Hanne på långtur

Det här kanske är mitt längdrekord. Tror inte jag gått 34 km på en dag förut. Och det har dessutom varit fasligt mycket upp och ner för branta backar. Men jag känner mej rätt fräsch ändå.

Jag har pratat med många fina norska får. De går fritt i skogen och har bjällror som man hör pingla när man går förbi.

Vilken kontrast mot igår! Idag har varit en fin och rolig dag på alla vis. Soligt och varmt, och en sååå vacker väg över fjället. Till och med kalfjäll en bit efter gränsröset och ledens högsta punkt.

Jag har mött flera pilgrimer också, för första gången sen innan Östersund. Nu sitter jag mätt och nöjd i en mkt lyxig pilgrimsstuga i Ådalsvollen.

Det känns som rätt beslut att inte streta på in i Norge idag eftersom det var regn, 7 grader och hård motvind. Imorgon ska det bli bättre väder och då väntar kanske den allra finaste sträckan dessutom. Vi får se.

Idag lite prat om utrustning också, i synnerhet om de sk vattentäta strumporna.

En inte så inspirerande dag. Det började fint med sol, men vid lunch blev det mulet och blåsigt.

Jag har gått på asfaltväg hela dagen och haft gott om tid att tänka. Bland annat på trafikanters beteende, på vad det är för natur som omger mig, och på alla dem som gått denna väg före mej.

Det började regnigt i Åre, och fortsatte med näsblod i Duved. Där fick jag lägga mej på en bänk utanför kyrkan och vänta på att det skulle sluta.

Sen fortsatte jag till Duvedsby och den numera stängda Millestgården. Jag fick en pratstund med de mycket trevliga nya ägarna som ska rusta upp och starta om.

Jag kollade också på ett karolinermonument, vilket förde mej in på den tragiska historien om Armfeldts karoliner som dog i massor i snöstormen på fjället på nyåret 1719. Kanske spökar de fortfarande där uppe. Det trodde iallafall min son och hans kompis när de fått höra historien i tältet på en fjälltur när de var små.

Nu är jag i Tännforsen. Ett såååå mäktigt vattenfall! Har du vägarna förbi så missa inte!