10 år har gått sedan flyktingkrisen och mycket har förändrats sedan dess. Från att ”Mitt Europa bygger inte murar, vi hjälps åt” som dåvarande statsminister Stefan Löfven sade i ett uppmärksammat tal 2015, till att regeringen införde mycket restriktiva lagar för att förhindra asylsökande att komma in i landet.Vad var det som hände? Hur agerade cilvilsamhället? Vad gjorde regeringen, statliga myndigheter, regioner och kommuner?MedverkandeAnders Kessling, f.d. statssekreterare regeringskanslietJohan Oljeqvist, vd FryshusetNajma Mohamed, en av initiativtagarna till Refugees Welcome StockholmOmar AlshogreModerator: Calle Nathanson, studieombudsman och koncernchef ABF StockholmFörsta delen av tre i seminarieserien om Flyktingvågen 2015. Det har gått 10 år sedan den stora flyktingvågen 2015. 160 000 asylsökande strömmade in i Sverige efter att under dramatiska omständigheter ha flytt från Mellanöstern, Sydasien och Afrika. Civilsamhället visade snabbt prov hur man kunde hjälpa till i mottagandet av en stor mängd människor i nöd.Sverige öppnade först sina gränser men innan året var slut var de mer eller mindre stängda och nya, mycket restriktiva lagar hade införts för att begränsa asylsökande.Vad var det egentligen som hände? Hur kunde Sverige ta emot så många flyktingar och sedan på rekordsnabb tid svänga helt i synen på migrationspolitiken?Hur såg migrationspolitiken ut de efterföljande åren? Hur gick det för de som kom och blev kvar i Sverige? Och vilken flyktingpolitik vill vi ha i Sverige i framtiden?ABF Stockholm och Institutet för framtidsstudier bjuder in till en samtalsserie om hur migrationsfrågorna förändrats under de senaste 10 åren och blickar framåt för att diskutera frågan om hur migrationspolitiken ska se ut framöver. Det tredje seminariet i serien samarrangeras även av tankesmedjan Katalys.
--------
1:46:09
--------
1:46:09
AI och makten över besluten
Allt fler offentliga beslut fattas av algoritmer. Automatiserade processer kan numera till exempel avgöra vilken skola dina barn hamnar i, vad du ska få för vård och om du har rätt till bidrag eller inte. I antologin AI och makten över besluten ges en rad exempel på vad som händer när vi överlämnar besluten åt en AI. Vilken kvalitet håller besluten? Och hur agerar de organisationer som använder teknologin när medborgare ifrågasätter dessa beslut? Hur säkerställer vi att systemen som implementeras inte blir dyra och dåliga? Hur kan potentialen tas till vara? Och är AI förenligt med våra demokratiska principer?I seminariet medverkar antologins båda redaktörer, två av författarna, samt två tjänstemän som på regeringens uppdrag arbetar med förutsättningarna för användningen av AI i offentlig sektor i Sverige.Maja Fjaestad, docent i teknikhistoria, affilierad forskare vid Institutet för framtidsstudier och expertkoordinator vid Centrum för hälsokriser vid Karolinska InstitutetSimon Vinge, chefsekonom på Akademikerförbundet SSRKarim Jebari, forskare i filosofi vid Institutet för framtidsstudierCharlotta Kronblad, forskare på området tillämpad IT vid Göteborgs universitetAnnemieke Ålenius, särskild utredare för "Utredningen om infrastruktur för hälsodata som nationellt intresse" på E-hälsomyndighetenMats Snäll, leder regeringsuppdraget att ta fram riktlinjer för användningen av generativ AI inom den offentliga förvaltningen, på Myndigheten för digital förvaltningModerator: Markus Furendal, forskare i statsvetenskap.#beslutsfattande #offentligabeslut #aibeslut
--------
53:59
--------
53:59
Boksamtal: Retur Överkalix, med Stefan Svallfors och Sverker Sörlin
Överkalix hör till de norrländska tätorter som upplevt en brant avfolkning sedan mitten av förra seklet. I takt med att skogsindustrin automatiserades och den lokala servicen urholkades flyttade de flesta av bygdens invånare därifrån. Fyrtio år senare kommer en av dem tillbaka. I boken Retur Överkalix berättar sociologen Stefan Svallfors om uppväxtorten han lämnade, det röda fäste där Sverigedemokraterna på senare år gjort sina framstötar. Finns en framtid för platser som Överkalix? Kan ny efterfrågan på fossilfri energi och jordartsmetaller – och turism som bjuder på tystnad och uthärdligt sommarklimat – skapa ny utveckling? Eller är allt bara konstgjord andning i väntan på slutet? Hur hanterar de människor som stannade i eller lämnade Överkalix frågan om ortens överlevnad och framtid?Hör författaren i samtal med idéhistorikern Sverker Sörlin – om Norrlandsfrågan, om att avhandla angelägna frågor i sakprosans form, och om avsked och återvändande.Stefan Svallfors, professor i sociologi vid Institutet för framtidsstudier. Född i Jockfall i Överkalix kommun, Norrbotten. Han har tidigare skrivit om kunskap och kreativitet utifrån sin forskargärning i böckerna Kunskapens människa och Kreativitetens människa på Santérus förlag.Sverker Sörlin, idéhistoriker och professor vid KTH. Född i Åsele, Lappland. Hans avhandling Framtidslandet om Norrlands naturresurser och industrialiseringen gavs 2023 ut i en utökad nyutgåva hos Teg Publishing. Nu aktuell även med boken Snö: En historia, utgiven av Volante.
--------
55:42
--------
55:42
Den nya lobbyismen, med Anna Tyllström och Gissur Erlingsson
När vänsterpartiets tidigare kommunikationschef värvades till pr-byrån Kreab – känd för sitt påverkansarbete för privatiseringar av välfärden – var hon bara en i en allt längre rad politiker som nu säljer strategisk kompetens till företag som vill påverka med pengar. Hur stor är Public Affairs-sektorn i Sverige idag och hur har den vuxit fram över tid? Vad säger ny forskning om dem som arbetar på denna marknad och om deras bakgrund? Behövs en karenstid för politiker som vill bli lobbyister? Eller kommer partipolitiken helt dräneras på unga begåvningar om samhällsengagerade berövas möjligheten att ta en politisk erfarenhet till annan sfär? Välkommen till ett offentligt samtal om den svenska lobbyismens senaste våg. Hör forskare och praktiker om kunskapsflödet mellan politik och näringsliv och dess konsekvenser för demokratin. Vad är nytt? Vad är gammalt? Vad händer härnäst?TalareGissur Erlingsson, professor i statsvetenskap vid Linköpings universitetAnna Tyllström, doktor i företagsekonomi vid Institutet för framtidsstudierPanelisterChrister Nylander, ordförande för tankesmedjan Ohlininstitutet och före detta riksdagsledamotHåkan Tenelius, rådgivare i offentliga affärer och välfärdskvalitet på TeneliusHolm, tidigare näringspolitisk chef hos VårdföretagarnaMaria Wetterstrand, VD för byrån Miltton Europe i Bryssel och tidigare språkrör för MiljöpartietModerator: Anders Bjers, VetenskapsrådetInspelat 24 oktober 2024. Seminariet ingår i serien Offentliga samtal - forskare möter praktiker som anordnas av Institutet för framtidsstudier i samarbete med Vetenskapsrådet.
--------
1:29:46
--------
1:29:46
Vilka åtgärder mot gängbrottslighet fungerar - vad säger forskningen?
Den nya rapporten "Insatser, åtgärder och metoder för att förebygga brottslighet kopplad till kriminella nätverk – Evidens, behov och förmåga" sammanfattar nationell och internationell forskning om insatser mot brottslighet kopplad till kriminella nätverk och redogör för vilka typer av åtgärder som har visat upp goda resultat. Den identifierar också centrala kunskapsluckor när det gäller effektiviteten av det brottsförebyggande arbetet och ger rekommendationer för hur såväl forskningsfältet som utvärderingsförmågan kan stärkas i Sverige. Rapporten är gjord för Vetenskapsrådet på uppdrag av regeringen.MedverkandeHenrik Ekengren Oscarsson, huvudsekreterare för humaniora och samhällsvetenskap, VetenskapsrådetAmir Rostami, professor i kriminologiHernan Mondani, docent i sociologiKnut Sundell, docent i psykologiPanelisterJale Poljarevius, polismästare på PolismyndighetenGreta Berg, expert brottsförebyggande på Sveriges Kommuner och RegionerKarin Svanberg, chef på enheten för utveckling av brottsförebyggande arbete, BRÅMattias Vepsä (S), JustitieutskottetJan Jönsson (L), borgarråd i Stockholms stadModerator: Ludvig Beckman, professor i statsvetenskap, Institutet för framtidsstudierSeminariet riktar sig till beslutsfattare, myndighetsföreträdare, forskare och andra aktörer med intresse för brottsförebyggande arbete. Under seminariet presenterar forskargruppen rapportens huvudsakliga resultat, följt av en paneldiskussion med inbjudna experter och tid för frågor från publiken.
Institutet för framtidsstudier är en fristående forskningsstiftelse för tvärvetenskaplig forskning om frågor som är av stor vikt för hur vi formar vårt framtida samhälle.
Sverige