Prata Flytande Svenska!

Prata Flytande Svenska
-10 minute Daily Swedish Speaking Warm-Up
Daily Swedish Speaking Warm-Up Routine/A2
Learn Swedish Podcast, Opettele ruotsia -podcast, Podcast per imparare lo svedese, Podcast para aprender sueco, 学习瑞典语播客, Podcast do nauki szwedzkiego, Πόντκαστ για να μάθετε Σουηδικά, İsveççe Öğrenme Podcast'ı, स्वीडिश सीखने का पॉडकास्ट, พอดแคสต์เรียนภาษาสวีเดน, Schwedisch lernen Podcast, Podcast pour apprendre le suédois, Podcast Belajar Bahasa Swedia, Podcast pro učení švédštiny, Învață podcastul suedez.
Svenska språklektioner-Swedish language lessons. Lär dig svenska. Learn Swedish. 
I den här podden kan du öva upp en rutin för att värma upp och komma igång med svenskan på morgonen. This is a 10-minute Daily Swedish Speaking Warm-Up Routine.
Att lära sig ett nytt språk är mycket komplicerat. När jag lär mig ett nytt språk finns det dagar då mitt självförtroende är helt bortblåst. Precis som idrottare värmer upp inför träning och tävling kan du värma upp det nya språket varje dag. 
Prova den här 10-minuters rutinen på morgonen för att träna upp uttalet och flyt. Språkmusklerna kommer igång, enkla fraser känns ännu lättare och du kanske känner att du kan prata lite snabbare och bättre. 
 
1. Drilla vokalerna En gång långsamt och sen snabbare
a – e – i – o – u – y – å – ä – ö
Kontrast mellan lång vokal och lång konsonant:
Glas vs glass

Vila vs villa

Tak vs tack

Röd vs rött

Bor vs borr

Kola vs kolla      

2. Lite luriga Svenska ljud
Säg varje ord tre gånger. 
sj-ljudet: nummer sju, sjö, solen skiner

Tj låter som: tjugo, tjock, tja

Svenskt R 

Automatisering
Säg den här serien snabbt två gånger:
Jag är
Jag har
Jag kan
Jag vet
Jag måste
Jag ska
Jag behöver
Jag kommer att 

Säg snabbt och tydligt
Jag tycker om godis. -  Hon tycker om mig. 
Du tycker om godis.  - Jag tycker om dig. 
Han tycker om att jobba. - Vad tycker du om honom?
Hon tycker om att resa. -  Vad tycker du om henne?
Vi tycker om naturen. -  Vad tycker du om oss?
Ni tycker om stan. -  Vad tycker vi om er?  
De tycker om sommaren. -  Vad tycker de om dem?

Repetera efter mig. 
Hej! Hur mår du idag?

Jag mår bra, tack. Och du själv?

Vad ska du göra idag?

Ska vi gå nu?

Jag hinner inte.  

Vad sa du?

Jag är ledig idag.

Det är så kallt ute.

Jag tar den.

Jag håller med.   

Jag ska köpa lite mat.

Jag gillar choklad och kaffe men inte te.

Beskriv ditt rum. Komplettera varje mening med tre saker. 
I mitt rum finns det…
Till vänster ser jag…
Till höger har jag…
På bordet ligger… 
Nästa gång du gör den här övningen kan du lägga till färger och andra adjektiv. 

Jag jobbade

Jag tränar

Jag ska studera

Jag jobbade länge igår.

Jag tränar på gymmet idag.

Jag ska studera svenska imorgon. 

Jag såg

Jag ser

Jag kommer att se

Jag såg en film igår.

Jag ser en film idag.

Jag kommer att se en film imorgon. 

Svara på varje fråga med minst två meningar:
Vad gjorde du igår?

Vad ska du göra imorgon?

Vad tycker du om att göra på fritiden?

Vad skulle du göra om du vann en miljon kronor?

Säg till dig själv:
Jag lär mig svenska varje dag.

Jag blir snabbare och bättre.

Det är okej att göra misstag.

Jag vill prata flytande svenska.

Jag kan prata svenska.

Till sist så ska vi prata i 30 sekunder ganska snabbt om vad du vill utan att stoppa. Varje gång du gör den här övningen kan du försöka prata lite snabbare. 
Här kommer ett exempel: 
Jag har en hund som heter Luna. På kvällarna gillar jag att gå ut med henne på stranden. Vi leker med en boll och sitter och njuter av havet. Vi springer lite och träffar andra. Hon är så snäll och lite bortskämd så där med bra mat. Hon gillar grön paprika och papaya. Det är lite konstigt. Igår åkte vill till veterinären och det gillar hon inte. Hemma bäst, tycker hon.  
Nu är det din tur att prova. Prata om vad du vill i 30 sekunder. Börja nu! 

 

Igår, idag, imorgon
Tänk snabbtTro på dig själv

Svenska Adjektiv/A2
Learn Swedish Podcast, Opettele ruotsia -podcast, Podcast per imparare lo svedese, Podcast para aprender sueco, 学习瑞典语播客, Podcast do nauki szwedzkiego, Πόντκαστ για να μάθετε Σουηδικά, İsveççe Öğrenme Podcast'ı, स्वीडिश सीखने का पॉडकास्ट, พอดแคสต์เรียนภาษาสวีเดน, Schwedisch lernen Podcast, Podcast pour apprendre le suédois, Podcast Belajar Bahasa Swedia, Podcast pro učení švédštiny, Învață podcastul suedez.
Svenska språklektioner-Swedish language lessons. Lär dig svenska. Learn Swedish. 
Svensk grammatik - adjektiv. 
Välkommen till min minipodd för dig som just nu lär dig svenska, både för dig som är språkelev i utlandet och för dig som studerar svenska och redan är i Sverige.
I den här minipodden lär vi oss om adjektiv och hur man böjer adjektiven och komparerar dem. 
Adjektiv
Adjektiven beskriver substantivet och målar språket genom att tillsätta detaljer och nyanser. Svenskan har tusentals adjektiv.  
Vi börjar med några adjektiv och dess antonymer = motsatser.
Bra  dålig
Liten  stor
Rolig  tråkig
Vänster  höger
Ljus   mörk
Organiserad  slarvig
Vacker   ful
Hög    Låg
Trevlig  Otrevlig
Kort   lång 
Tjock   smal, tunn 
 
Tung  lätt  
Gammal  ny
Vanlig  Ovanlig
I det svenska språket böjs adjektiven. Det är inte lika komplicerat som det låter. Det finns 3 regler som vi behöver veta och lägga på minnet.  
Om substantivet som kommer efter adjektivet har artikeln EN, så böjs inte adjektivet. Det här är adjektivets grundform. 

En stor bil.
En blå bil. 
Däremot, om substantivet som kommer efter adjektivet har artikeln ETT - då böjs adjektivet genom att lägga till ändelsen -T.  

       
      Ett stort bord. 
       Ett blått hus. 
 Om substantivet som kommer efter adjektivet har plural form, 2 eller flera, då böjs adjektivet genom att lägga till ändelsen -A.  

       2 stora bilar.
       2 stora hus. 
       2 blåa bilar.
       2 gröna hus      
Härnäst ska vi prata om komparation. När du jämför två substantiv så ändras ju adjektiven. Adjektiven kompareras i tre former. 
Vi kallar de här formerna positiv, komparativ, och superlativformer. 
Ofta, men inte alltid, lägger man till -ARE i komparativ och -AST i superlativ.    
Snäll, snällare, snällast  ARE i komparativ och AST i positiv. 
Jag är snäll. Min katt är snällare. Min hund är snällast.  
Vacker, vackrare, vackrast
Tråkig, tråkigare, tråkigast
Populär, populärare, populärast
Man kan också säga MER eller MEST före adjektivet men på svenska har vi en komparativ och superlativ form av de flesta adjektiven. 
Och nu ska vi gå igenom några undantag till -ARE i komparativ och -AST i superlativ,  
Stor, större, störst  inget a i komparativ och superlativ
Bra, bättre, bäst    inget a heller och vokalbyte
Dålig, sämre, sämst  inget A och ett annat ord i komparativ och superlativ 
Liten, mindre, minst  inget A, annat ord
Det finns också adjektiv som inte kan böjas alls, som till exempel ‘förtjusande’, ‘lagom’ eller ‘gratis’. 
‘Rolig’ kan böjas. Däremot är inte synonymen ‘kul’ ett ord som kan böjas. 
Sist, men inte minst, så har vi en adjektivform som kan vara lite främmande för många och ofta ignorerad hela vägen upp till B1 eller B2 nivå men som är bra att lära sig tidigt. 
Jag tänker på när adjektivet finns framför ett substantiv i bestämd form, till exempel "det stora huset". 
Här pratar vi om ett specifikt hus. Vi har bestämt oss för att prata om ett bestämt - specifikt hus. 
Den bestämda formen formas genom att alltid lägga till ändelsen -A på adjektivet. Substantivet kan sedan vara singular eller plural. Det spelar ingen roll. 
"Den", "det" eller "de" är de bestämda artiklarna före adjektivet.
"En vacker strand."
 "Den vackra stranden."
“Två vackra stränder.”
“De vackra stränderna.”
“Ett blått hus.”
“Det blåa huset.”
“Två blåa hus.”
“De blåa husen.”
I det här exemplet ändras ordet,
"Ett litet hus."
"Det lilla huset."

Svensk Grammatik A1A2
Ordklasserna-Parts of Speech
Skriven av Birger
Svensk Grammatik på 40 minuter/A2
Learn Swedish Podcast, Opettele ruotsia -podcast, Podcast per imparare lo svedese, Podcast para aprender sueco, Подкаст для изучения шведского, 学习瑞典语播客, Podcast do nauki szwedzkiego, Πόντκαστ για να μάθετε Σουηδικά, İsveççe Öğrenme Podcast'ı, स्वीडिश सीखने का पॉडकास्ट, พอดแคสต์เรียนภาษาสวีเดน, Schwedisch lernen Podcast, Podcast pour apprendre le suédois, Podcast Belajar Bahasa Swedia, Podcast pro učení švédštiny.    
Svenska språklektioner-Swedish language lessons. Lär dig svenska. Learn Swedish. 
Ordklasserna -  svensk grammatik. 
Välkommen till min minipodd för dig som lär dig svenska, både för dig som är språkelev i utlandet och för dig som studerar svenska i Sverige.
I den här minipodden går vi snabbt igenom grunderna i svensk grammatik, ordklass för ordklass, en i taget. Du får en helhetsbild om vad du kan och vad du inte kan, det som du måste förbättra. 
Jag tycker att den här podden blir perfekt för dig som är på A2-nivå eller början på B1, men den är bra för alla som lär sig svenska, oavsett nivå. 
Lyssna, repetera och spela gärna podden flera gånger för bästa resultat.   
Det finns mycket mer att gå igenom, såklart, men nu kör vi, som man säger, och tar en titt på hur svenska språket är uppbyggt. 
Vi tar det lugnt, steg för steg och cementerar grunden för att klara av A2 svenska och komma in i B1 svenskan. 
Låt oss börja med substantiv - ord som namnger personer, platser, djur, känslor, teman eller saker och ting. 
Svenskan har fyra former av substantiv. Det finns 2 singularformer och 2 pluralformer. 
Svenskan har ju bara 2 artiklar, EN och ETT. Lär dig gärna substantiven tillsammans med artikeln. 
Det blir lättare senare att böja substantiven och även att säga den korrekta formen av adjektiv och vissa pronomen. 
Den första formen av substantiv är ett ord i singular med artikeln EN eller ETT framför. EN är mycket vanligare än ETT. Den här formen kallas lite tråkigt SINGULAR OBESTÄMD form. Jag kallar den SINGULAR MED EN ELLER ETT. 
En bil
En paprika
Ett hus
Ett äpple
Den andra formen kallas SINGULAR BESTÄMD. Här har svenskan ingen artikel. Istället för en artikel har man en ändelse, något extra på slutet av ordet.  Sista bokstaven eller bokstäverna ändras. 
Till exempel, BILEN, för att ordet har omvandlats från grundformen EN BIL, så man lägger till -EN på slutet. Det är alltså specifik bil, man vet bestämt vilken bil det är. 
Paprikan, för att den kommer från EN PAPRIKA, så man lägger bara till -N på slutet. 
Huset, för att ordet har omvandlats  grundformen från ETT HUS, så man lägger till -ET på slutet.
Äpplet - här var grundformen med artikel ETT ÄPPLE, så man lägger bara till -T på slutet för att prata om ett specifikt äpple. 
Den tredje formen heter PLURAL OBESTÄMD FORM. Här blir det plötsligt mer komplicerat, för svenskan har fem grupper av substantiv i plural. 
Grupp 1 har ord med -A som sista bokstav i singular, så i plural får ordet istället ändelsen -OR.  Till exempel, 2 paprikor. 2 resor. 
Grupp 2, med ord som har konsonant som sista bokstav. I plural blir det -ER som sista bokstav. Till exempel, 2 leksaker. 
Grupp 3, har också ord med konsonant som sista bokstav. I plural blir det -AR. 2 sängar. 
Grupp 4, med ord som slutar på annan vokal än -A i singular. I plural blir det -N som sista bokstav. Till exempel, 2 äpplen. 
Grupp 5, alla orden i den här gruppen är samma i síngular och plural. 2 paket. 2 hamburgare. 1 bord. 2 bord. 
Du kan memorera grupperna som en kort lista: A till OR; konsonant till ER, konsonant till AR; vokal till N; och samma i singular och plural. 
Du ser - nästan lika enkelt som att komma ihåg ett telefonnummer.

Minipodd: Prata om Framtiden/Talk about the Future/A1
Learn Swedish Podcast, Opettele ruotsia -podcast, Podcast per imparare lo svedese, Podcast para aprender sueco, Подкаст для изучения шведского, 学习瑞典语播客, Podcast do nauki szwedzkiego, Πόντκαστ για να μάθετε Σουηδικά, İsveççe Öğrenme Podcast'ı, स्वीडिश सीखने का पॉडकास्ट, พอดแคสต์เรียนภาษาสวีเดน, Schwedisch lernen Podcast, Podcast pour apprendre le suédois, Podcast Belajar Bahasa Swedia, Podcast pro učení švédštiny.    
Svenska språklektioner-Swedish language lessons. Lär dig svenska. Learn Swedish. 
Välkommen till min minipodd för dig som lär dig svenska, både för dig som är språkelev i utlandet och för dig som studerar svenska i Sverige.
Den här minipodden handlar om framtidsformer på svenska. Vi ska prata om det som händer imorgon.  Vi kommer att lära oss två sätt att prata om vad som ska hända.  
Min podd är fri från AI-hjälp med äkta språkinnehåll. 
This mini pod is about future tenses in Swedish. Learn to talk about tomorrow. We will learn two ways to talk about what will happen. 
Först genom att ha ett hjälpverb, ett litet ord som assisterar ett annat verb, följt av huvudverbet i infinitiv. Det finns 30 hjälpverb på svenska. De vanligaste är: SKA, KAN, VILL, MÅSTE, KOMMER ATT, och  FÅR.  
First, by using a help verb, a little verb that assists another verb, and the main verb in its infinitive form, we can talk about the future. There are 30 help verbs in Swedish and the top six are SKA, KAN, VILL, MÅSTE, KOMMER ATT, and FÅR.  
Så säg subjektet, sen hjälpverbet och efter det huvudverbet i infinitiv. Use the subject, help verb and main verb in the infinitive construction to bring up the future. 
Jag ska åka till Sverige nästa vecka. I’m going to Sweden next week.
Jag kan inte komma till festen på fredag. I can’t come to the party on Friday. 
Jag vill äta lunch på restaurang idag.  I want to eat lunch at a restaurant today. 
Jag måste ringa till henne ikväll. I have to call her tonight. 
Vi kommer att få snö imorgon. We’re going to have snow tomorrow. 
Han får låna min nya bok om Sverige. He gets to borrow my new book about Sweden. 
Som en fråga kan vi börja med hjälpverbet.
Vill du springa med mig på stranden imorgon bitti? Do you want to run with me on the beach tomorrow morning?
You can also talk about the future through the present tense, as long as you add when you will do the activity. 
Du kan också prata om framtiden genom presens ordform om du lägger till när du ska göra aktiviteten.  
Till exempel, 
Jag åker till Sverige imorgon. I’m going to Sweden tomorrow. 
Jag kommer inte till festen på fredag. I’m not coming to the party on Friday. 
Jag äter middag på restaurang senare idag. I will eat dinner tonight at a restaurant. 
Jag ringer henne ikväll. ‘I call her tonight.’ 
Sedan finns det möjlighet att använda ordet TÄNKER informellt när man pratar om framtiden, speciellt saker man ska göra snart. 
Then you also have the opportunity to informally use the word TÄNKER to speak about the future, especially about things you want to do soon. 
Till exempel,
Jag tänker gå till affären och köpa mjölk. TÄNKER means think, but there is no perfect translation here. Basically you say that you are going to the store to buy milk.  
Jag tänker se Sveriges match imorgon. I will see Sweden’s game tomorrow. 
Jag tänker åka till Sverige i juni. I am going to Sweden in June. 
Tack för att du lyssnade. Nu vet du mer om hur du kan prata om framtiden. 
Ta gärna lektioner med mig på Italki så vi kan öva lite mer på svenska. Please try a Swedish lesson with me on Italki. 
Lycka till med språkresan mot flytande svenska. Det kommer säkert gå alldeles utmärkt. 
Vi ses! Ha det bra!

Learn Swedish Podcast, Opettele ruotsia -podcast, Podcast per imparare lo svedese, Podcast para aprender sueco, Подкаст для изучения шведского, 学习瑞典语播客, Podcast do nauki szwedzkiego, Πόντκαστ για να μάθετε Σουηδικά, İsveççe Öğrenme Podcast'ı, स्वीडिश सीखने का पॉडकास्ट, พอดแคสต์เรียนภาษาสวีเดน, Schwedisch lernen Podcast, Podcast pour apprendre le suédois, Podcast Belajar Bahasa Swedia, Podcast pro učení švédštiny.    
Svenska språklektioner-Swedish language lessons. Lär dig svenska. Learn Swedish. 
Välkommen till min minipodd för dig som lär dig svenska, både för dig som är språkelev i utlandet och för dig som studerar svenska i Sverige. Alla mina nya poddar är fria från AI svenska och AI-hjälp, så att det blir så äkta och så naturligt bra som möjligt. 
Den här minipodden handlar om orden Ju, Väl och Nog; små men viktiga och ganska finurliga ord att använda. 
Med ett par tumregler kan vi börja experimentera med de här orden och såklart förstå när andra säger dem. 
Först ut är ordet VÄL, ofta ett missförstått sådant. Som en första mening kan vi säga “det är väl så?” som betyder ungefär, “It’s like that, isn't it?” En synonym till "väl" på svenska är ELLER HUR. 
Sen kan vi bygga vidare. “Det är väl så att Sverige kan ta sig till fotbolls-VM även om de förlorar ikväll?” Den som ställer frågan vill ha bekräftelse på att det han eller hon säger är sant eller korrekt.  Personen kanske känner en viss osäkerhet om det som sägs stämmer. “Sweden can qualify for the world cup even if they lose tonight, isn’t that correct?” 
“Sverige spelar väl klockan sju imorgon kväll mot schweizarna? “Sweden has a game tomorrow night at 7, don’t they?” Här finns också osäkerhet och personen vill ha bekräftelse, så du kan svara: "Javisst, Sverige spelar hemma imorgon mot Schweiz klockan 19.” “Exactly, Sweden plays Switzerland at 7 PM tomorrow night.” 
Man kan också använda Väl för att självbekräfta, till exempel, “Jag tycker väl egentligen inte om kyckling, men jag äter det ändå ibland. Lite i stil med, “I don’t actually really like chicken, but I eat it sometimes.“
Sen kan du använda VÄL för att förstärka vad du säger. “Du förstår väl att vi inte kan komma för sent till flygplatsen.” “You have to understand that we can’t arrive late to the airport.” 
Ordet NOG är ett annat klurigt småord. Som tur är finns det mer klarhet om hur det här ordet ska användas. Tänk att NOG är lite som engelskans ‘probably’. NOG kan betyda ‘troligen’. Till skillnad från VÄL så är den som säger NOG inte intresserad av ett direkt svar eller bekräftelse från den andra personen. “Det kommer nog att bli kallt igen imorgon.” “It is probably gonna be cold again tomorrow.” 
“Sverige vinner nog matchen mot Schweiz.” “Sweden probably wins the game against Switzerland.” 
“Nog är det bra att vi spelar på hemmaplan imorgon.” "It's probably an advantage that we play at home tomorrow.” 
“Nog stämmer det.” “It’s probably correct.” 
Sist ska vi lära oss om ordet JU. Här behövs lite träning och fingertoppskänsla för att placera ordet i rätt sammanhang. Experimentera lite först. Blir det fel så märks det nog inte så mycket. 
JU betyder lite grann som “faktiskt” , “som du vet”, “som alla vet”, eller “som du borde veta”. JU kan vara ett ord man fyller i utan att det egentligen behövs och det kan tyvärr vara ett lite elakt ord i vissa sammanhang.
Jag känner mig ju lite trött även om jag sovit mycket. “I actually feel a little tired even though I slept a lot.” 
JU i betydelsen SOM DU VET. Betydelsen av JU hänger ibland samman med det man sa innan. “Spring snabbare! Bussen går ju om 2 minuter.” “Run faster! As you know, the bus leaves in 2 minutes.”
JU i betydelsen SOM DU FÖRSTÅR. “Jag orkade inte springa och då hann jag ju inte till bussen.” “I didn’t have energy to run and then, as you can understand, I missed the bus.” 
JU i betydelsen SOM ALLA VET. “Svenska damlandslaget i fotboll är ju högt rankade i världen.” “As everyone knows...