Health for wealth

• 383: Nyfikenhet för framgång och hälsa

  Nyfikenhet – en nyckel till hälsa, lärande och framgångI en tid när förändringstakten bara ökar har nyfikenheten gått från att vara något charmigt till att bli en nödvändighet. Den är inte längre bara en personlig egenskap, utan en förmåga som avgör hur väl vi – och våra organisationer – klarar oss i ett arbetsliv där vi ständigt behöver lära om, tänka nytt och samarbeta på nya sätt.I veckans avsnitt pratar jag med Peder Söderlind – forskare, författare och entreprenör – aktuell med boken Edge: Skapa nyfiken organisation. Vi pratar om hur nyfikenhet kan bli ett strategiskt verktyg för både välmående och framgång.Nyfikenhet som gemensam rörelsePeder definierar nyfikenhet som ”en gemensam rörelse mot något okänt”. Det handlar alltså inte bara om en individuell drivkraft, utan om något som uppstår mellan människor. När vi möts, delar tankar och vågar ställa frågor skapas ny kunskap – och organisationer som gör det till en vana blir mer innovativa, motståndskraftiga och lärande.Den nyfikna organisationen bygger på att medarbetare tillåts fråga, testa och tänka nytt. Det kräver trygghet, tid och ledare som inte har alla svar utan vågar säga: ”Jag är nyfiken på hur du ser det.”En affärsnytta med mänskligt djupNyfikenhet gör oss bättre på att fatta beslut, inte minst när vi vågar ta in nya perspektiv. Det minskar risken för att fastna i gamla hjulspår och hjälper oss att väga kortsiktig effektivitet mot långsiktig utveckling. Som Peder uttrycker det: ”Om vi alltid väljer den säkra lunchrestaurangen lär vi oss inget nytt.”Han påminner också om att ständig effektivitet är en fiende till nyfikenhet. När organisationer är så slimmade att ingen har tid att tänka nytt, riskerar de att förlora både innovationskraft och människor. Vi behöver luft i systemet för att kunna ställa de viktiga frågorna – de som formar framtiden.Nyfikenhet och välmående hänger ihopMänniskor med hög grad av nyfikenhet ser förändring som en möjlighet snarare än ett hot. De bär förändring lättare, samarbetar bättre och upplever högre grad av psykiskt välbefinnande. Att vara nyfiken är med andra ord en hälsostrategi. Det håller oss mentalt rörliga, socialt aktiva och gör att vi fortsätter utvecklas – hela livet.Så väcker du nyfikenhetenBörja i ledarskapet: Visa sårbarhet, ställ öppna frågor och uppmuntra till dialog.Skapa strukturer som stöder möten: Spontana samtal, gemensamma ytor och tid för reflektion stärker nyfikenhetskulturen.Belöna frågor – inte bara svar. Fira den bästa frågan på veckomötet.Träna den mentala muskeln: Nyfikenhet kräver energi. Sömn, rörelse och återhämtning är förutsättningar för att orka tänka nytt.Eller som Peder säger: ”Vi behöver vara som mest nyfikna när vi är som tröttast – det är då framtiden formas."Under hösten samarbetar vi med Effektiv Nu som har både teknik i fokus för ett hållbart arbetsliv. Här kan du läsa mer om deras arbete och hur de kan stötta er. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  --------  

  51:00

  --------

  51:00
• 382: Bli mer proaktiv med datadrivet arbete

  Att fatta beslut på magkänsla hör till det förflutna. Samtidigt räcker det inte att stirra sig blind på siffror. Verkligt datadrivna organisationer använder både hårda och mjuka datapunkter – och förstår människorna genom datan och människorna bakom datan. I veckans Health for Wealth pratar vi om hur insikter, analys och nyfikenhet kan ge bättre beslut, starkare kultur och mer hållbara människor.Gästen är Miriam Sundholm, civilekonom med bakgrund som managementkonsult på Accenture i Stockholm och London. I dag arbetar hon som föreläsare och hälsostrateg och är numera en del av Oxy Group. Hennes drivkraft: att göra hälsa och välmående till en strategisk del av affären – inte en “mjuk” sidoverksamhet.Från reaktiv till proaktiv – stegen som gör skillnadMiriam beskriver en utvecklingstrappa som många känner igen:ReaktivtAnalytisktFördjupat analytisktProaktivtPoängen är att komma närmare nuet – till beteenden och insatser vi faktiskt kan påverka i dag, inte bara konstatera gårdagens utfall.Ledande och släpande KPI:er – och varför blandningen behövsFinansiella mått är ofta släpande: de visar ”så blev det”. De behövs – men de hjälper oss sällan att styra i tid. Därför behöver vi komplettera med operativa och ledandeindikatorer som går att påverka här och nu.Ett säljexempel: antal provkörningar är mer direkt påverkbart än månadens försäljning (som ofta speglar arbetet för flera månader sedan). Samma tänk gäller förändring och välmående: identifiera vilka beteenden och förutsättningar som leder till engagemang, kvalitet och kundvärde – och följ upp dem systematiskt.Mät oftare – men meningsfulltÅrsredovisningar och stora mätningar har sin plats, men för att navigera i vardagen behöver vi frekventa pulser. Här blir medarbetarundersökningar och pulsmätningar viktiga – om vi:förankrar varför vi frågar,återkopplar transparent, ochgör något av resultaten – tillsammans.Enkättrötthet uppstår när medarbetare inte ser syftet eller effekten. När chefer och team däremot använder datan som underlag för dialog, prioriteringar och förbättringar ökar psykologisk trygghet, tillit och engagemang.Börja i affärsmålen – och bryt nedAtt ”ha mycket data” är inte målet. Börja i era prioriterade affärsmål (tillväxt, lönsamhet, kvalitet, kundnöjdhet etc.) och bryt ner dem till relevanta nyckeltal. Vad vet vi korrelerar med målen? Nöjdare kunder? Lojalitet? Medarbetares mentala, fysiska och sociala välmående? Välj färre men vassare mått som ni förstår och kan påverka – och bygg rutiner för hur ni samlar in, analyserar och agerar på dem.Ledningens mottagarskap är avgörande.Datadriven hållbarhet – också socialtKrav och förväntningar på hållbarhetsrapportering ökar, och standarder utvecklas. Oavsett formell tidslinje tjänar de flesta verksamheter på att börja arbeta mer systematiskt med social hållbarhet i dag: att följa upp förutsättningar, hälsa och engagemang i den egna arbetsstyrkan. Kom igång – tre konkreta stegVälj 5–7 nyckeltal som speglar både resultat och förutsättningar (blanda finansiella, operativa, ledande och släpande).Pulsmät kvartalsvis eller månadsvis kring välmående och engagemang – med tydlig återkoppling och gemensam åtgärdsplan i teamen.Skapa en styr- och mötesrutin: vem äger datan, hur ofta tittar vi på den, vad gör vi när vi ser en avvikelse, och hur följer vi upp effekter? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  --------  

  40:52

  --------

  40:52
• 381: Gemensamma spelregler som förbättrar arbetsmiljön

  En av fyra svenskar känner stress i sin digitala arbetsmiljö. Ofta beror det inte på viljan att göra rätt, utan på att vi saknar gemensamma spelregler. I detta avsnitt berättar Linn Heuberger och Emelie från Effektiv Nu hur enkla, tydliga överenskommelser – “interna trafikregler” – gör att arbetet flyter, möten ger energi och information hamnar där den ska. Poängen är inte att begränsa, utan att skapa förutsägbarhet så att alla kan lägga fokus där det faktiskt skapar värde.Vi pratar omVarför interna trafikregler ger framkomlighet i stället för pekpinnar.Tre startfrågor som alla team bör svara på.Hur regler för var, när och hur kommunikation sker stöttar erHur ni sätter mötesregler som faktiskt ger energi.Varför fil-lagring och namnsättning är en arbetsmiljöfråga, inte bara IT.Konkreta knep som minskar “gisslandmöten” och informationsstressEffektiv Nu hittar du här! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  --------  

  35:04

  --------

  35:04
• 380: Så jobbar ni salutogent på riktigt

  Salutogen ledning på riktigt – så skapar ni hälsa innan problemen uppstårSalutogenes handlar om att identifiera och stärka det som får oss att må bra. Patogenes om att hitta och åtgärda det som skapar ohälsa. I arbetslivet behöver vi förstås båda – men många fastnar i det reaktiva. I det här avsnittet går vi från ord till handling: hur vi leder hälsofrämjande på riktigt och bygger förutsättningar för meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet – på organisationsnivå, i ledarskapet och i vardagen hos varje medarbetare.Vi poddar om hur man skapar hälsa på jobbet, eftersom vi vet att människor som mår bra också kan prestera bra. Jag som leder podden heter Ann-Sofie Forsmark – hälsostrateg, ledarskapskonsult och författare – och i det här avsnittet knyter jag ihop forskningen med praktiken.Varför salutogenes – och varför nu?I snart 50 år har forskning visat vad som får både verksamheter och människor att må bra. På 1980-talet fick Aaron Antonovskys teori om salutogenes och KASAM (känsla av sammanhang) fäste. På 1990-talet började vi tala om friskfaktorer i arbetslivet. Under 2000-talet spreds begrepp som engagemang (som motpol till utbrändhet). 2010-talet och framåt har svenska kunskapsmyndigheter och forskningsprogram systematiserat vad som fungerar – exempelvis rättvisa, delaktighet och stödjande ledarskap. Med andra ord: vi saknar inte underlag längre – vi behöver arbeta med det.Det salutogena arbetssättet betyder att göra mer av det som får oss att fungera – med struktur, mod och uthållighet. Vi kommer aldrig göra allt perfekt. Men varje steg som ökar begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet gör skillnad – för hälsa, engagemang och resultat. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  --------  

  22:08

  --------

  22:08
• 379: Frigör er dolda potential (repris)

  De flesta organisationer gömmer sig dold potential för utveckling. Så här gör du för att hitta den.Den dolda potentialen kommer i många skepnader. I en tech-organisation kan det handla om patent och teknologisk kunskap. I en tjänsteorganisation kan den finnas i kundinsikter man ännu inte riktigt förstått. Potentialen kan också finnas mellan organisationer, i olika möjliga samarbeten.Mattias Axelson är doktor i företagsekonomi och forskare vid Handelshögskolan i Stockholm, House of Innovation. Han arbetar för att utveckla organisationers innovationsförmåga genom forskning, utbildning och rådgivning och har skrivit boken ”Dold potential. Så skapas innovation utanför kärnaffären”.Klassiska misstagVad är det man missar när man inte innoverar?Mattias nämner ett klassiskt exempel från telekomföretaget Ericsson. Där hade man tidigt teknologi och ritningar för något som liknade en surfplatta. Men det fanns ingen insikt om konsumentvärdet i en sån produkt och andra kom före ut på marknaden. Matthias fortsätter:– Man behöver få in externa perspektiv, vara nyfiken och öppen så att vi har förmågan att omtolka våra egna resurser i ljuset av behov vi än så länge kanske bara anar därute.Tid, resurser, attityder och mandatInnovation kräver tid och resurser, det är självklart. Och att vi jobbar med attityder så att vi inte fastnar i mentala hinder som klassikern ”så här har vi alltid gjort här och det ska vi alltid göra”. För att öppna upp för innovation behöver ledningen också ge människor mandat att testa saker och våga ta risker.Innovation handlar om att gå in i något nytt och se möjliga nyttor. Det kan vara ett arbetssätt, en ny tjänst, ett nytt material. Det kan vara en metod och behöver inte alltid vara en produkt. Det kan handla om att hitta ett värde i restprodukter och avfall vi brukar slänga.Rusta verksamheten för innovationMattias råd är att organisera och rusta verksamheten för innovation både på kort och lång sikt. Man behöver ha en struktur och nyckeltal men också en konkret plan för vad vad man ska göra den kommande månaden och veckan. Kan innovation vara en stående fråga på möten? Kan man avsätta pengar i budgeten för innovation? Hela systemet måste sitta ihop för innovation är ett extremt strukturerat arbete och nästan alltid ett maratonlopp.Samtidigt som det är avgörande att vara uthållig ska vi inte glömma snöbollseffekten. När bollen väl är i rullning kan det hända alla möjliga saker, men de blir aldrig verklighet om du inte börjar någonstans.Vår samarbetspartner Twitch Healths erbjudande Twitch on Demand är en plattform som samlar hela företagets hälsoerbjudande för medarbetarna. Den får igång träningen därhemma eller utomhus. Och det handlar lika mycket om mental som om fysisk hälsa. Alla hittar sina program och mäter framsteg utifrån behov och läge, allt ifrån mindfulness och pausprogram till intensiv konditionsträning. Chatt med hälsocoach ingår. Läs mer om Twitch on Demand här.Vår samarbetspartner motivation.se har många intressanta artiklar om innovation. Vi hittade en om att psykologin är avgörande för att innovera. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  --------  

  34:02

  --------

  34:02

Fler podcasts i Näringsliv

Trendiga poddar i Näringsliv

Om Health for wealth