Hallwylska podden

Hur fick man mat på bordet kring sekelskiftet 1900? I det här avsnittet rör vi oss från torparens kålrötter till saluhallens apelsiner, via kolonilotter, lanthandlare och hamnar. Vi pratar om självhushållning och livsmedelsimport, om överflöd och knapphet, vardag och kris.

Medverkande: Emelie Höglund och Azmara Nigusse från Hallwylska museet, samt Anna Furumark, från Stockholms stadsmuseum.

Sekelskiftet 1900 var en tid då dockskåpen gick från att vara ett sorts konstföremål att stilla betrakta, till en leksak att möblera upp och fantisera kring. De var eftertraktade, ömt vårdade ägodelar, som ofta gick i arv. De kunde vara högteknologiska och utrustade med det allra senaste, eller nostalgiskt tillbakablickande. Massproducerade, eller hemsnickrade. I detta avsnitt djupdyker vi i dockskåpens historia.

Medverkande: Emelie Höglund och Frida Bowallius från Hallwylska museet, och Karin Dern från Nordiska museet.

 

Bild: Nutida dockskåp av Gunilla Rosengren och Jaan Verendel. Fotograf: Moa Samuelsson/SHM

Vad kan egentligen en trädgård säga om sin tid? Hur använde man de gröna rummen vid sekelskiftet 1900 – för odling, vila och kontemplation, eller som socialt rum och ett sätt att visa sin status? Följ med längst slingrande trädgårdsgångar och fördjupa dig i vinterträdgårdar och orangerier, exotiska växter och praktiska köksträdgårdar.

Medverkande: Emelie Höglund och Kerstin Thorén från Hallwylska museet, och Catharina Nolin från Stockholms universitet.

Idag när vi ser mer våldsam kriminalitet än tidigare höjs röster för strängare straff i hopp om att avskräcka från brottets bana. Andra menar att vi måste verka förebyggande med helt andra insatser. Också under sekelskiftet 1900 var kriminaliteten i fokus. Då som nu gav skilda tankar om kriminalitetens orsaker olika lösningar. Skulle man straffa, avskräcka, vårda eller främst låsa in våldsverkare för att skydda samhället? Vi pratar om hur man såg på brottslighet och följer tankarna bakom kriminalvårdens framväxt.

 

Medverkande: Malin Wahl från Sveriges Fängelsemuseum, Bonnie Clementsson från Lunds universitet och Emelie Höglund från Hallwylska museet.

Bild: Sveriges Fängelsemuseum, beskuren.

1800-talet har kallats arsenikens århundrade. Då användes Arsenik till allt möjligt; färgglada tapeter, kläder och karameller, som läkemedel och bekämpningsmedel. Det var lättillgängligt, luktlöst och starkt giftigt - ett ämne som orsakade stor debatt. Vi fördjupar oss i arseniken : dödens färg.

Medverkande: Emelie Höglund från Hallwylska museet, Göran Ståhlbom från KTH och Olle Matsson från Uppsala universitet. 

 

Bild: The Arsenic Waltz The new dance of death. (Dedicated to the green wreath and dress-mongers), John Leech (1817-1864), Punch Magazine, 1862. Färgad samt beskuren.