Koll på socialt arbete

Mycket har förändrats för personer med intellektuell funktionsnedsättning (IF) under det senaste århundradet. Men hur långt har vi egentligen kommit, och vad krävs för att de rättigheter som finns på papperet ska få genomslag i praktiken?Vi pratar med Magnus Tideman, professor i socialt arbete vid Marie Cedersköld högskola och Högskolan i Halmstad, om livsvillkoren för personer med IF. Vi går igenom hur synen på personer med IF, lagstiftningen och formerna för stöd har utvecklats över tid och vad forskningen visar om gruppens situation i dag.Programledare är Peter Andersson och Klara Hussénius, forskare vid Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet. Länkar för fördjupning
I avsnittet pratar vi bland annat om hur den så kallade avinstitutionaliseringen och LSS-lagstiftningen påverkat personer med IF. Vi kommer också in på daglig verksamhet och på hur kommunerna kan begränsa tillgången till stöd enligt LSS genom lokala riktlinjer. När vi ber Magnus berätta om något som ger tillförsikt inför framtiden lyfter han fram Active support, ett arbetssätt för personal på gruppbostäder för personer med IF. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Inför höstens val har vi bjudit in företrädare för riksdagspartierna till en serie korta samtal om socialpolitik. Samtliga medverkande får besvara frågan om vilken deras parti ser som den viktigaste socialpolitiska frågan. Därtill har vi, med hjälp av forskarkollegor, formulerat olika frågor till olika medverkande. Ambitionen är att belysa en bredd av ämnen snarare än att ge en systematisk jämförelse mellan partiernas ståndpunkter.
De medverkande är ledamöter eller ersättare i riksdagens socialutskott, och de flesta är även sina partiers socialpolitiska talespersoner. Med undantag för Liberalerna hade samtliga riksdagspartier möjlighet att delta.

Medverkande: Noria Manouchi (M), Fredrik Lundh Sammeli (S), Jessica Stegrud (SD), Martina Johansson (C), Maj Karlsson (V), Christian Carlsson (KD) och Nils Seye Larsen (MP).

Programledare är Peter Andersson och Klara Hussénius, forskare vid Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När man talar om hemtjänsten i Sverige handlar diskussionen ofta om personalbrist, stress och bristande kontinuitet. Samtidigt är hemtjänsten en av välfärdens mest centrala verksamheter – både för de äldre som är beroende av stöd i vardagen och för de anställda som får omsorgen att fungera. I det här avsnittet pratar vi med Rebecka Strandell, lektor i socialt arbete vid Stockholms universitet, om hur arbetsvillkoren i hemtjänsten har förändrats under de senaste tjugo åren, och varför så många i dag överväger att lämna yrket.
Avsnittet tar sin utgångspunkt i den nypublicerade rapporten "Allt fler vill sluta i äldreomsorgen – varför och vad kan göras?", som bygger på återkommande enkätstudier med undersköterskor och vårdbiträden inom hemtjänst och äldreboenden. Rapporten presenterar nya resultat från 2025 och sätter dem i relation till motsvarande undersökningar från 2005 och 2015, vilket ger en unik möjlighet att följa hur arbetsvillkoren i äldreomsorgen har förändrats över tid.

Länkar för fördjupning
I samtalet fördjupar vi oss i resultaten från 2025 års undersökning och sätter dem i relation till tidigare enkätstudier om arbetsvillkoren i hemtjänsten från 2005 och 2015, vilka också utgjorde en del av Rebeckas doktorsavhandling. Samtalet berör vidare äldreomsorgens utmaningar när det gäller personalförsörjning och svårigheterna att omsätta ambitioner om individanpassning i praktiken. I avsnittet nämner vi även en rapport från Socialstyrelsen om minutstyrning, och pågående forskning vid Lunds universitet om hur äldre hanterar brister med den äldreomsorg de får.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Pojkarna har länge dominerat både rubrikerna och forskningen om gängkriminalitet. Men i gängmiljöerna finns också tjejer, något som uppmärksammats alltmer på senare tid. Vad händer när vi riktar blicken mot dem? Vilka roller har de – och varför har vi så svårt att se dem?
I det här avsnittet pratar vi med Maria Andersson Vogel, docent och lektor i kriminologi vid Stockholms universitet, som i ett pågående forskningsprojekt belyser tjejer i gängmiljöer med utgångspunkt i deras egna berättelser.

Länkar för fördjupning
I avsnittet berör vi en rapport från Brottsförebyggande rådet och uppehåller oss kring forskningsintervjuer som Maria varit med och genomfört. Maria nämner forskning från USA och Storbritannien och understryker att kunskapen fortfarande är begränsad när det gäller om tjejer i gängmiljöer i den svenska kontexten. Vi pratar också om utsatthet för sexuellt våld, stuprör i samhällets stödsystem, och normer som gör att tjejerna ofta passerar under radarn.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta avsnitt samtalar vi med Ulla-Karin Schön, professor i socialt arbete, om ideal som de flesta ställer sig bakom, men som mer sällan diskuteras på djupet. Vad betyder delaktighet egentligen, och vilka hinder kan uppstå när mål om delaktighet ska omsättas till praktik i socialtjänstens arbete? I samtalet rör vi oss framför allt i de spänningar som kan uppstå när teori möter verklighet. Vad händer när de som systemet är till för befinner sig i en utsatt position där inflytandet är begränsat? Vilka förutsättningar behöver vara på plats för att yrkesverksamma ska kunna främja delaktighet? Kan brukare vara medskapare i forskning och utbildning – på riktigt? Och vad krävs för att det inte bara ska bli tomma ord?

I avsnittet nämner vi bl.a. Kristina Bromarks avhandling, forskningsprogrammet Userinvolve, Shiers delaktighetstrappa, och Frickers begrepp epistemisk rättvisa.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.