Vad kan egentligen en trädgård säga om sin tid? Hur använde man de gröna rummen vid sekelskiftet 1900 – för odling, vila och kontemplation, eller som socialt rum och ett sätt att visa sin status? Följ med längst slingrande trädgårdsgångar och fördjupa dig i vinterträdgårdar och orangerier, exotiska växter och praktiska köksträdgårdar.
Medverkande: Emelie Höglund och Kerstin Thorén från Hallwylska museet, och Catharina Nolin från Stockholms universitet.
--------
1:05:10
--------
1:05:10
Avsnitt 58: Straff eller vård - om synen på kriminalitet
Idag när vi ser mer våldsam kriminalitet än tidigare höjs röster för strängare straff i hopp om att avskräcka från brottets bana. Andra menar att vi måste verka förebyggande med helt andra insatser. Också under sekelskiftet 1900 var kriminaliteten i fokus. Då som nu gav skilda tankar om kriminalitetens orsaker olika lösningar. Skulle man straffa, avskräcka, vårda eller främst låsa in våldsverkare för att skydda samhället? Vi pratar om hur man såg på brottslighet och följer tankarna bakom kriminalvårdens framväxt.
Medverkande: Malin Wahl från Sveriges Fängelsemuseum, Bonnie Clementsson från Lunds universitet och Emelie Höglund från Hallwylska museet.
Bild: Sveriges Fängelsemuseum, beskuren.
--------
1:15:33
--------
1:15:33
Avsnitt 57: Dödens färg
1800-talet har kallats arsenikens århundrade. Då användes Arsenik till allt möjligt; färgglada tapeter, kläder och karameller, som läkemedel och bekämpningsmedel. Det var lättillgängligt, luktlöst och starkt giftigt - ett ämne som orsakade stor debatt. Vi fördjupar oss i arseniken : dödens färg.
Medverkande: Emelie Höglund från Hallwylska museet, Göran Ståhlbom från KTH och Olle Matsson från Uppsala universitet.
Bild: The Arsenic Waltz The new dance of death. (Dedicated to the green wreath and dress-mongers), John Leech (1817-1864), Punch Magazine, 1862. Färgad samt beskuren.
--------
57:19
--------
57:19
Avsnitt 56: Sagor och lek hör barndomen till
"Sagor och lek hör barndomen till" är en gammal sägning. Vad lekte man för en sisådär 100 år sedan, med vem och var? Vi fördjupar oss i leken och hur annorlunda den kunde te sig över klassgränser i dåtiden. Vi pratar leksaker, kalas, upptåg och gränser och frågar oss när vuxna blev så vuxna, eller om de kanske ändå leker lite trots allt?
Medverkande: Kerstin Thorén och Emelie Höglund från Hallwylska museet, samt Sara Backman Prytz från Uppsala universitet.
--------
1:04:43
--------
1:04:43
Avsnitt 55: Lim-Johan och den utomordentliga ärligheten
I en tid då familjen von Hallwyl drev sågverk i Hälsingland vandrade Lim-Johan Erik Olsson omkring i samma trakts skogar och hummade för sig själv. Han var något av ett original i bygden. Han skapade finstämd konst som fick sitt stora genomslag först efter hans död, när världen törstade efter det oförställda oskolade uttrycket.
Med Emelie Höglund, Nora Jonsson och Tobias Bolin från Hallwylska museet.
Med Hallwylska palatset som utgångspunkt utforskar historienördar, katalogiseringsproffs och 1900-tals-experter sekelskiftet – den tid då konstsamlaren Wilhelmina von Hallwyl samtidigt byggde sitt museum på Hamngatan 4 i Stockholm. Här pratar vi om allt från mustascher och kvinnorörelsen till dejtingkultur och charterresor.
Sverige