Energistrategipodden

Poddavsnittet handlar om hur AI snabbt förändrar samhället och vilka konsekvenser det får för allt från utbildning och arbetsliv till demokrati, kultur och energisystem. Gästen, Andreas Ekström – journalist och författare – beskriver hur teknik inte längre är ”en fråga för ingenjörer”, utan en grundläggande samhällsfråga som påverkar makt, etik och människors vardag. Han lyfter att vi står i början av en enorm teknisk revolution där dagens AI-tjänster bara är tidiga, ofärdiga produkter. Samtidigt går utvecklingen så snabbt att samhället hinner reagera snarare än agera. Ekström diskuterar riskerna med urholkad utbildning, arbetsmarknadsförskjutningar och ökade klyftor när AI automatiserar rutinjobb och koncentrerar värdeskapande till få aktörer. Samtalet tar också upp energibranschens roll när AI-datacenter växer och hur dålig kommunikation skapar misstro hos kunder. Ekström efterlyser bred folkbildning, större politisk insikt och en kultur där organisationer arbetar med frågor snarare än färdiga svar. Trots riskerna avslutar han hoppfullt: unga människor är ofta mer källkritiska och tekniksmarta än vi tror – och framtiden kräver att vi både litar på dem och lär av dem.

Står dagens elskatt i vägen för nödvändig sektorskoppling? I detta avsnitt gästas jag av Lukas Lundström från Quantified Carbon för att analysera gränssnittet mellan el- och värmesystemet. Vi diskuterar effekterna av Finlands sänkta elskatt för värmepumpar och elpannor, och jämför med den svenska modellen styrd. Samtalet berör även optimering av datacenter och hur restvärmen från dessa kan komma nyttjas i systemet.

I veckans avsnitt tar vi oss an en av de mest omvälvande krafterna i vår tid; artificiell intelligens. Att AI kommer att förändra både världen vi lever i och vår syn på värde är det nog få som tvivlar på. Denna generellt tillämpbara teknik riktar nu in sig på kunskapsintensiva arbetsuppgifter på helt nya sätt, och energibranschen är inget undantag. AI har redan börjat sippra in i en mängd processer inom sektorn: att göra prognoser, följa upp komplexa energiflöden och till och med att skriva rapporter är bara några exempel på uppgifter där tekniken nu tar över delar av det arbete som tidigare utfördes av människor. Potentialen för branschen bedöms som mycket stor, och de kommande åren kommer konkurrensen mellan företag sannolikt att förändras i grunden. I detta avsnitt riktar vi fokus mot AI och fastigheter. Kan artificiell intelligens radikalt förenkla och förbättra hur byggnader konsumerar energi och dessutom göra det utan stora investeringar? En del mycket kunniga experter menar att svaret är ja. Lyssna med oss när vi utforskar vad AI kan innebära för framtidens fastigheter och energisystem och hur nära den framtiden faktiskt kan vara.

Avsnittet ger en fördjupad bild av hur EU-politiken förändrats efter senaste valet och vad det betyder för hållbarhetsarbetet, industripolitiken och energifrågorna. Sofie Eriksson delar sina erfarenheter från ITRE-utskottet och hur politiska positioner formas i praktiken. Diskussionen rör balansen mellan höga ambitioner och riskerna med överreglering till debatten om skogens roll och nationella förpliktelser. Vi berör även elnäten, interkonnectorer och frågan om rättvisa spelregler på den europeiska elmarknaden. Avsnittet avslutas med en diskussion om investeringar, efterfrågan och hur Sverige bäst kan påverka EU:s fortsatta utveckling.

Energimarknadsinspektionen har lagt fram sin inriktning för nästa reglerperiod, 2028–2031 som är en modell som kan förändra viktiga förutsättningar för elnätsbranschen. Idag diskuteras de mest centrala delarna: hur kapitalbasen ska värderas, hur kalkylräntan (WACC) bör beräknas, hur anslutningsavgifter ska hanteras och hur en framtida Totex-reglering kan skapa nya incitament. Samtalet handlar om spänningen mellan stabilitet och investeringar, mellan myndighetens krav på förutsägbarhet och bolagens behov av avkastning för att kunna bygga ut elnäten i takt med elektrifieringen.