En AI till Kaffet

Vad händer med litteraturen när AI kan pumpa ut hundratals snuskromaner och sälja dem på Amazon?
I denna påtår fyller Marcus och Charlotte på koppen efter förra veckans samtal med Karin Milles och fortsätter prata om AI, språk och skrivande genom ett konkret exempel från bokmarknaden.
En pseudonym som Coral Heart lyfts fram som exempel på hur AI används för att producera stora mängder romantik och erotikromaner under olika namn, med försäljning, intäkter och frågor om vem som egentligen skriver. Här finns också konflikten mellan effektiv produktion och mänskligt skapande, mellan nya möjligheter för skribenter och en marknad som snabbt fylls av text utan tydlig avsändare. Vad betyder det för författare, läsare och synen på autenticitet? Behöver det framgå när en bok är AI-genererad? Och vad händer med skrivandet när maskiner inte bara assisterar, utan börjar massproducera hela genrer?

Vad behöver universiteten göra i en tid då fler och fler studenter lämnar in hemtentor som är uppenbart skrivna med AI?I detta avsnitt sitter Marcus ned med Karin Milles, professor i svenska vid Södertörns Högskola, och pratar om hur språkmodeller förändrar skrivande, lärande och bedömning i universitetsvärlden. AI kan ge fler studenter tillgång till språkgranskning och hjälp att formulera sig, vilket jämnar ut spelplanen och lyfter kvaliteten på språket i uppsatser och essäer.  När språket blir bättre syns också de vetenskapliga styrkorna och svagheterna tydligare. Samtidigt blir det svårare att veta vad studenten faktiskt har tänkt själv och hur universitet ska examinera kunskap i en tid där AI blivit en självklar skrivpartner.  Frågan stannar inte vid uppsatser och salstentor. Här finns också större perspektiv på språk, sanning och demokrati, och på vad som händer när allt fler börjar använda AI för att formulera tankar som tidigare behövde ta form i ett eget skrivande. Har AI gjort skrivandet mer rättvist, eller har det bara flyttat problemet till själva bedömningen?

Vad tusan smög regeringen in i den AI-strategi för Sverige som de lanserade nyligen? Varför pratar ingen om att regeringen vill låta polisen använda ansiktsigenkänning med AI för att övervaka allmäna platser i Sverige?
I denna påtår fyller Marcus och Charlotte på koppen efter förra veckans samtal med Lisa Ericsson, vd på KTH Ventures – även känt som Enhörningsfabriken – som hade mycket spännande att säga om deeptech och Sveriges möjligheter (och hinder) för att skapa vinnande AI-bolag.
Anthropic har hamnat mitt i en geopolitisk konflikt efter rapporter om att bolaget vägrat samarbeta med USA:s försvarsapparat kring vissa typer av AI-tillämpningar. Samtidigt klättrar Claude snabbt i popularitet och pressen ökar på OpenAI i ett AI-race där teknik, politik och säkerhet allt oftare kolliderar.
Vad händer när privata AI-bolag börjar sätta gränser mot staten? Hur påverkar militär användning av AI konkurrensen mellan Anthropic, OpenAI och Google DeepMind? Och vad säger konflikten om framtiden för AI-industrin när stormakter, kapital och värderingar drar åt olika håll?
Följ oss på Spotify och lyssna på senaste avsnittet här: https://open.spotify.com/show/7fgcJR0gDwOOT57ys3xATI
#ai #podcast #enaitillkaffet #anthropic #claude #openai #chatgpt #pentagon #geopolitik #usa #kina #tech #aiindustry

Varför når så få banbrytande svenska innovationer marknaden? Är Sverige för dåligt på att kommersialisera deep tech?

I detta avsnitt möter Marcus Lisa Eriksson, chef för KTH Innovation, om vägen från forskningsresultat till verklig impact. Hundratals projekt passerar varje år genom innovationsstödet, men bara en del når marknaden. Vad avgör vilka idéer som lyfter och vilka som fastnar?

Deep tech kräver tid, kapital och ibland ny lagstiftning. Fusion, avancerade material och AI är områden där konkurrenter samtidigt måste samarbeta för att överhuvudtaget lyckas. Samtidigt väcks frågan om Europas tekniska självständighet och hur Sverige bygger resiliens i en värld där nyckelteknik ofta kontrolleras av USA och Asien.

Kan Sverige bygga nästa våg av deep tech, eller blir vi beroende av teknik från USA och Asien? Och är Silicon Valhalla en vision eller en realitet?

Följ oss på Spotify och lyssna på senaste avsnittet här:
https://open.spotify.com/show/7fgcJR0gDwOOT57ys3xATI

#ai #podcast #enaitillkaffet #kth #deeptech #innovation

Är vi egentligen träningsdata i någon annans AI-modell?

I denna påtår fyller Marcus och Charlotte på koppen efter förra veckans samtal med Anders Björb och fortsätter diskussionen om OpenClaw, agenter och maktkampen mellan Claude Code och Codex.

Bakom de mest avancerade språkmodellerna finns ett globalt lager av lågbetalda mikrouppdrag. Människor transkriberar kvitton, jämför svar, klickar i vilket alternativ som är bäst och matar systemen med den mänskliga feedback som gör dem användbara. Samtidigt växer nya plattformar fram där AI-agenter kan anlita människor för fysiska uppdrag. En ny sorts gig-ekonomi tar form där beställaren ibland inte ens är en människa.

Vad händer med arbetsmarknaden när automatiseringen kräver tusentals osynliga manuella jobb? Är detta ett nödvändigt steg mot bättre system eller ett tecken på att vi bygger framtidens teknik på en global underklass av träningsdataarbetare? Och hur hänger detta ihop med plattformarnas jakt på uppmärksamhet och ökande ensamhet i den digitala ekonomin?