett litet steg kunna vara?
Finns det något du egentligen vet ger dig energi – sömn, rörelse, tid med rätt människor – men som du regelbundet skjuter framåt? Vad berättar det om dina faktiska prioriteringar?
Hur ser din personliga "hälsostrategi" ut just nu – är den reaktiv (du tar hand om dig när du mår dåligt) eller proaktiv (du bygger motståndskraft inför det som kommer)?

Reflektionsfrågor för er som team eller organisation
Vad signalerar er vardagsmiljö om vad som är viktigt? Vad finns framme, vad uppmuntras, och vad tas för givet – och vad säger det om er kultur kring hälsa?
Hur används era hälsoinsatser idag – är de engångsföreteelser eller en del av ett löpande samtal? Vad skulle behöva förändras för att det ska bli mer av det senare?
Var går gränsen mellan att stötta medarbetares hälsa och att göra det till ett prestationsområde? Hur skapar ni ett rum där hälsa kan lyftas med omtanke och respekt för olikheter?
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur navigerar vi som människor, medarbetare och ledare i tider av förändring, turbulens och AI?

I vårt jubileumsavsnitt, inspelat under vårt 10-årsfirande på World Trade Center i Stockholm blev det inga raka svar. Men öppna och kloka och fina reflektioner av våra gäster Alice Holmgren, grundare och VD på Alice Labs, Johan Ivari, lärare i ledarskap och ledning på Försvarshögskolan och Marika Ronty, psykolog, psykoterapeut och författare.

Samtalet rörde sig kring behovet hos ledare att kunna mötas som människor i tider av ständig förändring där Marika också pratade till vikten av att känna sig sig själv först, för att kunna leda både sig själv och andra. Hur skapar vi förutsättningar för närvaro, på riktigt?

Alice bjöd på reflektionen att i tider av snabba och intensiva svar från AI behöver vi mer mellanrum, mer tystnad. Mer paus. Och förstå att det mänskliga bara blir allt viktigare.

Johan bjöd på hoppingivande tankar om hur våra värderingar finns kvar som ledstjärna och mening framåt till och med när det svåraste händer.

Det här var ett samtal som inte låter sig sammanfattas i en käck artikel men jag vill gärna skicka med frågor att reflektera över:
Hur känner jag mig själv? Hur fortsätter jag lära känna mig själv och förstå mina känslor och reaktioner?
Vad gör AI med mig? Hur hjälper det mig skapa mer tid till att vara människa? Hur månar jag om mina pauser från digitala intryck?
Vad är något som känns så meningsfullt så jag vill fortsätta sträva mot det även i svåra tider?

Tack till Alice, Johan och Marika för ert bjussiga samtal.
Tack till Aiat för din proffsiga hjälp med ljud och produktion, tack till Boel som kom in och gästpoddade med mig igen.

Tack till er som kom, till alla som lyssnat, gästat, engagerat sig och fortsätter verka för ett meningsfullt och hållbart liv och arbetsliv.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Över 2 miljoner lyssningar. Strax 400 avsnitt. Och ett enda syfte: att bidra till ett arbetsliv där vi både gör bra och mår bra.

Det började med en tanke
För tio år sedan startade Health for Wealth med en enkel men viktig övertygelse – att hälsa och prestation på jobbet inte är varandras motsatser. Att vi kan skapa arbetsliv där vi både presterar och mår bra. Och att det kräver samtal. Riktiga, relevanta och ibland lite obekväma samtal.
Det är precis vad podden har bjudit på sedan dess.

Vad har vi pratat om?
Ämnena som återkommer, avsnitt efter avsnitt, är desamma som fortfarande är högst relevanta i arbetslivet idag:
Ledarskap och organisation
Stress och återhämtning
Hälsa och beteende
Tid och balans
Arbetsmiljö och kultur
Förändring och innovation
Välmående och reflektion
Det är inga trendämnen. Det är grundfrågor. Och de blir om något mer angelägna för varje år som går.

Vilka har vi pratat med?
85 procent av avsnitten har haft gäster – forskare, konsulter, psykologer, HR-chefer, terapeuter och ledare. Människor som inte bara har teorier utan erfarenheter. Som har levt det de pratar om.
Expertmixen har varit medveten: forskare och författare som ger oss det vetenskapliga underlaget, konsulter och VD:ar som visar hur det ser ut i praktiken, psykologer och terapeuter som påminner oss om det mänskliga i alltihop.

Vilka lyssnar?
Du. Och ungefär två miljoner lyssningar till sedan 2016.
Health for Wealth rankas ofta bland topp 20 i kategorin Hälsa & Fitness på Apple Podcasts i Sverige – med en styrka som få andra poddar har: djupet i arbetslivsperspektivet. Medan andra poddар når bredare publik är det här en podd som stannar kvar i det som faktiskt händer på jobbet. Ledarskap, stress, kultur, relation och prestation i en och samma kontext.

Tack
Det här jubileet firas inte ensam. Det firas med dig som lyssnat, tipsat vidare, föreslagit gäster, varit gäst, engagerat dig i samtalen och gjort podden till något mer än ljud i ett par hörlurar.
Och ett varmt tack till Aiat Almansour på Hi-Hat Sound – utan dig inga ljud i några öron överhuvudtaget.

I nästa avsnitt – nummer 400 – kommer du få höra det riktiga jubileumssamtalet från livekvällen. Häng med.

Reflektionsfrågor – för dig
Vad i ditt arbetsliv har förändrats de senaste tio åren när det gäller hälsa och ledarskap?
Vad vill du att vi ska prata mer om de kommande tio åren?
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Health, leadership and the infinite game with the CEO of SAS
What does it actually take to prioritize your health when you're running an airline through turbulence, restructuring and global uncertainty? Anko van der Werff, CEO of SAS, shares what keeps him grounded — and why health is never just about the gym.

The email that started it all
A few years ago, Marcus Lager at Twitch Health received an email from Anko van der Werff. Not asking for a wellness program. Not requesting a company initiative. Just a man with a bad back from tennis, looking for help. But what followed became something much bigger than fixing a back injury.

No time? Wrong question
Running an airline means your calendar is never fully your own. Trips where time zones flip your sleep, back-to-back nights where meetings end at midnight and you're up again at six. And yet Anko trains.
His solution isn't a perfect routine. It's principles.

Leading through the storm
When covid hit, Anko was mid-flight — literally and figuratively. Nobody knew how bad it would get. He gave his team a mantra to hold on to: exercise, sleep, love your family. Four anchors in an uncertain sea.
– I've become very resilient over the years. When Trump invades Iran or fuel prices spike, that's not something I can control. And still — here we are, dealing with the impact. So I've learned not to make it personal.
His ability to switch off- what research calls psychological detachment — is crucial. Being able to truly switch off when he needs to sleep, even during the most difficult periods — is something he names as a genuine leadership skill. Not absence of care. Presence of boundaries.

Curiosity as a leadership tool
One thing stands out across Anko's story: genuine curiosity about people. He talks to pilots in the cockpit. He asks the people around the table how they're really doing. He chats to taxi drivers about what's happening in their city.

Teamwork — and keeping score
Anko is clear that no aircraft takes off without dozens of different people touching it first. The striker who scores doesn't score without the midfielder, the defender, the goalkeeper. He has worked to bring that understanding into SAS — every role matters, no group is more important than another.
And he believes in keeping score. Not to create pressure, but to give direction.
– How can you play a game without knowing the score? You need to know where you're going.

Reflection questions — for you
What are the one, two or three things in your life that make everything else worth doing — and are you staying fit enough to keep doing them?
When you navigate through uncertainty, what are your anchors? What do you come back to?
How well do you actually switch off — and what does it cost you when you don't?

Discussion questions — for the group
How does your organisation's culture support leaders in genuinely taking care of themselves — not just in words, but in structure?
Where does psychological detachment show up as a skill in your team — and do you talk about it?
What would it mean to approach health at work the way Anko approaches sport: not as a nice-to-have, but as an investment in performance?
Who on your team is the equivalent of the taxi driver — the person who actually knows what's going on — and when did you last ask them?

Thank you Twitch Health and Marcus Lager for collaborating for a sustainable worklife.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.