Tro och förnuft

• Avsnitt 89: Nina Björk om "Medan vi lever: tankar om existensen"

  I sin bok Medan vi lever: tankar om existensen presenterar NIna Björk (litteraturvetare, författare och kulturskribent) en existentiell samhällskritik där hon bland annat diskuterar hur de ständigt närvarande digitala distraktionerna försvårar för oss att leva hela och goda liv. Med hjälp av tänkare som Susan Wolf, Harry Frankfurt, Charles Taylor och Alisdair MacIntyre analyserar hon det uppkopplade livets baksidor och hur marknadskrafter tenderar att dra oss i riktningar vi inte riktigt vill. Samtidigt tvingar de ju oss inte, så frågan är hur man hittar ett språk för denna distraktion från våra mer djupliggande värderingar? Centralt i analysen är distinktionen mellan första- och andra-ordningens vilja.  Vår första-ordningens vilja är våra spontana impulser - kanske att se ännu en reel på Instagram. Vår andra-ordningens vilja har att göra med våra mer djupliggande värderingar och mål. Att vi har en andra-ordningens vilja leder till att vi kan ställa frågan inte bara "vad vill jag?" i betydelsen vad har jag en impuls till, utan "vad vill jag vilja?" - i betydelsen vad skulle jag vilja att jag nu ville, givet mina mer djupliggande värderingar? Att vara en fri person är inte att följa alla sina impulser utan att bli en person för vilken första- och andra-ordningens vilja är i harmoni: en person som är förmögen att leva i harmoni med sina mer djupliggande värderingar eftersom den första-ordningens vilja har formats efter den andra-ordningens vilja.

  --------  

  52:00

  --------

  52:00
• Avsnitt 88: Om favoritavsnitten under våren och planerna för hösten.

  I detta avsnitt talar vi lite om vilka favoritavsnitt vi hade våren 2025 samt hur planerna för hösten ser ut. Det går bra att ge oss tips på: [email protected]  Avsnitt vi nämner är: Jonathan Haidt-avsnittet (avsnitt 84) Mötesplats om själen (avsnitt 83) samt avsnittet om Liv Strömqvists bok Pythian pratar (avsnitt 82). Vi nämner också Mötesplats med Nina Björk den 15 september (samma dag som detta avsnitt släpps) på Newmaninstitutet: "Medan vi lever: digitala distraktioner som existentiell utmaning." Vi tipsar också om kursen "Konsumtion och distraktion: om begär och uppmärksamhet i en uppkopplad tid." som ges våren 2026 på Newmaninstitutet (sista ansökningsdag är 15 oktober). Länk till Antagning.se finns här.

  --------  

  30:34

  --------

  30:34
• Avsnitt 87: The Entangled Histories of Science and Religion (Samtal mellan Andreas Nordlander och Nicholas Spencer)

  I detta avsnitt samtalar Nick Spencer och Andreas Nordlander om Spencers bok Magisteria: The Entangled HIstories of Science and Religion som utsågs till en av årets bästa böcker av tidningen The Economist 2023. Nick Spencer är författare, analytiker vid tankesmedjan Theos, och research fellow vid Goldsmiths, ett college vid University of London. Andreas Nordlander är lektor och docent i tros- och livsåskådningsvetenskap vid Göteborgs universitet, och skrev en Understreckare om Spencers bok i mars 2024.      

  --------  

  48:45

  --------

  48:45
• Avsnitt 86: "Machines, minds, and metaphysics" - ett samtal med Andrew Davison om AI, filosofi och teologi

  I detta samtal samtalar Stefan Lindholm lektor i religionsfilosofi vid Johannelunds Teologiska Högskola (och känd från avsnitt 78 av Tro & Förnuft-podden) med professor Andrew Davison, Regius Professor of Divinity på Oxford University. Utgångspunkten för samtalet är två artiklar som Davison skrivit om Artificiell Intelligens. Den ena artikeln finns här och heter "Machine Learning and Theological traditions of Analogy". I denna artikel för Davison fram två teser: 1. När vi talar om AI som att den "förstår" eller "minns" så används orden varken i samma betydelse (univokt) som när vi talar om varelser med medvetande förstår eller minns, men inte heller i en bemärkelse som helt saknar likhet med detta (ekvivokt) utan istället "analogt".  2. Kanske kan vi se på utvecklingen av både AI och mänsklig intelligens som en respons på världens "förståbarhet" ungefär som vi kan tänka att syn är en respons på världens egenskap att vara möjlig att se? (Sebarhet.) Detta kan vi säga utan att säga att AI förstår på samma sätt som människor förstår. Den andra artikeln hette "Tools are for the workers" och i denna artikel tillämpar Davison Thomas av Aquinos (1225-1274) analys av verktyg och hur dessa står i relation till ett ändamål som agenten har. Detta kan vi behöva påminna oss om, i en tid då en stor det av diskursen kring teknologi verkar bygga på att det vi teknologiskt kan utveckla måste vi också utveckla. Följ gärna Nordic Network on Science, Theology, and Worldviews som arrangerade samtalet på Facebook. Se även hemsidan.

  --------  

  1:11:10

  --------

  1:11:10
• Avsnitt 85: Samtal med Ulf Jonsson om Jesu död och uppståndelse, utifrån Jonssons bok "Jesus från Nasaret" (Del 2 av 2)

  I detta avsnitt diskuterar vi kapitel 3 av Ulf Jonssons bok Med tanke på tron: Jesus från Nasareth. Detta kapitel behandlar Jesu död och uppståndelse.  Vi diskuterar det faktum att en Messias-pretendent inte skulle dö på ett kors. Detta ansågs av romarna som ett särskilt skamligt sätt att dö (och det tillämpades därför inte på romerska medborgare). Bland judarna ansågs det, med hänvisning 5 Mosebok 21:22-23 att den som dödades på detta sätt - genom att hängas upp på en träpåle - var förbannad av Gud. Men Messias skulle ju enligt de gängse förväntningarna etablera ett religiöst-politiskt kungarike och Jesu död uppfattades på ett sätt som anti-tesen till dessa messianska förväntningar. Ett sätt att intellektuellt närma sig dessa frågor är att skilja på "explanans" och "explanandum". Explanandum är ett begrepp inom vetenskapsteori för "det som ska förklaras" - observationer av något slag.  Explanans syftar på det som förklarar. Det första som måste förklaras - vårt första "explanandum" - är därför, i ljuset av att det var ett anti-klimax att Jesus dog på ett kors: lärjungarnas förändrade inställning några dagar efter Jesu död från en upplevelse av anti-klimax och nederlag till en förkunnelse om att Jesus verkligen var Messias, och hade besegrat döden. Vad kan då förklara den tidiga kristna rörelsens uppkomst och denna förändrade inställning? Många bibelforskare ser två aspekter som viktiga för att förklara detta: - en tom grav. - erfarenheter efter Jesu död, som lärjungarna tolkade som möten med Jesus. Från minut 25 diskuterar vi berättelserna om mötena med den uppståndne, och kommer även in på huruvida vi kan hitta några modeller eller analogier för Jesu uppståndelsekropp, som inte tycks ha varit en vanlig mänsklig kropp, samtidigt som det också var Jesu kropp. Några saker vi nämner i programmet: Intervjun om första delen av Jonssons bok "Med tanke på tron: Jesus från Nasaret". Ulf Jonsson och Christer Sturmark om Guds existens i FriTanke-podden N T Wright och hans bok Resurrection of the Son of God Se även hans föredrag "Can a Scientist Believe the Resurrection?"

  --------  

  1:15:51

  --------

  1:15:51

Fler podcasts i Religion och spiritualitet

Trendiga poddar i Religion och spiritualitet

Om Tro och förnuft

Tro och förnuft: Poddsändningar i Familj