Institutet för framtidsstudier

Svenskarnas attityder till migration har förändrats tydligt sedan 2010-talets mitt – men bilden är mer nyanserad än den politiska retoriken ofta ger intryck av. Det var en av huvudpoängerna när Göran Holmqvist presenterade sin rapport om migrationsopinionen. Rapporten beskriver hur svenskarnas attityder till migration har utvecklats sedan ungefär 2012, med särskilt fokus på två möjliga påverkansfaktorer: migrationsvågorna och den gängrelaterade brottsligheten. Det empiriska underlaget hämtas från fyra etablerade undersökningar: Gallup World Poll, SOM-institutets årliga undersökningar, European Social Survey och Eurobarometern. En central slutsats är att åren 2015–2016 framstår som en tydlig vattendelare. Då ökade andelen som såg migration som ett betydande samhällsproblem, och opinionen blev mer skeptisk till ett stort flyktingmottagande. Det skedde ungefär samtidigt som en omläggning av migrationspolitiken i mer restriktiv riktning och data ger inte något entydigt svar på vad som orsakade vad. Samtidigt visar Holmqvists genomgång att attityderna inte kan beskrivas som entydigt migrationsfientliga. – Det stämmer att opinionen vändes mot ett alltför stort flyktingmottagande. Men det är inte heller så att svenska folket har en attityd av typen att vi ska stänga våra gränser, säger Göran Holmqvist.

Den exponentiella tillväxten av AI-genererade bilder och filmklipp har, tillsammans med de traditionella mediernas hårdnande kamp om utrymme i sociala medier, skapat en offentlighet som får allt svårare att verifiera bilders och händelsers ursprung i det som hittills kallats verkligheten. Antalet ”fotografier” som cirkulerar på internet fördubblas varje år, varje dygn genereras miljoner nya bilder och det autentiska dokumentärfotografiet är snart helt begravt i floden av maskingenererade men fullt realistiska klipp ur filmer och nyhetsinslag. Deep fake är redan gårdag. Algoritmgenererade kändisar bestämmer vad som är sant.Analytiker spår en framtid där offentligheten delas upp i en hårt reglerad zon och en helt oreglerad zon. Men hur ska kontrollen av den reglerade zonen se ut? Vem ska göra den? Är den ens möjlig – tekniskt och demokratiskt? Hur funkar de senaste redskapen för bildverifiering? Kan AI rädda vad AI förstört? Ska staten kliva in? Vad säger medieforskarna, mediecheferna, politikerna?MedverkandeKari Andén-Papadopoulos, professor medie- och kommunikationsvetenskap och forskningsledare för projektet ”Digitala vittnesbilder och kampen för mänskliga rättigheter” vid Institutet för framtidsstudier.Martin Jönsson, redaktionell utvecklingschef och AI-director på Bonnier News.Ali Esbati, sociala medier-pionjär, fd riksdagsledamot och ekonomisk-politisk talesperson Vänsterpartiet.Moderator: Magnus Linton, Institutet för framtidsstudier

FNs klimatpanel säger nu rakt ut att för att ens ha en chans att hålla oss under två grader måste vi inte bara sluta släppa ut utan också aktivt suga tillbaka koldioxid ur luften i gigantiska mängder. Många miljarder ton per år. De klimatåtgärder som ska lösa detta är BECCS (bioenergi plus koldioxidlagring) och DACCS (direkt infångning från luften). Men trots många år av hype, hopp och pilotprojekt är teknik och skala inte i närheten av vad som krävs. Kostnaderna är enorma, energibehovet gigantiskt, markkonflikterna uppenbara och risken för greenwashing är överhängande.Så vad säger egentligen forskningsfronten 2026 om koldioxidinfångning? Närmar vi oss det tekniska genombrott som kan vända skutan – eller lever vi i en teknikpositivistisk fantasi som ger industri och politiker en bekväm ursäkt att skjuta de riktigt jobbiga besluten framför sig? Välkommen till Offentliga samtal, där en forskare, en politiker och en praktiker möts för ett samtal – denna gång om klimatets mest kontroversiella wildcard: negativa utsläpp.MedverkandeKenneth Möllersten, adjungerad professor vid KTH samt forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet.Per Holm, klimatpolitiskt ansvarig på Energiföretagen.Helena Dyrssen, statssekreterare, Klimat och näringslivsdepartementetModerator: Anders Bjers, Vetenskapsrådet

Den första oktober i år sa riksdagen ja till förslaget att göra det svårare att ändra i grundlagen. Ett av syftena är att försvåra ändringar som hotar eller avskaffar demokratin. Det aktuella förslaget går ut på att det inte längre ska räcka med enkel majoritet utan krävas två tredjedels majoritet i en andra riksdagsomröstning, efter ett mellanliggande val, för att få igenom en grundlagsändring. Detta skulle göra det mycket svårt att ändra grundlagen i framtiden.
Förslaget har mött kritik, inte bara från politiker. Även demokratiforskare menar att detta skulle innebära en skrämmande inskränkning av demokratin som riskerar att omöjliggöra folkviljans genomslag i flera kanske nödvändiga eller rimliga beslut, till exempel snabba åtgärder för att hantera klimatkrisen eller ett avskaffande av monarkin.
Skyddas demokratin om det blir svårare att ändra grundlagarna? Ökar eller minskar demokratin när majoritetens makt minskar? Varför ska det bli svårare att ändra alla grundlagar om förslagets syfte bara är att skydda demokratin?
Hör Torbjörn Tännsjö, filosof, Ludvig Beckman, statsvetare och forskare vid IFFS, och Jenny Björkman, docent i historia.

Vad vet den demografiska forskningen om det sjunkande barnafödandet vi ser i Sverige likväl som i stora delar av världen? I det här seminariet presenterar forskare inom demografi vad de vet hittills. Till exempel att det inte verkar bero på att färre bildar sammanboende par. Parbildningen ligger ungefär på samma nivåer, men fler par förblir utan barn. Nedgången sker också brett, i alla klasser och i alla åldrar. Dessutom är trenden global, vilket tyder på att det är något annat än samhällsekonomiska konjunkturer i enskilda länder, något som barnafödandet historiska varit starkt kopplat till. Regeringar i flera länder har tillsatt utredningar för att bättre förstå fenomenet. Detta seminarium samlar representanter från utredningarna i Norge och Finland, samt ledande forskare i demografi från Sverige. De kommer att ge sina perspektiv på läget och diskutera vilka politiska åtgärder – om några – som skulle kunna vända trenden.MedverkandeRannveig Kaldager Hart, docent vid Institutt for helse og samfunn, Universitet i Oslo och huvudsekreterare från delrapport i den norska offentliga utredningen om det låga barnafödandetAnna Rotkirch, forskarprofessor vid Befolkningsförbundet och huvudsekreterare i den finska utredningen om det låga barnafödandetGunnar Andersson, professor i demografi vid Stockholms universitet, med omfattande forskning om den aktuella fruktsamhetsnedgången i SverigeMartin Kolk, docent i demografi vid Institutet för framtidsstudier, aktuell med en studie om klimatoro och fertilitetModerator: Helen Eriksson, ordförande i Svensk Demografisk Förening och forskare i demografi vid Stockholms universitetArrangörer: Seminariet arrangerades i samarbete med Svensk Demografisk Förening, Stockholms universitets demografiska avdelning (SUDA) och Institutet för framtidsstudier.