Health for wealth

Förändring – när kunskap inte räcker, men design gör skillnadVi vet idag mer än någonsin om vad som får människor att göra som de gör. Och ändå misslyckas vi ofta – både på jobbet och privat – med förändringar vi säger oss vilja ha. Vi informerar, utbildar och peppar, men beteenden rör sig inte. Enligt psykologen och beteendedesign-experten Niklas Laninge beror det ofta på en enkel mekanism: människor gör sällan det någon säger åt dem – de gör det som är enklast, tydligast och mest triggat i vardagen.Det är där beteendedesign kommer in: att rigga miljö, rutiner och påminnelser så att det önskade beteendet blir lättare att göra.Vad är ett beteende – egentligen?Niklas menar att många arbetsplatser fastnar i mål som är svåra att omsätta i handling: “delaktighet”, “trygghet”, “engagemang” och liknande. Det låter bra, men blir ofta otydligt.Beteenden är verb – saker människor gör – inte känslor, egenskaper eller kunskap.Arbetsplatsexemplet: från värdegrund till konkret rutinNiklas beskriver ett projekt på en stor myndighet där man ville öka “delaktighet” hos en stor grupp medarbetare som jobbade nära invånare i digitala kanaler. Organisationen hade rullat ut nya värdeord och förväntningar men såg ingen tydlig effekt.Arbetet började med att operationalisera: vad betyder delaktighet i just den här rollen? Det landade i att medarbetarnas insikter behövde nå dem som utvecklade och förbättrade de digitala tjänsterna. Beteendet blev därför att dokumentera och dela lärdomar systematiskt.Nästa steg var att identifiera hinder. Ett centralt hinder var att arbetsdagen var extremt schemalagd – det fanns ingen tid där beteendet faktiskt kunde ske. Resultatet blev att frekvensen ökade, och även kvaliteten ökade när förslagen bedömdes av externa granskare.Kan, vill och får man?För att förstå varför ett beteende inte händer lyfter Niklas COM-B-modellen som en användbar struktur. Den hjälper att sortera hinder i tre områden:Kan målgruppen göra beteendet?Vill man göra beteendet?Får man möjlighet att göra beteendet?Triggern: det som gör att det faktiskt händerÄven om förmåga, motivation och möjlighet finns kan ett nytt beteende utebli om det saknas en trigger – en signal som initierar beteendet i rätt ögonblick. Exempel som ofta fungerar i arbetslivet:Fasta möten med fast punkt på agendan (t.ex. att alla kort delar ett sätt de använt ett nytt verktyg)Digitala påminnelser i rätt tidpunktChefer som “köttochblod-triggers”: frågar, följer upp och visar själva hur de görHan är samtidigt försiktig med fasta möten: om de upplevs innehållslösa lär sig människor snabbt att “snooza” dem. Triggern behöver vara relevant.Miljön som designverktygNiklas betonar också miljöns roll. Förändring handlar inte bara om vilja – det handlar om vad som är möjligt och socialt bekvämt i den faktiska arbetsmiljön.Mäta rätt: bort från timmar, mot effektPå frågan hur man kan veta att nya arbetssätt “sitter” tar Niklas upp ett exempel där medarbetare rapporterade in antal timmar de använt AI. Han menar att det är fel angreppssätt, eftersom det riskerar att driva fram “fel användning” som endast ser bra ut i statistiken.Istället bör man som ledare kombinera data med kvalitativa följdfrågor: på vilket sätt hjälper verktyget dig? vad blev bättre? vad har du lärt dig? Det gör både uppföljningen mer meningsfull och kan samtidigt sprida konkreta exempel som underlättar för andra att ta efter.Etik: vilja, nytta och transparensNär det gäller etiken i beteendedesign menar Niklas att man kommer långt med två principer:Är det man försöker öka något människor själva vill göra och som gagnar dem?Är man transparent och använder sitt omdöme?När metoden används fel: gamification-fällanDet tydligaste exemplet Niklas ger på feltillämpning är gamification – att försöka lösa alla beteendeproblem med poäng, topplistor och spelifiering. Det kan förstärka saker som redan är ganska roliga, men fungerar sällan när hindren i grunden handlar om andra saker: tid, tydlighet, normer, trygghet eller rätt förutsättningar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det finns ord som fångar något många bär på men sällan sätter ord på. Mattering är ett sådant. Det betyder inte bara att “höra till”, utan att känna att man är betydelsefull – att man gör skillnad, att man behövs, att något saknas om man inte är där.Det är en skillnad som märks i kroppen: tillhörighet kan vara “jag får vara med”, medan mattering är “vi är inte kompletta utan dig”.Och forskningen bakom begreppet pekar mot något både enkelt och omvälvande: det är nästan omöjligt för en individ att på riktigt bry sig om jobbet om man inte först upplever att någon bryr sig om mig. Mattering blir alltså inte en “mysfråga”, utan en grundförutsättning för engagemang, motivation och hållbart välmående.I det här avsnittet pratar jag med Caroline Lornudd som har doktorerat inom ledarskap och jobbar både som ledarskapsforskare och ledarskapskonsult.Mattering kan beskrivas som två sammanflätade dimensioner:Att känna sig värderad – sedd, hörd, uppskattad för den man är, inte bara för det man presterar.Att få bidra med värde – att ens bidrag behövs, gör skillnad och har en tydlig plats i helheten.Det här är viktigt, för man kan känna sig omtyckt och inkluderad utan att känna sig betydelsefull. Man kan få beröm och ändå bära känslan: “de hade klarat sig lika bra utan mig.” Just därför blir mattering ett djupare lager än både trivsel och teamkänsla.Varför det spelar roll – på riktigtNär människor upplever mattering ser man flera positiva effekter: bättre psykiskt mående, mindre ensamhet och ångest, högre arbetstillfredsställelse, mer motivation och större vilja att bidra. Det påverkar också organisationsnivå: människor stannar längre, tar mer ansvar och vågar kliva in i ledarskap.Det finns dessutom forskning som pekar på att en del av effekten av transformerande ledarskap (som bygger på mening, utveckling och att se individen) går via just mattering. Alltså: en viktig anledning till att transformerande ledarskap fungerar är att människor känner sig betydelsefulla – både som personer och genom sina bidrag.Och här kommer en intressant tanke från webinaret med Zach Mercurio: kanske pratar vi för mycket om “engagemangskris” och för lite om matteringbrist. Om jag inte känner att jag spelar roll – varför skulle jag investera?I samtalet beskriver vi tre byggstenar som gör mattering konkret:Sedd (noticed): någon märker mig, ser mig, hör migBekräftad (affirmed): mina styrkor och mitt bidrag speglas specifiktBehövd (needed): min kompetens och mitt sätt att vara behövs härAnnie sätter svenska ord på det: välkommen, väntad, värdefull.Välkommen: “vi vill ha dig här.”Väntad: “vi märker när du inte är här.”Värdefull: “det du gör gör skillnad.”Det fina är att mattering sällan kräver stora program. Det handlar mer om kvaliteten i vardagliga interaktioner – och om att göra det osynliga synligt.Mattering handlar inte om att blåsa upp egon. Det handlar om att människor ska känna sig sedda, bekräftade och behövda – i lagom dos. Och det kräver ofta bara en sak: att vi säger det vi redan märker.Hoppas du blir inspirerad att prova!Effektiv Nu stöttar en hållbar arbetsvardagHur är det när du får ett nytt arbetsområde? Som beräknas ta 1-2 timmar. Men visar sig ta 5-8 timmar per vecka och andra arbetsuppgifter börjar bli lidande och stressen smyger sig på.Problemet är sällan du.Det är ofta en stor diskrepans mellan hur lång tid vi tror att en uppgift ska ta – och hur lång tid den faktiskt tar, särskilt när många parter är inblandade. Och om du jobbar hårdare i det tysta kan det vara svårt för en ledare att förstå den verkliga belastningen.Två viktiga nycklar Effektiv Nu ofta lyfter:Var generös i tidssättningen. Ge uppgifter mer tid än du tror från början.Visualisera din tid i kalendern. Jobba med färger eller kategorier så att du får en tydlig överblick över vad som faktiskt tar din tid och energi.Det skapar förutsättningar för dialog, prioritering och hållbara beslut – istället för tyst stress Läs mer om hur Effektiv Nu kan hjälpa er HÄR. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Att välja ett liv som bär och lyfterMånga människor beskriver samma känsla: livet går fort, dagarna fylls av krav och förväntningar och det blir svårare att höra sig själv. Inte alltid som en kris, utan mer som ett lågmält skav. Man gör det man “ska”, men känner sig ändå trött, splittrad eller ur synk. I den här julspecialen utforskar vi vad som händer när man vågar stanna upp och börja välja mer medvetet – inte genom att fly livet, utan genom att forma det.Katarina Jansson och Lotta Nordin från Bortom ekorrhjulet har i många år mött människor som längtar efter mer lugn, närvaro och riktning. Deras viktigaste budskap är enkelt men utmanande: ett hållbart liv börjar inte med stora beslut, utan med reflektion.Skavet är ofta signalen – inte problemetEn vanlig erfarenhet de möter är att människor vet att något inte känns rätt, men fastnar i frågan: ”Vad vill jag istället?” Många har följt normer så länge – kring arbete, prestation och livsval – att den egna viljan blivit svår att höra. Förmågan att lyssna inåt är, menar de, som en muskel som behöver tränas.Deras råd är att avdramatisera:Du behöver inte hitta en stor livsdröm.Du behöver inte veta exakt vart du ska.Det räcker att ta skavet på allvar och börja undersöka det.Släpp den stora målbilden – börja i känslanDe utmanar också föreställningen om att förändring måste vara dramatisk. Att “lämna ekorrhjulet” handlar inte nödvändigtvis om att byta allt, utan om att skifta fokus från hur livet ska se ut till hur det ska kännas.När allt känns tomt – börja kartläggaFör vissa är det inte bara otydligt vad man vill, utan helt tomt. Då föreslår Katarina och Lotta att man börjar i det konkreta i stället för i stora livsfrågor.Ett enkelt verktyg är tacksamhetsdagbok. De föreslår också att skriva ner en sak som skavt under dagen. Även där uppstår mönster – sådant som gång på gång tar mer energi än det ger.Här lyfter de ordet förnöjsamhet som något radikalt i vår tid. Att träna sig i att uppskatta det man redan har minskar behovet av snabba kickar och ständig konsumtion.Hitta din “bra-stund” och plocka isär denEtt annat sätt att nysta är att tänka tillbaka på en stund då man mådde bra och fråga sig: Vad var det egentligen som gjorde den stunden bra? Poängen är inte att återskapa exakt samma situation, utan att förstå vilka ingredienser som gav näring. Lek, experiment och små stegDe betonar vikten av att inte göra livsförändring till ännu ett projekt som ska optimeras. Det handlar snarare om lek, nyfikenhet och experiment. Att göra saker utan att de ska bli “bra”, nyttiga eller lönsamma.Förändring sker sällan i stora kliv, men ofta genom små justeringar:en lugn morgon i veckan,en timme mer för sig själv,ett nytt sammanhang att prova.När man bryter ner längtan i små, görbara steg blir den mindre skrämmande – och mer verklig.Normer, motstånd och vikten av likasinnadeKatarina och Lotta pratar öppet om hur normer styr oss: heltidsnormen, konsumtionsnormen, duktighetsnormen och åldersnormen. När man börjar välja annorlunda kan det skapa friktion – både inombords och i omgivningen.Därför är ett av deras viktigaste råd att söka sig till andra som redan tänker liknande. När dina val inte upplevs som konstiga i ditt sammanhang frigörs enormt mycket energi.Skapa en inre kompassDe förespråkar inte fasta planer, utan tydliga riktlinjer. En enkel kontrollfråga de återkommer till är:Tar det här mig närmare eller längre ifrån den vardag jag vill ha?Ett lugnt men modigt avslutDeras kanske mest avdramatiserande påminnelse är denna: att ställa en fråga, be om en justering eller prova något nytt gör sällan att något “exploderar”. Men att aldrig fråga gör att inget förändras.Att kliva bort från ekorrhjulet handlar därför inte om att skapa ett helt nytt liv, utan om att – steg för steg – forma en vardag som känns mer i linje med den man är och det man behöver just nu.Du som lyssnar på podden får med koden "health" rabatt på Katarina och Lottas guide till att skapa din bästa vardag. Du hittar den här. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur skapar vi en vardag som faktiskt bär – inte bara på jobbet utan i livet som helhet?I det här samtalet möter jag forskaren och arbetsterapeuten Louise Karlsson, som introducerar begreppet flexability: förmågan att både vara flexibel själv och att bemöta och bemötas med flexibilitet tillsammans med andra – kollegor, chefer och organisation. Poängen är att hälsa främjas när vi kan navigera mellan roller, krav och behov med stöd av en värdefull riktning eller mening.Louises forskning visar att låg hälsa ofta hänger ihop med obalans mellan vardagens aktiviteter och för få inslag som skapar delaktighet och samhörighet. Vägen framåt är sällan att “ta bort allt” utan att se över varför vi gör det vi gör – och ibland reframa. Tvätten blir uthärdlig (kanske till och med trivsam) med podd i öronen och en tanke på vad det faktiskt leder till.Återkommande arbetsuppgifter får nytt syfte när vi kopplar dem till effekten för någon annan. Det handlar också om att förstå sin egen återhämtning: behöver du socialt påfyllnad eller tyst paus? Små, medvetna val vecka för vecka bygger aktivitetsbalans.Ledarskapet blir avgörande. En närvarande och tydlig chef sätter ramar, lyssnar och matchar flexibilitet med verksamhetens behov. Ibland räcker ett bekräftande samtal; ibland krävs konkreta anpassningar under en period. Viktigt är också att chefen föregår med gott exempel – mejl på kvällar kan stärka osunda och ohållbara normer.Organisationer kan stärka flexability genom enkla strukturer: rimliga teamstorlekar, tydliga förväntningar i medarbetarsamtal och praktiska stöd som gör vardagen genomförbar. Rättvisa betyder inte alltid “lika för alla”, utan hållbara lösningar för var och en inom gemensamma ramar.Ett annat verktyg är mikroreflektion, att få fatt i sig sjålv i vardagen för att fråga ”vad var jag just med om – och hur påverkade det mig?”. När vi ser och namnger värdet i vardagens små handlingar växer känskan av meningsfullhet.Prova i veckanReframa en återkommande “måste-uppgift” så att den får mening eller bättre miljö.Lägg in två mikropauser för reflektion varje dag.Ta ett samtal om ramar för flexibilitet i ditt team – vad funkar nu, vad behöver vi mer av?Vår samarbetspartner Effektiv Nu är mån om effektiva arbetssätt och hållbar arbetsvardag. Centralt i detta är att hitta ett sätt att släppa dagen på ett bra sätt. Här är fyra tips som är med i Effektiv Nu´s utbildningar: Reflektera över dagen – Stanna upp, samla tankarna och få ur dig allt som snurrar.Skriv ned allt i uppgiftslistan – Fånga idéer, lösa trådar och det som behöver göras.Gör en sista genomgång av mejlen – Rensa inkorgen och fatta snabba beslut.Kolla morgondagens plan – Se över möten och prioriterade uppgifter för en lugn kväll utan jobb i bakhuvudet.Läs mer om hur Effektiv nu kan hjälpa er på deras hemsida. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När förändring misslyckas handlar det sällan om strategi eller struktur. Ofta är det relationerna som brister: dialog, tillit, konflikthantering. Fyra av tio svenskar upplever konflikter på jobbet varje månad, och bara hälften tycker att kulturen uppmuntrar öppen dialog.I det här samtalet utforskar jag och Wille Sandels hur vi kan förstå människor, förhandla klokt och förebygga friktion– så att kommunikationen fungerar både när det brinner och när vardagen bara skaver. Wille är beteendevetare, tidigare polis (bl.a. nationella insatsstyrkan, förhandlargrupp, krisstöd) och numera organisationskonsult.PGU – person- och grupputveckling med uppgiften förstEn avgörande del av arbetet i Nationella insatsstyrkan är en utbildning där man inte bara tränade skytte och taktik – utan också relationer, konflikter och gruppdynamik.Bakgrunden var ett team där konflikterna var så stora att de skickades på ”teambuilding”: paddling och grillning. Trevligt – men ingenting blev löst. Där föddes PGU – Person- och grupputveckling.PGU fokuserade på:Öppenhet och trygghet Konflikthantering Feedback Person, grupp och uppgift Det viktiga: målet var operativ effekt, inte ”mysigare stämning”. Det goda klimatet blev en bieffekt av att man tränade relationer för att klara svåra, farliga arbetsuppgifter.AAR – enkel vana, stor effektWilles favoritverktyg för vanliga arbetsplatser är AAR – After Action Review. Den kan ta två minuter efter ett möte eller en halvdag efter ett projekt. Frågorna:Vad var målet?Nådde vi det?Vad gjorde vi bra?Vad gick sämre – och varför?Vad tar vi med till nästa gång?Gör man detta konsekvent:vässas arbetssättenstärks relationernasänks tröskeln för ärlighetVill du börja enkelt? Avsluta varje teammöte med:Nådde vi det vi sa? Vad gjorde vi bra? Vad gör vi annorlunda nästa gång?Tre fokus för dig som vill stärka kommunikationen1) FörståUtforska hur konflikter uppstår hos er – mönster, triggers, återkommande situationer.Tydliggör skillnaden mellan relationsfeedback och prestationsfeedback.2) FörhandlaHjälp människor hitta värdiga vägar ut: ”Hur skulle en lösning kunna se ut som du kan stå för?”Använd ”och samtidigt” istället för ”men”:”Jag hör att du är besviken och samtidigt behöver vi leverera X.”3) FörebyggaInför AAR som standard efter viktiga möten.Normalisera omtag: ”Det här blev inte bra, kan vi börja om?”Sätt enkla kommunikationsregler för möten, t.ex. ”Spegla först, fråga sen, ge råd sist.”Effektiv Nu är också måna om ett friktionsfritt samarbete. I det här avsnittet lyfter vi vikten av att de möten ni har både är värdeskapande och både förbereds, genomförs och följs upp smidigt. Läs mer här om hur de kan stötta er jobba bättre i er digitala arbetsmiljö. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.