Det sista mysteriet

Frihetstid och upplysning. Vetenskaplig revolution och aristokratisk förfining. 1700-talet är brytpunkten då den moderna världen föds. I grunden finns en mycket positiv människosyn. Människan är frisk, kapabel och född till stordåd.

I det här avsnittet återvänder vi till en av samtidens stora frågor. Det handlar om hur vi människor ska förhålla oss till AI. Eric har sakta dragits in i AI:ns förtrollande värld, men Per lyfter ett varnande finger.

Per har läst en fascinerande bok av den nederländske professorn Wouter J. Hanegraaff, och det blir ingången till ett samtal om en av världshistoriens mest häpnadsväckande idétraditioner. Det handlar om en underjordisk strömning som ändå löper som en röd tråd genom den västerländska historien. Rötterna finner vi i det gamla Egypten, bland prästerna och templen där avancerad magi sades kunna väcka statyerna till liv.

Eric har lyssnat på hårdrock med barnen. Är det ett problem att de nu går omkring och sjunger ”Highway to Hell”? Nej, säger Per. Inte ens black metal är egentligen farligt. Det man ska vara rädd för är kulturella uttryck som säger att allting är meningslöst. Och det farligaste av allt är den medierapportering som omger oss dagligen – den som säger att allt hopp är ute och att världen ständigt är på väg mot en avgrund.

Nyheten slog ned som en bomb före jul. Maria Strömme är uppburen professor i nanoteknologi vid Uppsala universitet. Nu kom hon med ett häpnadsväckande tillkännagivande. Hon hade i sin forskning funnit tecken på ett stort allomfattande medvetande före och bakom vår materiella värld. Det här skulle kunna betyda att evigt liv inte är en så märklig tanke, inte ens inom naturvetenskapen. Det fanns också mycket i hennes nya rön som gick hand i hand med de stora religionernas världsbild. Vad handlar allt det här egentligen om? I dagens avsnitt skärskådar vi de nya rönen.