Energistrategipodden

I detta avsnitt möter vi Mattias Goldmann för ett fördjupande samtal om de skiftande förutsättningarna för den gröna omställningen. Diskussionen utgår från en global spelplan som präglas av USA:s förändrade roll i klimatsamarbetet och ökade geopolitiska spänningar i Mellanöstern, vilket har medfört nya risker för både energipriser och försörjningstrygghet. Samtalet belyser den europeiska industrins utmaningar med utgångspunkt i Antwerpen-deklarationen och analyserar målkonflikten mellan klimatneutralitet och internationell konkurrenskraft. Särskilt fokus läggs på transportsektorn, som inom EU utmärker sig som den enda sektor där utsläppen har ökat sedan 1990, samt på hur de föreslagna förändringarna av de svenska etappmålen påverkar näringslivets långsiktiga investeringsvilja under ett svenskt valår. Avsnittet utforskar även om en ökad regionalisering kan fungera som en katalysator för utbyggnaden av sol-, vind- och batteriteknik när de globala ramverken utmanas.

I detta avsnitt av Energistrategipodden gästas vi av Per-Anders Gustafsson, vd för Göteborg Energi, för ett fördjupat samtal om energisystemets utmaningar i en orolig omvärld. Vi inleder med den geopolitiska kontexten kring konflikten i Iran och hur läget vid Hormuzsundet skapar en direkt exponering för europeiska energibolag. Vi diskuterar hur man balanserar rollen som kommersiell aktör med ansvaret som garant för medborgarnas trygghet, samt hur strategier för hedging och riskhantering påverkas när de ekonomiska ramverken utmanas av skenande råvarupriser. Samtalet rör sig sedan mot inrikespolitiska spänningar och förslaget att pausa effekttarifferna i elnätet. Per-Anders ger sin syn på vad central reglering innebär för bolag som, likt Göteborg Energi, har arbetat aktivt med flexibilitet och kunddialog. Vi fördjupar oss även i AI-boomens intåg och de specifika krav på nationella riktlinjer som uppstår när storskaliga datacenter förändrar efterfrågan på effekt. Avslutningsvis blickar vi framåt mot branschens förtroendefrågor och hur man bibehåller kundernas tillit under en period av omfattande investeringar och elektrifiering.

Det är inte bara Sverige som står inför en våg av etableringsförfrågningar avseende datacenter - utvecklingen pågår parallellt i många länder.

Hur ska Sverige ta sig an denna komplexa fråga, som rymmer flera dimensioner?
Etableringarna som står i kö kommer inte bara påverka det svenska elsystemet - det är en fråga om energisystem och samhällsekonomi - kanske står vi inför en av de största samhällspåverkande förändringarna på mycket länge.

I det här avsnittet möter vi Mattias Wärn, medgrundare till Svea Vind Offshore, som har varit ett av de mer envetna bolagen i den svenska energiomställningen. Mattias grundade bolaget 2015 tillsammans med Maria Brolin och har sedan dess arbetat med att utveckla havsbaserad vindkraft i Sverige, med fokus på Östersjön och Bottenhavet. Bakgrunden är gedigen: civilingenjörsexamen från LTH och KTH samt drygt tjugo års erfarenhet av vindkraftsprojekt i Norden. Vi pratar om marknaden för havsbaserad vindkraft ur hans perspektiv – ett kraftslag som enligt Nordiska ministerrådets scenarier skulle kunna bli ett av de allra viktigaste för Nordens elförsörjning, men som i Sverige i praktiken fortfarande är nära noll. Mattias delar sin bild av var branschen befinner sig, vilka hinder som finns och vad som behövs för att den havsbaserade vinden ska kunna realiseras i Sverige. Nu är Mattias också verksam genom bolaget MCGW -en strategisk nod för byggande av bolag med fokus på ett resilient samhälle.

Hur redo är Sverige för ny kärnkraft? Sedan vi senast pratade med Carl i avsnitt #296, har ytterligare tre delrapporter lagts fram och fokus har förskjutits från förberedelser till genomförande. Finansieringsmodellen är beslutad, ett första projekt har ansökt om stöd och nya frågor om kompetens, avfallssystem och myndighetssamordning har seglat upp som avgörande för hela programmet. I det här samtalet med kärnkraftssamordnare Carl Berglöf diskuterar vi vad som faktiskt krävs för att Sverige ska kunna bygga 2 500 MW till 2035 och om staten är rustad att hantera den komplexitet och de risker som följer med en kärnkraftsutbyggnad.