Ord till tröst vid livets yttersta stund. Med avsikten att bli en psalm just för livets slutskede skrevs psalmen "Var är den Vän, som överallt jag söker" till 1819 års psalmbok. Än idag finns den med bland de psalmer som ska skänka tröst och hopp på det yttersta. Orden skrevs av ärkebiskopen, diktaren och akademiledamoten Johan Olof Wallin, en av den svenska psalmhistorians allra viktigaste diktare. Men vad är det som gjort denna psalm så kär? Hur kan en dikt om stundande död vara så full av längtan? Är det i själva verket en sorts andlig kärleksdikt? Och vem är egentligen "vännen" i titeln? Litteraturvetaren Håkan Möller gästar klassikerpodden Verket och närläser Wallins ord.
Samtalsledare: Paulina Helgeson
Klippning: Urban Göranson
Inspelningsproduktion: Martin Joviken
Producent: Magnus Bremmer
--------
41:03
#42 Rosen på Tistelön (1842) – av Emelie Flygare-Carlén
Galenskap, hopplös kärlek och ond, bråd död. Emelie Flygare-Carléns klassiska roman Rosen från Tistelön från 1842 rymmer det mesta. Allt börjar med ett mord till sjöss utanför den bohuslänska kusten, ett drama byggt på en verklig händelse. Under romanens gång vecklas trådarna ut kring hur den brutala händelsens påverkar livet i det lilla fiskesamhället. Klassikerpodden Verket läser en true crime-historia långt före sin tid. Gäst i studion är Yvonne Leffler, litteraturprofessor vid Göteborgs universitet. Samtalet leds av Paulina Helgeson.
Inspelningsteknik: Martin Joviken
Klippning och redigering: Urban Göranson.
Producent: Magnus Bremmer.
--------
41:24
#41 Valdemar Atterdag brandskattar Visby 1361 – av Carl Gustaf Hellqvist
Enligt sägnen intogs Visby sommaren 1361 av den danske kungen Valdemar Atterdag. Han gav stadens invånare ett ultimatum: ge oss ert silver, annars bränner vi ner staden. Den dramatiska "brandskattningen" av Visby skildras i Carl Gustaf Hellqvist monumentala historiemålning från 1882. Men vad är egentligen historiskt sant om Atterdags intåg i Visby? Vilka friheter har Hellqvist tagit sig i gestaltningen? Vad kan människorna och byggnaderna som befolkar bilden säga om historiemåleriet som genre? Och vems är taxen i bildens vänstra nederkant? Historikern Bo Eriksson och konsthistorikern Martin Olin gästar klassikerpodden Verket. Samtalet leds av Anna Jansson. Se en högupplöst version av konstverket på anekdot.se.
Inspelningsteknik: Andreas Johansson
Klippning: Urban Göranson
Producent: Magnus Bremmer
--------
37:45
#40 Övertalning (1817) – av Jane Austen
#40 Övertalning (1817) – av Jane Austen by Anekdot
--------
38:14
#39 Vierge moderne (1916) – av Edith Södergran
"Jag är ingen kvinna. Jag är ett neutrum". Edith Södergrans rader hör till den svenskspråkiga litteraturhistoriens mest bevingade. Med sin lika kroppsliga och bildstarka som komplexa lyrik banade Södergran väg för modernismen. Allt ryms i signaturdikten "Vierge moderne" från 1916. Vad är det som gör dikten så stark? Vem är egentligen titelns "moderna jungfru"? Och hur togs de radikala raderna emot i sin egen samtid? Litteraturvetaren Boel Hackman gästar klassikerpodden Verket och närläser dikten, i samtal med Paulina Helgeson.
Samtalsledare: Paulina Helgeson
Klippning: Urban Göranson.
Ljudproduktion: Martin Joviken / Anekdot.
Producent: Magnus Bremmer
Verket är klassikerpodden där kulturhistoriens viktigaste mästerverk diskuteras, upplevs och analyseras. Tillsammans med ledande litteratur- och konsthistoriker diskuterar Anna Jansson och Paulina Helgeson klassikernas betydelse och vad de kan säga oss idag. Verket är ett samarbete mellan Litteraturbanken, Nationalmuseum och bildningsmagasinet Anekdot vid Stockholms universitet. Fler poddar, essäer och filmer hittar du på Anekdot.se.
Sverige