Energistrategipodden

Det här är det första avsnittet i en serie som följer förhandlingarna om EU:s utsläppshandelssystem. Serien återkommer med jämna mellanrum, genom Europaparlamentet och vidare in i trilogen, för att göra processen möjlig att följa från svenskt håll. Gäst är Emma Ytterell (tidigare Wiesner), Europaparlamentariker för Centerpartiet och skuggföredragande för Renew Europe. Hon medverkar som politiker och ger uttryck för sina egna ståndpunkter. Avsnittet är förklarande och beskriver utgångsläget, där en högermajoritet i parlamentet och rådet har flyttat tyngdpunkten från klimat till konkurrenskraft. Samtalet går igenom kommissionens förslag från den 17 juli 2026, bland annat en lägre reduktionstakt efter 2030, villkorad fri tilldelning, en reformerad marknadsstabilitetsreserv och negativa utsläpp. Det tar också upp tidslinjen framåt.

Svante Mandell, nationalekonom vid Konjunkturinstitutet, var regeringens särskilda utredare i Styrmedelsutredningen, vars betänkande Vägen mot utfasning (SOU 2026:33) lämnades i maj 2026. Avsnittet handlar om hur Sverige ska nå sitt EU-åtagande till 2030 och klimatmålet till 2045 med styrmedel riktade mot transportsektorn.
Samtalet går igenom varför höjd inblandning av biodrivmedel bedöms vara den enda tillräckliga åtgärden till 2030, hur den föreslagna reduktionsplikten skiljer sig från den som backades 2022, och varför utredningen vill ha drivmedelspriser i nivå med grannländerna. Vidare diskuteras sänkt elskatt som kompensation, fördelningseffekter mellan stad och land och mellan inkomstgrupper, ETS 2 och sammanslagningen av koldioxid- och energiskatten, samt det politiska mottagandet och remissen som avslutas den 30 oktober.

Ella Kilim är chef för avdelningen Energiberedskap på Energimyndigheten, som sedan 2022 är beredskapsmyndighet och sektorsansvarig för energiförsörjningen. Avsnittet handlar om hur myndighetens beredskapsarbete har utvecklats från kartläggningar och kommunpiloter till stöd för företag, funktionsmål och förslag om ransonering. Samtalet tar upp hur anslag omsätts i konkret förmåga, vem som ska bära kostnaden för åtgärder som inte är företagsekonomiskt motiverade och hur statligt stöd kan ges utan att påverka konkurrensen. Avsnittet behandlar också lärdomar från kriget i Mellanöstern, drivmedelsförsörjningen i ett alltmer elektrifierat samhälle med krav från totalförsvaret och Nato samt fjärrvärmens roll i beredskapen.

Harald Överholm är medgrundare och styrelseordförande i Alight, som utvecklar, äger och driver solparker i Sverige, Danmark och Finland och säljer elen genom långsiktiga elköpsavtal utan statligt stöd. I avsnittet berättar han hur forskning om den amerikanska solmarknaden blev grunden för bolaget och varför storskalig solkraft har dröjt i Sverige, trots att allt fler solparker får tillstånd.

Samtalet handlar om nätanslutning som en ny flaskhals, solens systemvärde och negativa elpriser, samspelet mellan sol, vind och batterier samt marknaden för elköpsavtal med industri och datacenter. Harald delar också sin syn på statens roll på elmarknaden, det växande lokala motståndet mot solparker och sin bedömning att solen på sikt kan stå för huvuddelen av elproduktionen, även i Norden.

Magnus Nilsson är fristående klimatpolitisk analytiker och miljökonsult, krönikör på Supermiljöbloggen och författare till rapporten ”Din guide till EU:s nya klimatpolitik”, som gavs ut av Arena Idé i maj 2026. I avsnittet beskriver han hur EU:s klimatpolitik växte fram och varför utsläppshandeln blev dess bärande verktyg. Samtalet följer sedan de delar av Fit for 55 som styr utsläppen mest direkt: utsläppshandeln för kraftsektorn, industrin, flyget och sjöfarten, det nya utsläppshandelssystemet ETS2 för vägtrafik och byggnader, ansvarsfördelningsförordningen, koldioxidkraven på nya bilar, bränslekraven för flyg och sjöfart samt förnybartdirektivet. Magnus Nilsson förklarar hur regelverken samverkar under ett gemensamt utsläppstak och vad EU-kommissionens förslag inför 2040 kan innebära för svensk industri och svenska hushåll.