Koll på socialt arbete

I detta avsnitt samtalar vi med Ulla-Karin Schön, professor i socialt arbete, om ideal som de flesta ställer sig bakom, men som mer sällan diskuteras på djupet. Vad betyder delaktighet egentligen, och vilka hinder kan uppstå när mål om delaktighet ska omsättas till praktik i socialtjänstens arbete? I samtalet rör vi oss framför allt i de spänningar som kan uppstå när teori möter verklighet. Vad händer när de som systemet är till för befinner sig i en utsatt position där inflytandet är begränsat? Vilka förutsättningar behöver vara på plats för att yrkesverksamma ska kunna främja delaktighet? Kan brukare vara medskapare i forskning och utbildning – på riktigt? Och vad krävs för att det inte bara ska bli tomma ord?

I avsnittet nämner vi bl.a. Kristina Bromarks avhandling, forskningsprogrammet Userinvolve, Shiers delaktighetstrappa, och Frickers begrepp epistemisk rättvisa.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I takt med att kreditmarknaden har expanderat har hushållens skuldsättning ökat. Medan lån och krediter är en hanterbar del av vardagsekonomin för de flesta, har skuldproblemen fördjupats för en mindre grupp som lever med långvariga och svårhanterliga skulder.

I det här avsnittet samtalar vi med Julia Callegari, lektor i socialt arbete vid Mälardalens universitet, om överskuldsättning som socialt problem. Vad skiljer överskuldsättning från ”vanlig” skuldsättning, och hur har utvecklingen sett ut över tid? Vilken roll spelar Kronofogden, och hur avgörs vem som beviljas skuldsanering och vem som inte gör det?

Vi diskuterar också trygghetssystemens betydelse och frågan om skuldproblem i praktiken har blivit ett sätt att hantera sociala risker. Varför behandlas överskuldsättning främst som ett privatekonomiskt och finanspolitiskt problem, och mer sällan som en socialpolitisk fråga?

Länkar för fördjupning
I avsnittet pratar vi om Julias avhandling om det svenska skuldsaneringssystemet där hon bland annat analyserar skuldsaneringsbrev till Kronofogden. Vi nämner också den kommunala budget- och skuldrådgivningen, Kronofogdens statistik och Julias nyligen påbörjade forskningsprojekt Välfärd på kredit? Om kvinnor och mäns användning och rättfärdigande av konsumtionskrediter och privata lån vid knapp ekonomi.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Spelproblem är ofta omgärdat av skam, förnekelse och kris och drabbar, utöver den spelande, även många anhöriga. I detta poddsamtal samtalar vi med Eva Samuelsson, universitetslektor och docent i socialt arbete vid Stockholms universitet, om spelproblem och varför denna problematik är relevant för socialt arbete.

Samtalet rör sig från grundläggande fakta om spelproblem till de sociala, ekonomiska och relationella konsekvenser som spel om pengar kan få för individer, familjer och samhälle. Med utgångspunkt i forskning och intervjuer med personer med egen erfarenhet av spelproblem diskuteras socialtjänstens roll, policyramarnas betydelse och de utmaningar som finns när spelproblem ofta hamnar mellan olika ansvarsområden.
Programledare är Peter Andersson och Klara Hussénius, forskare vid Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet.

I avsnittet nämner vi bl.a. Spelpaus, Spelberoendes Riksförbund, diverse olika begrepp kopplat till spelproblem, spel bland unga, ojämlikhet och spel och olika lagändringar kopplat till spelmarknaden.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Barn och unga med funktionsnedsättning är en grupp som ofta hamnar i skymundan inom det brottsförebyggande arbetet. Forskning visar att unga med funktionsnedsättning löper en ökad risk att utsättas för olika former av våld och övergrepp, samtidigt som de också kan vara förövare.
I det här avsnittet samtalar vi med Malin Ekman Aldén, generalsekreterare, och Maria Melin, utredare, vid Myndigheten för delaktighet, om normbrytande beteende och kriminell rekrytering bland barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) och intellektuell funktionsnedsättning (IF).
Särskilt fokus riktas mot barn och unga med IF, och mot hur erfarenheter av att misslyckas i skolan och att inte passa in kan skapa sårbarhet för rekrytering till kriminella nätverk. Vi pratar bland annat om föräldrars villkor och påfrestningar, samt hur brister i samhällets stöd riskerar att förstärka utsattheten bland barn och unga som redan befinner sig i en utsatt position.
Samtalet spelades in live under Socionomdagarna 2025.
Programledare är Peter Andersson och Klara Hussénius, forskare vid Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet.

Länkar för fördjupning
Samtalet tar sin utgångspunkt i rapporten Brottsförebyggande arbete för barn och unga med funktionsnedsättning: En kunskapssammanställning om normbrytande beteende och kriminell rekrytering av barn och unga med funktionsnedsättning. Vi nämner bland annat riskfaktorer för normbrytande beteende, gruppskillnader i sannolikheten att få en diagnos, och bristande stöd till föräldrar. Vi nämner också begreppen mate-crime och cuckooing; former av utnyttjande som uppmärksammats i denbrittiska policykontexten.



Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Våld i nära relationer beskrivs ofta som ett könat socialt problem, där kvinnor är de vanligaste offren medan förövaren oftast är en man. Något som är mer ovanligt – och mer sällan diskuteras – är att det också finns män som utsätts för våld i sina nära relationer. Hur ser den utsattheten ut, och på vilket sätt skiljer den sig från kvinnors? Och varför väcker frågan om mäns våldsutsatthet ibland kritik och starka reaktioner i den offentliga debatten? Vi möter vi Maria Björsson, utredare vid Jämställdhetsmyndigheten, som varit med och tagit fram rapporten Tystnadens pris: Kartläggning av mäns utsatthet för våld i nära relationer. Med utgångspunkt i rapporten pratar vi om olika former av våld, destruktiva maskulinitetsnormer och hur man ska förstå sambandet mellan mäns våldsutsatthet och våldsutövande.

Länkar för fördjupning
I avsnittet uppehåller vi oss framför allt kring rapporten Tystnadens pris: Kartläggning av mäns utsatthet för våld i nära relationer. Ett centralt resultat i rapporten är att män primärt rapporterar utsatthet för psykiskt våld, något som också framkommer forskning. Vi nämner även en annan rapport från Jämställdhetsmyndigheten, om mäns delaktighet i att motverka mäns våld mot kvinnor, och en artikel i Kvartal som ifrågasätter om psykiskt våld verkligen ska kallas för våld. Ett lästips med avseende på mäns våldsutsatthet och maskulinitet är också Caroline Hanséns avhandling.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.