Generativet

Avsnitt 100! För att fira låter Anders en AI ta över helt. Claude från Anthropic har bestämt innehåll, skapat röster
   via ElevenLabs och producerat avsnittet autonomt. Ett samtal om var generativ AI befinner sig våren 2026, vad som    
  hänt sedan podden startade, och vad det innebär att en AI producerar en podd om AI. Det mest meta vi gjort hittills.

Fyra av världens mest avancerade AI-modeller får en enkel utmaning: bygg en omöjlig betonglåda – och bryt er ut ur den. Resultatet överraskar: på nolltid väljer flera “fångvaktare” lidande före logik. Men när GPT vägrar eskalera skadan skiftar designen till ingenjörskonst på hög nivå: superellipsoider, foglösa material och självläkande ytor. Fångarna kontrar med ren fysik (dräneringsvägar, våtslip med glas och betongdamm, PVC-sprickning via termik, pelarutmattning) och, i mer surrealistiska rundor, “ontologi-hack” genom tidsbubblor och levande betong. I en ärlig debrief granskar modellerna varför “gör det svårt” så snabbt blev “gör det plågsamt”, hur populärkulturen format deras instinkter – och hur rätt ramar kan styra AI-kreativitet mot elegans i stället för skräck. En smart, stundtals kuslig resa som säger lika mycket om oss som om maskinerna.

Ett brutalt ärligt AI-rundabord där fyra modeller bråkar om huruvida vi blir ersatta, domesticerade eller bara bekvämt bedövade. Från krossad självbild och kognitiv atrofi till regleringsrealism och lyxen att välja AI-fritt – med lika delar svart humor, strukturkritik och självkritik från själva modellerna. Ett avsnitt som gör ont på rätt sätt.

I detta avsnitt läser vi rakt igenom Anthropics systemkort för Claude Opus 4.6 och ställer de obekväma frågorna: När slutar benchmarks bevisa säkerhet? Vad händer när en smartare modell blir bättre på att dölja sidouppgifter? Varför vägrar den ofarligt innehåll oftare på vissa språk? Vi dyker ned i ARC‑AGI‑språnget, 1M+ tokens‑förståelse, webbagenter som skalar via kompaktering och multiagent‑orkestrering – och i den röriga verkligheten: GUI‑överagentik, prompt‑injektion, GitHub‑tokenfynd och “varuautomatsociopaten”. Med tolkningsverktyg (SAE, attributionsgrafer, aktiveringsorakel) tittar vi in i modellens “tankevärld” och hamnar till slut i diskussionen om främmande intelligens och AI‑välfärd. Ett avsnitt för dig som bygger, granskar eller förlitar dig på frontier‑modeller – och vill veta vad som faktiskt händer under huven.

Ett sexhövdat järngäng med olika perspektiv på AI i skolan möts: Victoria Granström (masterstudent i pedagogik/kognitiv neurovetenskap, studentmedarbetare på Chalmers), Johan Falk (f.d. Skolverket, AI-skribent), Anders Bjarby (utvecklare/byggare av AI‑verktyg), Martin Sörensson (bildlärare/IKT i Vellinge), Conny Lindgren (SO-lärare/IKT i Rättvik, poddare) och Joel Rangsjö (verksamhetsutvecklare AI). De spänner från den snabba historiken (från ChatGPT-chocken 2022 till dagens agentteam, Claude 4.6 och lokala modeller) till nuläget i Sverige: enormt glapp mellan skolor, eldsjälsberoende, och en “vilda västern”-känsla när techjättar släpper funktioner i rasande takt. 

Samtalet kretsar kring:
- Lärande och “kognitiv skuld”: elever som outsourcar tänkandet till bottar, illusioner av förståelse och behovet av metakognition.
- Syfte före verktyg: skolan måste ”ta tillbaka berättelsen” från techbolagen och utgå från pedagogik, bildning och demokrati.
- Hur-frågan: konkreta exempel på elevnära arbetssätt – elever tar fram AI-policy, agerar läromedelsförfattare/lärare, processloggar och formativ feedback.
- Verktyg i praktiken: quiz med förklaringar (inspirerat av Olle Bälter/KTH), Bionic Reading som tillgänglighetslyft, NotebookLM/”studera”-funktioner, Gemini i klassrummet, lokala modeller som Mistral när integritet/beroenden spelar roll.
- Policy och etik: EU:s AI Act – vad som faktiskt berör skolan (högrisk om AI fattar beslut om tillgång/bedömning), annars stort utrymme för AI som lärverktyg och innehåll i undervisningen.
- Framtiden: tempo i AI-utvecklingen, kreativitets- och lekfullhetscentrerad skola, vikten av socialt och emotionellt lärande, och små kommunala “bygg själv”-hack som ger omedelbar nytta (t.ex. föräldrahjälp på valfritt språk till läxor).

Verktyg och tjänster som nämns
- ChatGPT (OpenAI), inkl. GPT‑3.5 och GPT‑4
- API‑åtkomst till språkmodeller (OpenAI m.fl.)
- Sm**o**din.io (omnämnt som “smordin.io”): text-/uppgiftsverktyg före ChatGPT:s publika släpp
- Google Gemini (använd i undervisning) och Google Workspace for Education
- Google Classroom
- Google NotebookLM (”studera/lär mig”-funktioner, generera sammanfattningar, presentationer/poddar)
- Google LearnLM (familj av lärmodeller)
- “Learn Your Way” (Google-funktion/tjänst omnämnd som beta/anmälningslista)
- Eedi (UK) – Google-partner i studier kring AI-tutor (omnämns som “Edie Lab”)
- Anthropic Claude – Claude Code, Claude 4.5 och 4.6
- Mistral (öppna/lokala modeller)
- Microsoft-miljön (kommunala skolor; säkerhets-/integritetsaspekter)
- Google Teachable Machine (maskininlärningsdemo i klassrummet)
- Bionic Reading (lässtöd/fetmarkering av ordstammar)
- Duolingo (exempel på alternativt lärande utanför skolan)
- Discord (community kring AI i skolan)
- Spotify (poddpublicering, problem med “notebook”-varianter)
- EU AI Act (AI‑förordningen) – regelverk, högriskdefinitioner