Health for wealth

OSA är en ledningsfråga.
"Har jag koll på vad som händer där ute när jag fattar de här besluten?"
Det är frågan som Lars Lööw, generaldirektör på Arbetsmiljöverket, vill att landets ledningsgrupper ställer sig. Inte en gång om året på en strategidag. Utan varje gång ett beslut fattas som påverkar de människor som ska omsätta det i praktiken.
Det låter enkelt men det sker för sällan.
I det här avsnittet av Health for Wealth samtalar jag med Lars Lööw om varför den organisatoriska och sociala arbetsmiljön – OSA – är mer aktuell än någonsin. Om vad tio år med en föreskrift faktiskt har gett. Och om vad som krävs härnäst – av myndigheter, politiker, ledningsgrupper och de chefer som varje dag försöker göra ett hållbart jobb under förutsättningar som inte alltid är rimliga.

Vad siffrorna berättar – och vad de egentligen handlar om
Ökningen av sjukfrånvaron i Sverige har en tydlig koppling till psykisk ohälsa och till arbetslivet. Arbetsmiljöverket har, efter en av sina största inspektionsinsatser någonsin – samtliga akutsjukhus i Sverige – kunnat konstatera det som många på golvet länge vetat: ansvaret för OSA har hamnat på fel nivå.
Det finns beslut som fattas på en annan nivå. I den högsta ledningen, på tjänstemannanivå och på politisk nivå. Beslut som får avgörande konsekvenser för hur en första linjens chef kan ta sitt ansvar. Och när de förutsättningarna saknas kompenserar chefen, täcker upp, biter ihop – tills det inte går längre.

Kunskapen finns. Men når den rätt nivå?
OSA-föreskriften fyller tio år. Den innehåller skallkrav som är glasklara: ökad kunskap hos högsta ledningen, tydlig prioritering, befogenheter och stöd, kontinuerlig dialog och systematisk uppföljning. Det är inte vaga ambitioner – det är lag.
Ändå ser vi att det inte nått hela vägen.
Det finns hälsoekonomiska analysverktyg som kan sätta faktiska siffror på vad bristande förutsättningar kostar. Forskning och kunskapsunderlag finns att hämta. Men kunskapen måste efterfrågas och mötas av ett genuint intresse uppifrån för att göra skillnad.

Varför kvinnor drabbas hårdare – och vad det egentligen säger oss
Det är kvinnor som dominerar i statistiken över arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Arbetsmiljöverkets egna analyser visar att skillnaden inte ligger mellan kvinnor och män inom samma yrke – den ligger i vilka yrken som toppar listan. Och det är de offentliga tjänsteyrkena, vård, skola och omsorg, som år efter år återfinns längst upp.
Det är inte ett individuellt problem som löses med friskvårdsbidrag eller stresshanteringskurser. Det är ett strukturellt problem som kräver strukturella svar – på ledningsnivå och på politisk nivå.

Reflektionsfrågor för dig som individ
Vet du vad OSA-föreskriften ställer för krav – och i vilken utsträckning de uppfylls i din vardag? Vad saknas, och vem äger det gapet?
Har du formulerat vilka förutsättningar du behöver för att göra ett hållbart och lagenligt jobb – och har du lyft det med din chef?
Tänk på ett beslut som nyligen fattades ovanför dig och påverkade din vardag. Tror du att beslutsfattaren hade koll på den effekten – och vad skulle hända om du berättade?

Reflektionsfrågor för er som team eller organisation
På vilken nivå fattas egentligen de beslut som formar förutsättningarna för arbetsmiljön hos er – och är det rätt nivå som äger ansvaret?
Har er ledningsgrupp tillräcklig kunskap om vad OSA innebär på operativ nivå, och finns det strukturer för att den kunskapen ska nå fram och användas?
Lars fråga att ta med: Har vi koll på vad som händer där ute när vi fattar de här besluten? Hur skulle ni svara på den i er ledningsgrupp idag?
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Gränssättning är inte ett individproblem – det är ett kollektivt ansvar
Ordet gräns bär på en dubbelhet som är lätt att missa. En gräns stänger något utanför – men håller samtidigt något viktigt innanför. Ändå pratas det om gränssättning på jobbet nästan uteslutande som ett individproblem.
Men vad händer när strukturen runt omkring inte stödjer det? När systemet, kulturen och förväntningarna förutsätter att du kompenserar?
I det här avsnittet av samtalar jag med Johanna Dahlgren, organisationspsykolog med lång erfarenhet av att jobba med ledare, ledningsgrupper och organisationer i just de här frågorna. Samtalet rör sig medvetet mellan systemnivå och individnivå – för de hänger ihop på ett sätt som vi sällan pratar om tillräckligt tydligt.

Systemet lär sig av det vi gör
En av de skarpaste poängerna i samtalet är att organisationer anpassar sig efter beteenden. När chefer täcker upp, löser problem utanför sin roll och arbetar ikapp på kvällarna – signalerar det att resurserna räcker.
Det handlar inte om att dessa chefer gör fel. Tvärtom – de flesta drivs av genuint goda skäl. Snabb uppskattning förstärker beteendet. Känslan av kontroll minskar osäkerheten. Och konflikträdslan gör att det är lättare att ta än att förhandla. Men konsekvensen är att problemen aldrig synliggörs. Förmågan byggs inte. Och systemet förblir som det är.

När allting är prioriterat finns inga prioriteringar
En av de vanligaste orsakerna till att gränssättning havererar är otydlighet – för vaga uppdrag och för lite mandat i relation till ansvar.

Synliggör, förhandla, sluta kompensera i det tysta
Istället för att hoppa in: Vad behöver vi ändra för att det ska fungera utan mig nästa gång? Istället för att acceptera: Visst kan jag ta det här, men då behöver vi välja bort något annat. Vad väljer vi?
Det handlar om att göra det synligt – inte som protest, utan som information. Och sedan stå ut i det obehag som följer.

Skillnaden mellan risk och obehag
En av de viktigaste distinktionerna i samtalet: vi blandar ihop risk och obehag. Hjärnan är generös med katastrofscenarier. Men ofta är det vi undviker inte farligt – det är bara obekvämt.
Det är en viktig nyansering i en samtalskultur där gränssättning lätt förväxlas med att "bli tuffare". Det handlar om att skapa rätt förutsättningar för att göra rätt saker – våga synliggöra när de förutsättningarna saknas.

Du är inte ensam – och du behöver inte göra det ensam
En av de tyngsta aspekterna av chefsrollen är ensamheten. Man bär mycket, ofta utan att någon ser hur fullt det är. Att kroka arm med chefskollegor – inte bara ventilera, utan föra konstruktiva samtal om det gemensamma läget – är en av de mest underskattade resurserna.

Johanna avslutar med två frågor som hon vill att du tar med dig:
Vilka problem i min vardag löser jag som egentligen borde synliggöras?
Hjälper jag organisationen – eller hindrar jag den från att fungera utan mig?
Och till dem lägger jag en tredje: Om du fortsätter precis som nu – vart tar det dig? Och vart tar det dina medarbetare?

Reflektionsfrågor för dig som individ
Finns det problem du löser regelbundet som egentligen borde synliggöras uppåt eller åt sidan i organisationen – och vad håller dig från att göra det?
Hjälper du din organisation framåt, eller hindrar du den från att lära sig fungera utan dig? Vad skulle ett litet steg i rätt riktning kunna se ut?
Tänk på en gräns du vet att du borde sätta men inte har satt. Handlar det om en verklig risk – eller är det obehaget du undviker?

Reflektionsfrågor för er som team eller organisation
Hur synliga är era faktiska prioriteringar? Om du frågade fem chefer i er organisation vad som är viktigast just nu – skulle svaren stämma överens?
Vad lär sig ert system av de beteenden som faktiskt sker – inte av intentionerna, utan av vad som görs och inte görs varje dag?
Finns det ett rum i er organisation där chefer kan synliggöra att de kompenserar, utan att det tolkas som svaghet eller negativitet? Och om inte – vad skulle behöva förändras för att det rummet ska kunna skapas?
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När det långsiktiga tänket gör skillnad
"Vi kan inte vaccinera oss mot ohälsa med en enstaka insats. Det handlar om beteenden – och beteenden förändras i vardagen, inte på en workshop."
Det är lätt att göra hälsa till ett projekt. En hälsovecka i januari, en fruktskål som byts ut mot kakorna och sedan... livet tar över. Men hos fastighetsbolaget Arwidsro i Stockholm har man valt en annan väg med hjälp av vår samarbetspartner Twitch Health. En väg som börjar i hållbarhetstänket och mynnar ut i något oväntat: en arbetskultur där hälsan inte är ett sidospår utan en grundförutsättning för att orka göra bra saker.
I det här avsnittet möter vi Maria Björkling, affärsutvecklare och hållbarhetsansvarig på Arwidsro och Marcus Lager från Twitch Health. Tillsammans berättar de om vad det faktiskt innebär att jobba långsiktigt med hälsa – och varför det sällan handlar om stora, dyra satsningar.

Från planet till person
Maria kom till hälsofrågorna från ett annat håll än de flesta. Hennes ingång var hållbarhetsarbete – den breda, systemiska frågan om hur vi tar hand om planeten och de resurser vi har. Därifrån var steget till individhälsan kortare än man kanske tror.
"Det finns väldigt liten gräns mellan hållbarhet och hälsa", säger hon. "Om man ska kunna bedriva hållbarhetsarbete som verkligen blir något – inte bara grönt strössel på ytan – så krävs förändringsarbete. Och förändringsarbete kräver att människor mår bra och har energi."
Hos Arwidsro, ett privatägt fastighetsbolag med drygt 25 medarbetare, har man länge haft korta beslutsvägar och höga ambitioner. Det har gjort det möjligt att faktiskt göra saker, snarare än att lägga energi på att ta fram hälsostrategier och processkartor som ändå aldrig riktigt landar.

Hälsoundersökningen som samtalsverktyg
En hälsoundersökning kan vara ett sätt att samla data och sedan lägga rapporten i en skrivbordslåda.
Marcus är tydlig med vad som krävs för att en hälsoundersökning ska ge effekt: man måste vilja göra något med resultatet. Annars är pengarna bortkastade.

Ledarskapet som förebild – på riktigt
Ledarskapets roll i hälsoarbete beskriver Maria som att föregå med gott exempel i en mänsklig bemärkelse: att våga sätta hälsamål i medarbetarsamtalet, och att respektera att de kan se väldigt olika ut. Sluta snusa, sova bättre, engagera sig ideellt.
"Om du som chef ställer frågan med omtanke och skapar ett rum där det finns tillit – då kan det inte gå fel", säger Marcus.

Vad har hälsoarbetet gett?
Engagemang. Lojalitet. Stolthet.
Maria beskriver det som att medarbetare som känner att arbetsgivaren genuint bryr sig – och underlättar en hälsosam vardag – också tenderar att stanna kvar och tala väl om sin arbetsplats.
Men det handlar också om något större: att jobba för en organisation som vill mer, som försöker bidra, ger energi och mening. I tider när hopplöshet och utmattning diskuteras allt mer i arbetslivet är det inte en liten sak.

Reflektionsfrågor för dig som individ
När det är som mest intensivt på jobbet – vad gör du för att fylla på energin snarare än att tömma den? Och om du inte gör något: vad skulle ett litet steg kunna vara?
Finns det något du egentligen vet ger dig energi – sömn, rörelse, tid med rätt människor – men som du regelbundet skjuter framåt? Vad berättar det om dina faktiska prioriteringar?
Hur ser din personliga "hälsostrategi" ut just nu – är den reaktiv (du tar hand om dig när du mår dåligt) eller proaktiv (du bygger motståndskraft inför det som kommer)?

Reflektionsfrågor för er som team eller organisation
Vad signalerar er vardagsmiljö om vad som är viktigt? Vad finns framme, vad uppmuntras, och vad tas för givet – och vad säger det om er kultur kring hälsa?
Hur används era hälsoinsatser idag – är de engångsföreteelser eller en del av ett löpande samtal? Vad skulle behöva förändras för att det ska bli mer av det senare?
Var går gränsen mellan att stötta medarbetares hälsa och att göra det till ett prestationsområde? Hur skapar ni ett rum där hälsa kan lyftas med omtanke och respekt för olikheter?
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur navigerar vi som människor, medarbetare och ledare i tider av förändring, turbulens och AI?

I vårt jubileumsavsnitt, inspelat under vårt 10-årsfirande på World Trade Center i Stockholm blev det inga raka svar. Men öppna och kloka och fina reflektioner av våra gäster Alice Holmgren, grundare och VD på Alice Labs, Johan Ivari, lärare i ledarskap och ledning på Försvarshögskolan och Marika Ronty, psykolog, psykoterapeut och författare.

Samtalet rörde sig kring behovet hos ledare att kunna mötas som människor i tider av ständig förändring där Marika också pratade till vikten av att känna sig sig själv först, för att kunna leda både sig själv och andra. Hur skapar vi förutsättningar för närvaro, på riktigt?

Alice bjöd på reflektionen att i tider av snabba och intensiva svar från AI behöver vi mer mellanrum, mer tystnad. Mer paus. Och förstå att det mänskliga bara blir allt viktigare.

Johan bjöd på hoppingivande tankar om hur våra värderingar finns kvar som ledstjärna och mening framåt till och med när det svåraste händer.

Det här var ett samtal som inte låter sig sammanfattas i en käck artikel men jag vill gärna skicka med frågor att reflektera över:
Hur känner jag mig själv? Hur fortsätter jag lära känna mig själv och förstå mina känslor och reaktioner?
Vad gör AI med mig? Hur hjälper det mig skapa mer tid till att vara människa? Hur månar jag om mina pauser från digitala intryck?
Vad är något som känns så meningsfullt så jag vill fortsätta sträva mot det även i svåra tider?

Tack till Alice, Johan och Marika för ert bjussiga samtal.
Tack till Aiat för din proffsiga hjälp med ljud och produktion, tack till Boel som kom in och gästpoddade med mig igen.

Tack till er som kom, till alla som lyssnat, gästat, engagerat sig och fortsätter verka för ett meningsfullt och hållbart liv och arbetsliv.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Över 2 miljoner lyssningar. Strax 400 avsnitt. Och ett enda syfte: att bidra till ett arbetsliv där vi både gör bra och mår bra.

Det började med en tanke
För tio år sedan startade Health for Wealth med en enkel men viktig övertygelse – att hälsa och prestation på jobbet inte är varandras motsatser. Att vi kan skapa arbetsliv där vi både presterar och mår bra. Och att det kräver samtal. Riktiga, relevanta och ibland lite obekväma samtal.
Det är precis vad podden har bjudit på sedan dess.

Vad har vi pratat om?
Ämnena som återkommer, avsnitt efter avsnitt, är desamma som fortfarande är högst relevanta i arbetslivet idag:
Ledarskap och organisation
Stress och återhämtning
Hälsa och beteende
Tid och balans
Arbetsmiljö och kultur
Förändring och innovation
Välmående och reflektion
Det är inga trendämnen. Det är grundfrågor. Och de blir om något mer angelägna för varje år som går.

Vilka har vi pratat med?
85 procent av avsnitten har haft gäster – forskare, konsulter, psykologer, HR-chefer, terapeuter och ledare. Människor som inte bara har teorier utan erfarenheter. Som har levt det de pratar om.
Expertmixen har varit medveten: forskare och författare som ger oss det vetenskapliga underlaget, konsulter och VD:ar som visar hur det ser ut i praktiken, psykologer och terapeuter som påminner oss om det mänskliga i alltihop.

Vilka lyssnar?
Du. Och ungefär två miljoner lyssningar till sedan 2016.
Health for Wealth rankas ofta bland topp 20 i kategorin Hälsa & Fitness på Apple Podcasts i Sverige – med en styrka som få andra poddar har: djupet i arbetslivsperspektivet. Medan andra poddар når bredare publik är det här en podd som stannar kvar i det som faktiskt händer på jobbet. Ledarskap, stress, kultur, relation och prestation i en och samma kontext.

Tack
Det här jubileet firas inte ensam. Det firas med dig som lyssnat, tipsat vidare, föreslagit gäster, varit gäst, engagerat dig i samtalen och gjort podden till något mer än ljud i ett par hörlurar.
Och ett varmt tack till Aiat Almansour på Hi-Hat Sound – utan dig inga ljud i några öron överhuvudtaget.

I nästa avsnitt – nummer 400 – kommer du få höra det riktiga jubileumssamtalet från livekvällen. Häng med.

Reflektionsfrågor – för dig
Vad i ditt arbetsliv har förändrats de senaste tio åren när det gäller hälsa och ledarskap?
Vad vill du att vi ska prata mer om de kommande tio åren?
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.