Den svenska matresan

RÄTTELSE: I avsnittet nämns att William Banting var amerikan, detta är fel. Rätt är att William Banting föddes 1796 i London, England och var en engelsk begravningsentreprenör.
Genom alla tider har människan strävat efter den perfekta kroppen. Jakten på förlorade kilon har tagit vägen från klassiska bantningskurer till LCHF, Atkins och periodisk fasta till mer nischade dieter som grapefruktsdieten, banandieten och flygvärdinnedieten. Vi vill poängtera att ingen av oss är utbildad dietist, och att tanken med detta avsnitt är att utforska dieter ur ett måltidshistoriskt perspektiv. Vi tar inte heller ställning till vilken diet eller kosthållning som är mer eller mindre hälsosam än någon annan, utan utgår från att det är högst individuellt.

Tänk att ett glas mjölk kan rymma så mycket historia. Från fäbodskultur via industriell revolution till ett obligatorisk inslag i skollunchen. I det här avsnittet låter vi mjölken berätta om lantbruk, mejeriernas framväxt, tekniska landvinningar, mjölkpropaganda och nya, växtbaserade alternativ. Vi inleder med mjölkprovning - hur enkelt är det att känna skillnaden på grön, röd, blå och rosa mjölk?

När du beställer in en trerättersmeny på restaurang, tar en chèvresallad till lunch eller kokar ihop en bechamelsås är Frankrikes historiska vingslag med i bakgrunden. Det här avsnittet tar avstamp i den gustavianska erans 1700-tal, när franska influenser så smått började föras in i vårt land. Vi pratar om hur fransk matkultur påverkat inte bara sättet vi äter på, men även vad vi lägger på tallriken och vilka ord som används i svenska menyer och restaurangkök än idag. Bienvenue!

Nässelpesto, smoothie med maskrosblad och älgörtste? Det går utmärkt att använda ogräs i mat, och i dagens avsnitt går vi in på de vanligaste sorterna och hur de kan användas. Från späda nässelblad som används i soppa och te till mångsidig maskros, näringsrik kirskål, väldoftande älgört och frisk harsyra. Vi hoppas att du efter dagens avsnitt se på ogräs med nya ögon. Följ med!

Inför polkagrisens dag den 20 april ägnar vi oss åt en av Sveriges mest populära godsaker. Från begynnelsen i Gränna i mitten av 1800-talet till dagens varianter med yuzu- och rabarbersmak. Vi hälsar på hos polkagrisbagare Emilia Gates på Gamla Stans Polkagriskokeri - och fascineras över ett hantverk som gått i arv i mer än 150 år. Någonsin undrat vad en polkagris innehåller, hur kopplingen till Gränna ser ut och varför vissa polkagrisar är formade som ett J? Följ med när vi dyker ner i polkagrisens randiga, söta och pepparmintsdoftande historia!