Länsstyrelsen Västerbottens podd

Som VD på Swedbanks ägarstiftelse Norrland och Sparbanksstiftelsen Norrlands Riskkapitalstiftelse leder Frida Anundsson arbetet med att investera i regionala projekt inom näringsliv, forskning, idrott och kultur. Det handlar om miljontals kronor som ska fördelas.

Men inspirationen till yrkesvalet fick Frida Anundsson från uppväxten i Grönfjäll, Vilhelmina, där hennes pappa drev företag inom bland annat jakt och besöksnäring som ett sätt att själv skaffa sig jobb.

”Pappas drivkraft, kopplat till företagande som ett sätt att sysselsätta sig, känns väldigt viktig - att leva så har alltid varit naturligt för mig. Och att driva eget företag betyder ju mycket för många”, säger Frida Anundsson.

Hon har också valt att engagera sig i frågor om kvinnligt företagande. I senaste avsnittet av podden Nya Perspektiv samtalar landshövding Helene Hellmark Knutsson med Frida Anundsson om kvinnlig företagsamhet i Västerbotten – ett entreprenörskap som ofta avviker från den gängse föreställningen om företagande.

”Mikro- och soloföretagande är vanligt bland kvinnor, liksom att man arbetar i nätverk och kluster. Ofta tittar investerare bara efter om det är ett aktiebolag med en viss omsättning, men ett framgångsrikt företagande kan se olika ut. Därför måste vi synliggöra alla typer av framgång. Statusen för mikro- och soloföretagare behöver öka, säger Frida Anundsson.

I podden talar Helene Hellmark Knutsson och Frida Anundsson även om medveten omedvetenhet, bästa företagartipsen för nybörjare, särskilda satsningar på riskkapital och nätverket De 4K - mötesplatsen för kvinnor som äger, driver eller investerar i företag i länet. Vad 4K står för? Det får du reda på när du lyssnar.

Vi i Västerbotten är egentligen vår tids oljeshejker. Det menar Joachim Nordin, VD på Skellefteå Kraft.

”Ibland tror jag att vi inte riktigt förstår hur unika förutsättningar vi har i den pågående energiomställningen. När vi får besök från till exempel Tyskland så skakar de på huvudet och säger att det här är precis vad de drömmer om. Vi är nog lite hemmablinda”.

I senaste avsnittet av podden Nya Perspektiv samtalar landshövding Helene Hellmark Knutsson med Joachim Nordin om den viktiga roll som energibolag har i omställningen från fossilt till förnyelsebart och cirkulärt. I Västerbotten finns många energikällor - samt innovationsförmåga och kapacitet att påverka utvecklingen.

”Fördelen för Skellefteå Kraft är att vi har rådighet över så mycket - som Vattenfall, fast i miniatyr”, säger Joakim Nordin.

En av bolagets stora satsningar är att koppla ihop energisystem så att industriernas spillvärme kan användas till fjärrvärme.

”Fjärrvärmen har tidigare inte varit så het, men nu med omställningen börjar man förstå hur viktigt det är. Med elintensiva industrier och vätgasproduktion kan det uppstå mycket värmeförluster, men det kan vi som energibolag använda till uppvärmning i stället".

Trots Northvolts konkurs fortsätter andra stora industrisatsningar. I podden berättar Joachim Nordin om Skellefteå Krafts planerade investering i en flygbränslefabrik. Där ska det produceras elektrobränsle för flyg – så kallad eSAF - av biogen koldioxid och vätgas.

Bolaget har haft ett möte om planerna med intresserade representanter från Nato.

”Nato bygger hela sin bränslestrategi i krigssituationer på flygfotogen. Att kunna producera det lokalt och därmed vara oberoende av andra flöden vore otroligt intressant. Det är ett hållbart bränsle, och helt rätt ur självförsörjningsperspektiv", säger Joachim Nordin.

Lyssna på podden för fler framtidsspaningar med Helene och Joachim, samt lite avslutande prat om flugfiske i Vindelälven!

Mer lokal mat på länets restauranger, lokalproducerade läckerbitar på bensinstationer och många produktiva matmöten. Det är resultatet av samarbetsprojektet ”Ät hela Västerbotten”, som nu avslutas.

- Det är kul att vi kunnat åka runt och involvera folk i alla delar av länet och fått fler att bekanta sig med lokal mat och dryck, säger projektledaren Stina Fernerud.

Under två år har projektet - som leds av Länsstyrelsen Västerbotten – arbetat för att göra lokalt producerade livsmedel mer lättillgängliga, både som produkter att köpa och i form av maträtter på restaurangmenyerna. I det nya avsnittet av podden Matkompassen sammanfattar Stina Fernerud och Kajsa Åberg, strateg för hållbar regional utveckling på Region Västerbotten Turism, erfarenheterna från projektet.

Den röda tråden har varit ”Tillsammans”.

I projektet har matproducenter, restauranger, butiker, organisationer, Umeå universitet och upphandlade konsulter gemensamt jobbat för att lyfta lokal matproduktion. Dessutom har flera matproducenter öppnat sina dörrar för projektets kocknätverk för att visa på de lokala produkternas kvalitet, säsonger och möjligheter.

Matinspiratören Anders Samuelsson, som också engagerat sig i projektet, meddelade under arbetets gång att kockarna i nätverket inte ville servera bara delvis lokal mat under SEE hållbarhetsvecka, utan att det skulle vara ”100 procent Västerbotten”.

- Då fick det bli så. Det gäller att ha örat mot marken och lyssna in vad de som deltar i projektet vill göra, för då blir det verkligen allvar av ”tillsammans”. Det landade på 26 restauranger som deltog under hållbarhetsveckan, och vår utvärdering visar att majoriteten av de kockar som deltagit på nätverksträffarna nu har en högre andel lokala livsmedel på menyn, säger Kajsa Åberg.

I podden berättar Stina och Kajsa även om den lokala matens intåg på OK/Q8-mackarna i länet, samt om gruppen med masterstudenter från Umeå universitet som tog fram innovativa och veganska maträtter som sedan serverades på 14 bemannade bensinstationer.

Lokalproducerade livsmedel är en viktig fråga – både för att skapa fler arbetstillfällen och en robustare självförsörjningsgrad i länet. Länsstyrelsen Västerbotten arbetar därför med att lyfta den lokala livsmedelsproduktionen genom ett riktat arbete som går under namnet Matkompassen.

Lars Strannegård är professor i företagsekonomi, men också känd för sitt brinnande intresse för kultur och demokratifrågor. Som rektor för Handelshögskolan i Stockholm har han fört in konst och litteratur i undervisningsmiljön för att vidga perspektiven.

Nyligen var Lars Strannegård i Umeå och fick då tillfälle att besöka både Handelshögskolan vid Umeå universitet och Konstnärligt campus. I det senaste avsnittet av podden Nya Perspektiv pratar landshövding Helene Hellmark Knutsson med Lars Strannegård om kultur, framtidens utbildning och hur AI påverkar oss, men också om folkbildningens stora betydelse:

- Folkbildningen har gjort mycket för Sverige. Jag tycker att det är en riktig styggelse att många inte förstår vikten av den, just nu i en tid där demokratin är så utsatt. Folkbildningen - med ABF och nykterhetsförbunden, med flera - skapades ju för att stå upp mot överheten. Om du är kunnig så kan inte någon storpotät komma och skoja bort dig. Bildning och folkbildning är alltså en slags vaccination mot auktoritära regimer, säger Lars Strannegård.

Och vad tycker då Strannegård om Umeå efter sitt besök?

- Jag vill bara packa väskorna och slå mig ner här!

Behovet av nya bostäder är stort på många platser i Västerbotten. Bostadsbyggandet är också en viktig förutsättning för att länets pågående industrisatsningar ska kunna fortsätta på bästa sätt.

I det senaste avsnittet av podden Nya Perspektiv pratar landshövding Helene Hellmark Knutsson bostadsfrågor med sin landshövdingekollega Stefan Attefall. Den före detta Lyckselebon - numera landshövding i Uppsala län - har inte bara gett upphov till så kallade Attefallshus, utan har också fått i uppdrag av regeringen att verka för en ny egnahemsrörelse och att öka småhusens andel av nyproduktionen av bostäder.

I podden samtalar han och Helene Hellmark Knutsson bland annat om varför småhus är ett viktigt komplement till andra husformer, samt om huruvida konceptet med trädgårdsstäder kan vara något för exempelvis Skellefteå. Dessutom funderar Stefan Attefall på om politikerna i Stockholm verkligen har koll på nuläget:

- Förut så var tillväxten i Stockholm, Göteborg, Malmö och de stora universitetsorterna. Nu är tillväxten i Skellefteå, Mariestad, Östhammar, Tierp och Ludvika. Utvecklingen och investeringarna pågår på nya orter, och då med andra förutsättningar och nya problem. Det där tror jag inte att centrala beslutsfattare riktigt har förstått ännu.