Efter en orolig tid på slutet av 100-talet e.v.t. blev Septimius Severus kejsare. Vid det här laget ärver man kejsartiteln och han hade två söner som arvtagare. En av sönerna skulle komma att mörda sin bror och ta makten själv.Det här avsnittet handlar om en av det romerska rikets mest kontroversiella kejsare, Caracalla. Marcus Aurelius Antoninus, bättre känd som Caracalla, regerade i Rom mellan åren 211 och 217 e.v.t. Idag är han mest känd för två saker: Det magnifika badet i Rom, döpt efter honom som fortfarande står kvar idag och Constitutio Antoniniana, det edikt som gav romerskt medborgarskap till nästan alla fria män i hela romarriket.Dock är det varken baden eller ediktet han var mest känd för under sin levnadstid. Caracalla beskrivs i de antika källorna ofta som brutal, paranoid och hänsynslös. Förutom att ha mördat sin bror Geta så bestod regeringstid av våld och militära kampanjer.Men var Caracalla verkligen Roms värsta kejsare? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
--------
1:29:07
--------
1:29:07
99. Fulvia. Del 1 – Kvinnan i mitten av Roms politiska tumult
Fulvia kan vara en av antikens mest ökända kvinna, men som de flesta idag aldrig har hört talas. Fulvia levde under en väldigt turbulent tid i Rom, och hamnade genom sin position mitt i dramat. En av hennes makar mördades brutalt, en annan dödades i krig och den tredje övergav henne när hon var döende. Genom sina kontakter drogs hon in i efterspelet av mordet på Julius Caesar och de efterföljande krigen – inte minst det mellan Octavianus (senare Augustus) och Marcus Antonius, Fulvias sista make. I det här avsnittet dyker vi ner i livet och myterna kring Fulvia – en av de mest väldokumenterade kvinnorna från den sena romerska republiken. Trots att hennes namn dyker upp gång på gång i samtida texter (särskilt hos Cicero), är hennes historia formad genom andras – ofta mycket fientliga – perspektiv.Vi pratar om källkritik, propaganda, makt, hat, och varför Fulvia förtjänar en mycket större plats i historieskrivningen än den fotnot hon ofta blivit. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
--------
1:16:11
--------
1:16:11
Favorit i Repris: 8. Heinrich Schliemann – Att skåda Agamemnons ansikte
Dagens avsnitt är en favorit i repris från 2021, ett av våra första avsnitt och ett avsnitt som ligger oss varmt om hjärtat; det om amatörarkeologen Heinrich Schliemann. Vår tanke var att komma med ett nytt avsnitt, men sjukdom satte käppar i hjulet. Snart är vi tillbaka med ett rykande hett avsnitt, men till dess; håll till godo! ”Amatörarkeologen som sedan barnsben hade som mål att upptäcka det mytiska Troja, eller ett skräckexempel för moderna arkeologer och ett bra exempel på varför man måste lägga fokus på källkritik. I dagens avsnitt diskuterar vi Heinrich Schliemann, hans väg mot Troja och Mykene och det arv han lämnade efter sig.” Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
--------
1:54:34
--------
1:54:34
98. Diadokerkrigen. Del 1 – Alexanders sanna arvtagare
Alexander den store ligger död i Babylon. Hans enorma rike skulle nu komma att delas upp mellan hans generaler, i ett försök att hålla ihop det för kommande generationer. Inom kort visar det sig dock att vissa generaler vill mer än så. Maktens intriger utvecklas till fullskaliga krig som under en period av nästan 20 år skulle komma att omintetgöra drömmen om ett enat rike.I denna första del av diadokerkrigen tittar vi närmare på de två första krigen mellan Alexanders efterträdare, samt stiftar bekantskap med en smått osannolik protagonist. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
--------
53:16
--------
53:16
97. Queerness under antiken – Den hyllade penisen, den osynliga kvinnan och annan samkönad kärlek
I det här avsnittet tar vi oss an ämnet queerness under antiken. Orden och begreppen heterosexuell, homosexuell eller queer fanns inte som termer under antiken, varken i latinet eller antikgrekiskan. Men även fast det inte fanns ord för att beskriva samkönade relationer så fanns det ju självklart människor som var attraherade av och blev kära i de av samma kön som sig själva. Och medan samkönade relationer var en grej, så var det något som hände främst innan och under heteronormativa äktenskap.Hur såg den antika personen på samkönad kärlek? Vilka ramar och regler fanns det för vad som var acceptabelt? Och hur har forskningen tolkat de bevisen som finns? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Sverige