Institutet för framtidsstudier

Vilka är partiernas motiv och mål när koalitioner ska bildas och hur bra är våra politiker på att förhandla? I seminarieserien Offentliga samtal möter vi en forskare, en praktiker och en politiker i ett samtal kring ett aktuellt ämne. Välkommen till ett av höstens två samtal som äger rum på Kulturhuset i Stockholm.Trots att alla vet att det krävs förhandlingar, kohandel och röstbyten för att nå långsiktiga partiöverenskommelser under mandatperioder och efter val, är det sällan fokus på varför partierna förhandlar som de gör: Vilka motiv och mål styr partiernas agerande när koalitioner ska bildas?Hur ser processerna ut när partier med olika utgångspunkter – som i bildandet av S+M-styren – hittar varandra. Och vad säger det om hur de värderar makt, politiskt innehåll och långsiktiga relationer? Hur bra är de egentligen på att förverkliga sina väljares önskemål om att realisera så mycket som möjligt av den egna politiken?MedverkandeJohan Wänström, lektor Centrum för kommunstrategiska studier vid Linköpings universitetIbrahim Baylan, fd minister (S)Tove Hovemyr, ledarskribent och debattredaktör Upsala Nya TidningSamtalsledare: Anders Bjers, Vetenskapsrådet

Det har i vår gått exakt 50 år sedan Astrid Lindgren skrev sin saga om Pomperipossa i Monismanien, allegorin där hon driver med Sverige som överreglerad enpartistat där medborgare tvingas betala 102 procent i skatt. Idag, ett halvsekel senare, hör svensk skol- och vårdmarknad till Europas mest avreglerade. Vänsterlutande analytiker menar att Sverige blivit en marknadsliberal lekstuga med drag av bananrepublik, medan högerlutande menar att nationen har de radikala avregleringarna att tacka för dagens välstånd.I ett stort forskningsprojekt vid Uppsala universitet har "idén om marknaden" och framväxten av en ny, unik "marknadsliberalism i de nordiska välfärdsstaterna" studerats, med slutsatsen att moralen någon gång på 1980-talet försvann ur samtalen och därefter har marknaden uppfattats som en neutral mekanism, en dygd i sig. Stämmer det? Hur marknadsunikt är Sverige? Hur ska epoken förstås?MedverkandeJenny Andersson, professor idéhistoria och forskningsledare för "Neoliberalism in the Nordics" Uppsala universitetMikael Odenberg, fd minister och ekonomisk-politisk talesperson ModeraternaKarin Grundberg Wolodarski, författare till boken Experimentet – så blev svenska skola en av världens mest avreglerade (Natur & Kultur 2022).Moderator: Magnus Linton

I snart två decennier har sociologen Roland Paulsen i essäns form ställt diagnoser på det svenska samhället: varför vi bara lyder, varför vi är så oroliga, varför vi så ofta tar livet av oss och varför det växande materiella välståndet tycks betyda så lite för hur vi mår. Nu är han tillbaka med en bok om gener och miljö och dess relation till det föräldrar febrilt letar efter i sina barn: begåvning. Finns talang? Vad är begåvning? Efter en djupdykning i den egna familjens historia undersöker Paulsen vad som händer med en ung människa som tidigt får lära sig att begåvning är något man har – eller saknar? Vilken roll spelar betyg, diagnoser, musikklasser och idrottsgymnasium i en ung människas liv och vad betyder egna och andras begåvningsföreställningar för vem man sedan blir?Medverkande:Roland Paulsen, sociolog och författare till bland andra Avbegåvad – en essäberättelse om arv och miljö (Albert Bonniers förlag 2026) och Tänk om – en studie i oro (2020).Julia Ravanis, teknikhistoriker och författare till Emmys teorem och Skönheten i kaos (Natur & Kultur 2024 och 2021).Sakli(g)t arrangeras av Rikstolvan i samarbete med, Institutet för framtidsstudier och Linnéuniversitetet. Med stöd av Kulturrådet, Riksbankens jubileumsfond, Stiftelsen Natur&Kultur och Svenska akademien.

Sakli(g)t festival 2026, 2 augusti på Rikstolvan i JärrestadUnder det senaste året har maskingenrerad text gått från att vara starkt ifrågasatt till att bli en omfamnad självklarhet i många författares och forskares skrivprocesser. Människan har alltid haft en fascination för kopior av sig själv och ting som kan agera människolikt, och kognitionsvetare menar att den stora risken på framtidens kunskapsfront inte handlar om att AI-systemen kommer ta över för att de blir för intelligenta – utan att för att människor blivit för dumma. Vad händer med läsning, kunskap och estetik när ingen längre kan vara säker på att avsändaren är ett levande subjekt?Medverkande:Åsa Wikforss, filosof, ledamot av Svenska Akademien och författare till Varför lära? Meningen med mänsklig kunskap i AI-tider (NoK 2026).Peter Gärdenfors, kognitionsvetare och författare till Kan AI tänka? Om djur, människor och robotar (Fri tanke 2024).Julia Ravanis, teknikhistoriker och författare till Emmys teorem och Skönheten i kaos (Natur & Kultur 2024 och 2021).Sakli(g)t arrangeras av Rikstolvan i samarbete med, Institutet för framtidsstudier och Linnéuniversitetet. Med stöd av Kulturrådet, Riksbankens jubileumsfond, Stiftelsen Natur&Kultur och Svenska akademien.If you wish to receive invitations to our seminars via email, subscribe here. https://www.iffs.se/en/about-us/newsl...

År 2026 är Sverigedemokraterna (SD) stödparti åt en moderatledd regering och genom Tidöavtalet en fullvärdig part i utformningen av svensk politik. Så såg det inte ut för åtta år sedan. År 2018 stod SD utanför den politiska makten, och övriga riksdagspartier vägrade förhandlingar, överenskommelser och samarbete med partiet.Vad gör en sådan förändring med väljarna i Sveriges tre största partier? Håller SD-väljarnas misstro mot etablerade medier och institutioner i sig, nu när partiet självt sitter nära makten? Hur ser Moderaternas väljare på sina nya politiska bundsförvanter? Finns det någon möjlighet för Socialdemokraterna att få tillbaka de väljare som de en gång förlorade till SD?Den här rapporten är en uppföljning och utveckling av en studie som publicerades 2018 av Sverigedemokraternas, Moderaternas och Socialdemokraternas väljare. Den kartlägger väljargruppernas förhållande till regeringsmakten och till varandra, deras syn på klimatfrågan och den offentliga sektorns storlek, samt deras positioner i frågor om invandring och nationell identitet. Även upplevd marginalisering och den känslomässiga polariseringen mellan väljargrupperna undersöks.Sammantaget tecknas här en bild av hur tre olika väljargrupper reagerat på ett politiskt landskap i grundläggande förändring.MedverkandePontus Strimling, professor i analytisk sociologi, Institutet för framtidsstudierJens Rydgren, professor i sociologi vid Stockholms universitet och affilierad vid Institutet för framtidsstudierModerator: Ludvig Beckman, professor i statsvetenskap, Institutet för framtidsstudierAnmäl dig till våra nyhetsbrev: https://www.iffs.se/nyhetsbrev