Kvartal

Svenska ungdomar tycker att svenska är cringe.
SVT verkar hålla med.
När en reporter intervjuade svenska 13-åringar på engelska om varför de inte läser böcker blev det pinsamt men också avslöjande.

Av Federico Moreno

Inläsare: Cassandra Alm

Veckopanelen med Carl Eos, Linn Svansbo och Harriet Wallberg under ledning av Magnus Thorén. Totalpaket, ordkrig och ultimatum. Är det fördel Kristersson efter ännu en dramatisk vecka i regeringsfrågan? Ai-bossarnas ai-boss Jensen Huang får sparken efter spion- och otrohetsskandal. Hotar en börskrasch nu? SD-topp lämnar riksdagen efter vittnesmål från ungdomsförbundet om sunkig kvinnosyn. Och vad ska vi tro om värdegrunden i svenska moskéer efter reportage med dold kamera?

Vad är det klanen ger som det moderna Sverige har svårt att matcha? Per Brinkemo säger att släktgemenskapen är meningsskapande och ger en tydlig roll, och att frigörelsen från gruppen har en baksida: ensamhet och meningslöshet. Själv växte han upp i pingströrelsen och lämnade den vid 25 års ålder av teologiska skäl – men den sociala gemenskapen var fantastisk, och efteråt uppstod ”ett hål i själen”.
Ivar Arpi frågar hur man får klanen att välja staten i stället för den egna släkten. Brinkemo pekar på hedersutsatta som får skyddat boende och anonymisering. Vad mer kan Sverige erbjuda? ”Välkommen till individualismen.” Från arbetet med hedersfrågor på Länsstyrelsen vet han att väldigt många unga går tillbaka: ”Man väljer hellre gemenskapen och förtrycket än ensamhet och frihet.” Han saknar förebilder för hur det skulle kunna bli annorlunda, men konstaterar att en begränsad grupp tvingas anpassa sig medan mycket stora grupper kan hålla kvar sina traditionella strukturer. Spelar volymen roll?

Daniella Nordhagen, aktuell med en bok om sitt tvångsäktenskap, intervjuas av Jörgen Huitfeldt. Hon var bara 13 år när familjen i hemlighet och utan att tillfråga henne kom överens om att hon skulle gifta sig med sin kusin. Barnbröllopet ägde inte rum i Bangladesh eller Saudiarabien utan i en vanlig lägenhet i Oslo. För Daniella inleddes ett enormt lidande. Inte minst fann hon de upprepade våldtäkterna från den som skulle föreställa hennes äkta make outhärdliga. Hon vägrade finna sig i sitt öde och sökte olika vägar ut. Men till sist fanns bara ett alternativ kvar: Att slå larm på ett sätt som hon visste skulle ödelägga hela hennes familj.

Strax efter tio en måndagsförmiddag bryter ett slagsmål ut i Linero i östra Lund. När polisen kommer är ingen kvar: bråket har flyttat till stationen och en restaurang som slås sönder och samman, och fortsätter sedan uppe på universitetssjukhuset. Per Brinkemo beskriver hur femtio, sextio, kanske sjuttio vuxna män drar till platsen medan andra är på jobbet eller i skolan, och hur en knivhuggs. Det visar sig handla om två släkter, och en ung man ber i medierna om ursäkt: ”Det här var väldigt, väldigt dumt, men vi har löst det.”

Löst hur? Ett familjeöverhuvud från en göteborgsk klan hade åkt ner till Lund och medlat. Den dåvarande polischefen i nordöstra Göteborg, Ulf Melander, fick ett telefonsamtal: ”Ulf, du kan vara lugn, jag har löst det.” En enda person dömdes i svensk rätt till fängelse, medan konflikten enligt ryktet löstes med två miljoner kronor i kompensation från den ena släkten till den andra. En sådan summa kan inte några få familjer skrapa ihop, säger Brinkemo – pengarna måste samlas in från många som kanske inte ens var inblandade, eller som bor i ett annat land. Vad betyder det att en konflikt görs upp vid sidan av rättsstaten?